Sitter här en halvtimme innan julafton och grunnar på en film jag såg nyss. En enkel till Antibes hette den.
Faktiskt ganska bra, tänkvärd med en del dubbla bottnar.
Hade det varit han med ostarna och vinerna, ni vet han som talar thå häv, som beskrev den skulle den nog beskrivas som att den hade en viss strävhet men med en blommig eftersmak.
Ja vad de hittar på de små liven.
Annars är det lugnt, husets juldekorationer består av en konstig modern julstjärna som har suttit uppe sen förra julen, en elektrisk adventsstake och en julstjärna i trä som hann komma upp. Är det inte uppsatt vid första advent blir det kvar i lådan.
Så är det bara.
Gran har församlingshuset en stor på gräsmattan och den räcker till oss också.
Är man i Småland så är man. Nej det var elakt, jag tar tillbaka det. Fast dom säger att de snålaste smålänningarna är de inflyttade.
Granfan bara barrar och sen blir jag trött på den och släpar ut skiten genom att ta tag i toppen. Ni kan själva räkna ut hur det blir i varje dörrhål och av någon anledning var det alltid många. Så julgran är nog vackrast i skogen.
Ekotänkande där ser ni.
Power to the trees.
Om jag skriver tre ord på varje rad blir det skitlångt.
Varför säger man
skit som förstärkning?
Räknas korta ord
lika som långa?
Det här blev inge bra. Han Inge såg jag idag förresten, han stod och packade ihop på torget när jag slank in hos sköna Helena och la in midjeförstärkare.
Är nog bättre att hålla sig till det gamla vanliga. Kan man ha det nya vanliga tro, är det vanligt då. Måste det vara gammalt för att vara vanligt? Då är jag skitvanlig och ovanlig.
Man kan vara skitvänlig och ovänlig också men det verkar vara slöseri med energi.
Suveränt ser ni.
Om två minuter är det julafton och har ni inte satt upp nät i skorstenen kommer den där feta gubben nedfarande och skriker HOHOHOHO som en överförfriskad uggla.
Är det konstigt att barn får trauman?
Jobbigt att sätta frågetecken hela tiden.Ni borde fatta att det är frågor utan att jag behöver markera det. Uppfattat.
Nu har det varit julafton i tre minuter och var fan är mina klappar.
HURRU TOMTEN, JAG VILL SNACKA MED DIG!
tisdag 24 december 2013
söndag 22 december 2013
Oredigerat inlägg
Sitter här och funderar på döden. Nej inte min även om man kommit så långt att man borde börja gräva. Nej jag tänker på han döden, ni vet han med lien. Vilken ensam stackare det måste vara, nästan ingen vill umgås med honom, arbetsklädseln ser för djävlig ut och när han gör sitt jobb får han bara skit på långa spön. Fan vad otacksamt, ungefär som en lapplisa. Om det är en manlig heter det lapplasse tror jag eller blandar jag ihop det med familjen öst. Fast dom var väl inte lappar och förresten får man inte säga lappar det heter samer. Men man kan inte säga, jag lägger en same på bordet med mitt telefonnummer. Livet blir väldigt besvärligt om man gör som man ska. Samen blir nog mest arg för att man plitar dit ett telefonnummer på honom. Honom förresten, heter det sama i feminin form. Nej inte heller, det vet jag väl men samarbete är bra nära rendrivning. Fattas bara ett litet e. Om jag nu inte kollar över denna innan jag lägger ut den så ser ni hur det ser ut oredigerat liksom, in the raw, som dom sa i nån film. Jag titta på han Potter igår. Draken var söt, hade mer piggar än min drake åsså kunde den spruta eld. Det kan min drake också men inte på samma sätt. Undrar varför han måste släpa runt på den där lien. Han använder den ju aldrig. Ska väl ses som en sån därförstärkelsesymbol men verkar väldigt opraktisk. Han verkar mest luta sig mot den så en vanlig käpp skulle ju vara mer lätthanterlig. Usch va jobbiga vissa ord är, fel bokstäver i följd och inget flyt i skrivkänslan. Ett himla hoppande över hela tangentbordet. Undrar hur det skulle låta om det var olika toner. Skulle nog bli hemskt. Frallans Gps har alla i bokstavsordning och det är ett himla snärj eftersom man vant sig med sådana tangentbord som heter nåt särskilt. Nu trorjag att vi skiter i det här och idkar välgörenhet. Jag åker in till stan och köper en budapestbakelse och ger den till en behövande. I'm in need. Tro mig. Nä, varför skulle ni det. Jag kanske bara hittar på allt och inget av det jag skriver har ens ett uns av sanning i sig. Tänk om dom hittar texterna om hundra år och utgår från att det är gängse språk och tänkande. Å herregud o fru Gud o alla de små barnen, vad har jag nu ställt till med. Jag måste nog ha två Budapest för att lindra chocken.
lördag 7 december 2013
ligga lagd tjufemöring
Sitter på mitt inte alltför feta arsle och fnular på om jag ska ge mig ut igen.
Ut på gården menar jag och ta itu med allt som väntar på mig.
Äh, lät det vänta. Den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge, det sa min morsa.
Fast å andra sidan , det som väntar på gården är ju inte gott och inte har det gått heller så hur fan blir det.
Ibland önskar man att man inte fanns, fast hur skulle man då kunna hitta på alla roliga grejer. Skulle bli lite som osynliga mannen fast det verkar ju inge kul.
Smyga runt och smygtitta på folk har väl en väldigt begränsad hållbarhetstid känner jag så här rent spontant. Sno en massa pengar för att ingen märker och köpa balla prylar verkar heller inte genomtänkt. Kan ju lika gärna sno de balla prylarna med en gång utan mellanläget.
Störta runt med en massa balla grejor när ingen ser vem som har balla grejor verkar vara ett rent nedköp så vi skiter i den osynlige mannen.
Vad har allt detta med något annat att göra, inte ett smack men skulle verkligen maten synas på väg ner genom halsen som den gör i filmen. Inget för förbättrandet av ens sociala funktioner.
Solen skiner på som attan i ett desperat försök att locka ut mig, men jag är för smart för att gå på en sån enkel grej. Går jag ut nu tycker jag det är skönt i solen och fortsätter jobba utomhus och vips så är jag lurad.
Skulle inte tro det va.
Kan vi inte låtsas att ni är mina fans och man kan ju inte svika fansen så jag måste sitta här och plippa för att inte ni ska bli ledsna och gråta över att jag inte sitter här och skriver kilometerlånga meningar utan tillstymmelse till kommatering eller punkt.
Ha där kom det en.
Punkt menar jag.
Jag tror att om man bara sitter och skriver så dyker det upp en punkt förr eller senare. Det säger ju sig själv om man tittar på ett tangentbord, någon gång måste ju fingrarna hamna på den, punkten menar jag. Chansen skulle vara en på hundra om jag räknat rätt fast det är klart om man räknar så här blir det bara en på trettiotre och då punkterar man snabbare.
Samma uträkningsförhållande borde gälla kommat med men det verkar spela efter egna regler.
Undra om gamla fröken Andersson från ettan skulle hålla med mig.
Tror inte det men å andra sidan höll hon nästan aldrig med mig när jag hade funderingar över skrivandet och läsandets ädla konst. Fast något måste ju ha fastnat uppenbarligen.
Du kan känna dig stolt fröken Andersson var du nu än befinner dig.
Med dessa visdomens ord bjuder jag Eder farväl för denna gång och drar mig sakta tillbaka till den krassa verkligheten.
BRRRR!
Ut på gården menar jag och ta itu med allt som väntar på mig.
Äh, lät det vänta. Den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge, det sa min morsa.
Fast å andra sidan , det som väntar på gården är ju inte gott och inte har det gått heller så hur fan blir det.
Ibland önskar man att man inte fanns, fast hur skulle man då kunna hitta på alla roliga grejer. Skulle bli lite som osynliga mannen fast det verkar ju inge kul.
Smyga runt och smygtitta på folk har väl en väldigt begränsad hållbarhetstid känner jag så här rent spontant. Sno en massa pengar för att ingen märker och köpa balla prylar verkar heller inte genomtänkt. Kan ju lika gärna sno de balla prylarna med en gång utan mellanläget.
Störta runt med en massa balla grejor när ingen ser vem som har balla grejor verkar vara ett rent nedköp så vi skiter i den osynlige mannen.
Vad har allt detta med något annat att göra, inte ett smack men skulle verkligen maten synas på väg ner genom halsen som den gör i filmen. Inget för förbättrandet av ens sociala funktioner.
Solen skiner på som attan i ett desperat försök att locka ut mig, men jag är för smart för att gå på en sån enkel grej. Går jag ut nu tycker jag det är skönt i solen och fortsätter jobba utomhus och vips så är jag lurad.
Skulle inte tro det va.
Kan vi inte låtsas att ni är mina fans och man kan ju inte svika fansen så jag måste sitta här och plippa för att inte ni ska bli ledsna och gråta över att jag inte sitter här och skriver kilometerlånga meningar utan tillstymmelse till kommatering eller punkt.
Ha där kom det en.
Punkt menar jag.
Jag tror att om man bara sitter och skriver så dyker det upp en punkt förr eller senare. Det säger ju sig själv om man tittar på ett tangentbord, någon gång måste ju fingrarna hamna på den, punkten menar jag. Chansen skulle vara en på hundra om jag räknat rätt fast det är klart om man räknar så här blir det bara en på trettiotre och då punkterar man snabbare.
Samma uträkningsförhållande borde gälla kommat med men det verkar spela efter egna regler.
Undra om gamla fröken Andersson från ettan skulle hålla med mig.
Tror inte det men å andra sidan höll hon nästan aldrig med mig när jag hade funderingar över skrivandet och läsandets ädla konst. Fast något måste ju ha fastnat uppenbarligen.
Du kan känna dig stolt fröken Andersson var du nu än befinner dig.
Med dessa visdomens ord bjuder jag Eder farväl för denna gång och drar mig sakta tillbaka till den krassa verkligheten.
BRRRR!
fredag 29 november 2013
En rygg om dagen, kan det va bra för magen?
Sitter här och undrar hur i helvete en kropp och ett huvud kan vara så illa synkade.
Sitter ihop gör dom förvisso men det där med kommunikation sins emellan verkar det vara dåligt med.
Huvudet säger: men va fan, sitt inte bara där, gör det och gör det.
Kroppen säger: din dumme fan, fattar du inte att ryggen pajat.
Så där har dom hållit på i över en vecka nu med olika variationer på samma tema.
Ingen av dom lyssnar egentligen på vad den andre säger och vem sitter mitt emellan och måste lyssna på skiten?
Jo jag!
Blir man trött på idioterna eller inte.
Finns det inget bytesställe där man kan byta ut dom mot grejor som är synkade mot varandra.
Antagligen inte och ska man vara ärlig så lyssnar väl inte en annan så bra heller.
Skit i det nu.
Alla bilar har fått vinterskor med dubbar på utom Olga för hon får inte ha det av någon anledning som jag inte fattar.
Fattar gör jag däremot att lagom till snön kommer har alla dubbar slitits ut och det blir dubblöst resten av vintern.
I torsdags var jag i obygden ovanför Vimmerby och körde, 7 plusgrader enligt SMHI och mestadels torrt väglag. Lufsade på i lagom hastighet i en nedförsbacke, runt hörnet på en lång böj och se på fan, helt silvrigt vitt på vägen.
Släpper gasen men vill inte bromsa, känner hur bilen glider utåt tills dubben får fäste och håller greppet, gasar på och känner hur Frallans rumpa slänger till och hur hon rättar till sig.
Duktiga Frallan, där satt lasten och vinterkängorna bra.
I ögonvrån ser jag orsaken till halkan, nån har slängt en sjö alldeles bredvid vägen.
Fan, dom e inte kloka ute i obygden, fattar dom inte att det blir halt och djävligt om dom envisas med att lägga sjöar bredvid vägen. Särskilt nere i svackorna.
Jaja så är det när man ger sig ut i naturen.
Annars tycker jag att det svenska landskapet är ganska smart konstruerat, lite pittoreskt så där med träd utefter vägarna och en och annan stuga inklämd som en färgklick att titta på när man blir trött på det där brungröna. Ibland kastar dom till och med in en sjö men dom gör sig bäst på avstånd från vägen.
Inte undra på att alla turister kommer hit och tittar på konstruktionen, helt klart värd att ta efter.
Fast vad alla traktorer och långsamt skit ska ut på vägarna på dagtid och göra fattar jag inte. Dom har ju stora hjul och kan tuffa runt i skogen. Dom kan få låna min GPS om dom har tråkigt.
Måste ju vara döden att sitta i trettio och skumpa fram på en väg som verkar ändlöst lång.
Ni vet, så där lång som när man fått soppatorsk och knallar nerför vägen man kört tusen gånger minst på vad man tycker en minut och skiten bara fortsätter och fortsätter och fattar inte att macken ska ligga mycket närmare än vad den gör.
Så långt måste det verka och skumpigt också.
Det är det som avhållit mig från att köpa traktor för hur får man hem skiten utan allt det där ovanstående stöket.
Annars vore en traktor kul, helst en sån med skopa på så man kan flytta saker och gräva stora hål som man kan fylla igen, bara för sakens skull.
Fast det funkar inte för ryggen har sagt upp bekantskapen med resten av kroppen. Enda kommunikationen går medelst signaler genom nervsystemet nu så traktorskump får vara, men visst fan skulle det vara kul.
Kunna gräva en grop åt andra och själv falla däri.
Avslut, morsning, goodbye och hela köret.
Sitter ihop gör dom förvisso men det där med kommunikation sins emellan verkar det vara dåligt med.
Huvudet säger: men va fan, sitt inte bara där, gör det och gör det.
Kroppen säger: din dumme fan, fattar du inte att ryggen pajat.
Så där har dom hållit på i över en vecka nu med olika variationer på samma tema.
Ingen av dom lyssnar egentligen på vad den andre säger och vem sitter mitt emellan och måste lyssna på skiten?
Jo jag!
Blir man trött på idioterna eller inte.
Finns det inget bytesställe där man kan byta ut dom mot grejor som är synkade mot varandra.
Antagligen inte och ska man vara ärlig så lyssnar väl inte en annan så bra heller.
Skit i det nu.
Alla bilar har fått vinterskor med dubbar på utom Olga för hon får inte ha det av någon anledning som jag inte fattar.
Fattar gör jag däremot att lagom till snön kommer har alla dubbar slitits ut och det blir dubblöst resten av vintern.
I torsdags var jag i obygden ovanför Vimmerby och körde, 7 plusgrader enligt SMHI och mestadels torrt väglag. Lufsade på i lagom hastighet i en nedförsbacke, runt hörnet på en lång böj och se på fan, helt silvrigt vitt på vägen.
Släpper gasen men vill inte bromsa, känner hur bilen glider utåt tills dubben får fäste och håller greppet, gasar på och känner hur Frallans rumpa slänger till och hur hon rättar till sig.
Duktiga Frallan, där satt lasten och vinterkängorna bra.
I ögonvrån ser jag orsaken till halkan, nån har slängt en sjö alldeles bredvid vägen.
Fan, dom e inte kloka ute i obygden, fattar dom inte att det blir halt och djävligt om dom envisas med att lägga sjöar bredvid vägen. Särskilt nere i svackorna.
Jaja så är det när man ger sig ut i naturen.
Annars tycker jag att det svenska landskapet är ganska smart konstruerat, lite pittoreskt så där med träd utefter vägarna och en och annan stuga inklämd som en färgklick att titta på när man blir trött på det där brungröna. Ibland kastar dom till och med in en sjö men dom gör sig bäst på avstånd från vägen.
Inte undra på att alla turister kommer hit och tittar på konstruktionen, helt klart värd att ta efter.
Fast vad alla traktorer och långsamt skit ska ut på vägarna på dagtid och göra fattar jag inte. Dom har ju stora hjul och kan tuffa runt i skogen. Dom kan få låna min GPS om dom har tråkigt.
Måste ju vara döden att sitta i trettio och skumpa fram på en väg som verkar ändlöst lång.
Ni vet, så där lång som när man fått soppatorsk och knallar nerför vägen man kört tusen gånger minst på vad man tycker en minut och skiten bara fortsätter och fortsätter och fattar inte att macken ska ligga mycket närmare än vad den gör.
Så långt måste det verka och skumpigt också.
Det är det som avhållit mig från att köpa traktor för hur får man hem skiten utan allt det där ovanstående stöket.
Annars vore en traktor kul, helst en sån med skopa på så man kan flytta saker och gräva stora hål som man kan fylla igen, bara för sakens skull.
Fast det funkar inte för ryggen har sagt upp bekantskapen med resten av kroppen. Enda kommunikationen går medelst signaler genom nervsystemet nu så traktorskump får vara, men visst fan skulle det vara kul.
Kunna gräva en grop åt andra och själv falla däri.
Avslut, morsning, goodbye och hela köret.
tisdag 19 november 2013
Aktuell information
Egentligen tycker jag synd om min politiska unge. Ponera att någon impas av hans åsikter, sitter på nätet o surfar, letandes efter mer visa ord och snubblar över rubriken rarings retorik.vilken chock det måste bli. Jag menar att vänta sig politiskt korrekta ordaval och allvarliga samhällsomvändande åsikter och så hamna mitt i ordbajset. Man kanske skulle sätta upp en varningsskylt på sidan. Nåt i stil med: varning! denna sida tillhör farsan Raving och har ingen koppling till den politiska sonen annat än biologiska. Vilket inte är fy skam ska jag säga. Tänk om han blir sån där riksdagspolitiker och dom kommer till mig med en massa frågor. Ni vet:hur var han som liten, hur var hans uppväxt blablabla. Uppväxten har han redan klarat av i någon tidning vad jag kommer ihåg även om han fått en del om bakfoten. Å andra sidan kan det vara reportern som inte lyssnade eller hade egna idéer. Här har jag redan lämnar fältet fritt för skandalreportrarna. Haha,nej det är inte så farligt som det låter. Med lite tur har man trillat av pinn eller blivit dement innan skocken kommer. Jaja ni skulle bara veta vad jag vet. Exklusivt i snask o snusk senaste upplagan. Ravings far uttalar sig. Haha ni kan se reportaget framför er eller hur. Frågan är om dom fick trycka det eller om reportern hamnar på hispan under sina försök att reda ut floden av ordbajs. Man kanske skulle hålla sig vid liv ett tag till bara för att djävlas lite.
PS!!
eftersom jag förstått att en del folk läser texter som fan läser Bibeln kommer här ett tillägg. Att läsa in politik i detta är att hoppa i galen tunna. Hans politiska åsikter är för det mesta vettiga även om jag inte håller med om allt han säger. Huvudsaken är att han står för dom och det gör han fullt ut. Det som skiljer tar vi en annan gång.
Jag är otroligt stolt över mina ungar, levande och döda, för det de övervunnit och det de åstadkommit.
Skit ide'rå
Kan själv! Själv göra, själv ha!
Är det egentligen någon skillnad?
Kan kameler verkligen vara utan vatten så länge?
Om fåglar flyger upp och ner och slår med vingarna åker dom inte nedåt då?
Som ni ser är livet fullt av djupa frågor som för det mesta förblir obesvarade.
Deppiga tanke.
Egentligen sitter jag här och ploppar bara för att se upptagen ut.
Har ingen större lust att traska ut till den glatt väntande veden med ryggen som protesterar innan jag ens börjat. Kan det vara latmasken som värker. När jag var liten sa man att det var latmasken om ryggen värkte.
Fan tro'at.
Hur jag vet att veden är glatt väntande? Jo för det var det sista den sa i går kväll.
"Ja väntar här tills du kommer nästa gång, ja ska ju ingenstans".
Allt med ett stort leende.
Va! pratar inte er ved med er. Vad har ni gjort för elakt för att hamna där? Allt pratar, det gäller bara att lyssna.
Sen är det väl inte alltid roliga saker, kommer ju ibland; " hurru, de där oljebytet du lova mej, när fan kommer de?"
"Hur fan tror du vi ska kunna växa när du aldrig klipper gräset".
Just den är lite svår tycker jag, klipper jag gräset gnäller nån annan och så vidare.
Handlar om prioritering som allt här i livet. Ska jag köpa glass eller mjölk?
Fast den var ju lätt, glass innehåller ju mjölk så man får liksom två flugor på smällen.
Undrar om flugor känner igen sina avkommor. Elegant glidning där eftersom jag inte är säker på om man kan säga att flugor får barn.
Barn kan däremot få flugor.
Vilket inte var dagens ämne.
Tänk på ett nummer, multiplicera med femton,lägg till tre och dividera summan med två.
Resultatet blir sex!
Får ni ett annat resultat? Då har ni gjort fel, ta ett nummer, multiplicera med femton, .
Ni har gjort det? Och det blir fortfarande fel? Men herregud människa, vad håller ni på med?
Jaha, man kan inte vara bäst på allt sa min mamma.
För att återgå till livet i gemen. Om man stavar lite slarvigt där hamnar man i Yemen. Finns det kvar tro eller har dom också bytt namn? Geografi i skolan idag måste mest vara en kamp att hålla sig uppdaterad på flagg och namnbyten. Annars kunde man fira semester när man ändå var där, i Yemen menar jag, inte i skolan. Fast det verkar vara mest semester där med om man tittar på slutresultatet i nian.
Om ni vill så slutar jag nu? Börja rösta nu!
OOOCHRESULTATETBLEEEEV,.............
Hejdå.
söndag 17 november 2013
Även trollen har byxor
Nu skulle det sakta men säkert rulla upp en läsvärd och inte minst tänkvärd blogg alldeles av sig själv. En sån där mindblowing story som dom säger västerut.
Men fast jag trycker på alla knappar jag kan kommer bara ravingskt ordbajs. Kan det vara fel på transpondern tro eller är dimensionsförflyttaren ur läge?
Har jag sett på dr Who? Japp, men bara lite.
Har införfått ytterligare ved idag och mer kommer imorgon. Allt för att hålla kroppen i trim. Man gör så gott man kan, fast ibland blir det galet.
Var på dressman alldeles själv och släpade hem två par jeans. Verkar inte så svårt med tanke på att jag förutseende nog skrivit upp storleken med tuschpenna på insidan av mina sorgligt nog utslitna jeans.
När damen hämtat sig efter jag knäppt upp byxorna för att se storleken frågade hon om jag ville prova ett par. Förklarade för henne att då hade det ju varit onödigt att skriva upp storleken i byxorna varpå hon nöjde sig med att plocka fram rätt brallor.
Sakta men säkert verkade igenkänningens ljus drabba henne för hon brukar få sköta säljandet när vän av ordning släpar dit mig för förnyelse på jeansfronten.
Då brukar vän av ordning ha med sig ett par gamla jeans, hålla i mig som vill ut, säga till om ett par likadana och sen släpa runt mig ett varv bara för att djävlas.
Tillbaka till nuets jeans. Ve och fasa, det fanns bara ett par som såg ut som dom gamla, det andra paret var mörkare till färgen.
Det är samma modell och storlek kvittrade hon väl medveten om min uppsyn, det är bara en mörkare färg.
Det såg jag väl, hur skulle jag göra nu, va fan skulle jag in här och göra?
Det finns samma färg som du har men med kortare benlängd, det skulle ju gå för dom du har är ju lite långa.
Nu började det bli skit i fläkten, ta dom du släpa fram, det blir nog bra.
Inte fan blir det bra, skit i det nu, det löser sig, betala nu bara.
Jaha, hem med brallorna, vän av ordning oade och aade i god ordning.
På med dom jeansiga jeansen, nja lite tajtare än mina gamla satt dom väl men dom brukar töja sig efter ett tag. Glad i hågen skuttade jag runt i mina nya byxor och kände mig duktig.
Sen skulle jag byta byxor för att inte nöta ut dom direkt och tog glatt fram dom mörka jeansen, nja glatt o glatt. Hade mina aningar men hade väl förträngt det.
Sagt och gjort, hoppade i dom nya och stopp, dom var något trängre än dom andra. Kollade lappen med storleken och allt stämde. Tog på mig dom gamla nya igen, satt lite tajt men helt okay. På med dom mörka, satt mycket tajt och inte ett dugg okay.
Kontentan av det hela är att jag bara har ett par nya brallor bara för att dom envisas med att hitta på en massa skit.
Nu får vän av ordning följa med mig så det blir nån djävla ordning på byxfronten.
Så går det när man ska göra sig till och vara duktig.
Fat man walking!
torsdag 7 november 2013
Vem vad varför och i så fall kanske.
Habla espanol.
Nä för fan en annan snackar knappt svenska.
Det var nån som undrade om jag flyttat från stan nyligen. Verkar som ursprunget blir värre med åldersökning. Fast då skulle jag per definition snacka skånska eftersom morsan kläckte mig där.
En dam sa till mig idag att hon pyntat redan och eftersom jag förstår talad slang visste jag att hon redan betalt och inte pratade om juldekorationer.
Skitskönt att höra nåt vettigt ibland. Damen ifråga var från Värmland men hade spenderat sin uppväxt i stan. Se vad det kan medföra i fördelar.
Fast växa upp där idag verkar inte så kul längre. Vete fan vad dom talar nu för tiden. Inte samma språk som en annan hasplade ur sig.
Skit i det, kul så länge det varade.
Idag har jag varit i Ljungby, det regnade.
Man får en budapestbakelse och fika för 25 spänn på citygross. Fikat brukar smaka apa så det kan man vara utan men bakelsen är god. Såg förresten att dom bytt kaffemakapär.
Hoppade det idag och käkade på matmojen borta på Statoil. Lagan hotell tror jag det heter. Bacon och stekt ägg. Slank ner.
Var i Värnamo också. Regnade där med. Var mörkare än i Ljungby.
Stannade till i Växjö på hemvägen. Där hade det regnat. Var mörkt där också.
När jag tänker efter var det mörkt hela vägen hem.
Kanske en fin pik att man ska hålla sig hemma.
Norah, vår franska rumän från marocko, har en sån där snikvariant som bara tänder ett par p-lysen fram och inget bak. Kul när man glömmer sig ibland och bilarna bakom börjar blinka ihärdigt.
För fan om dom blinkar syns jag ju eller hur.
Tror jag skiter i det här nu. Livet är för kort för att sitta framför en dator.
Jag går och lägger mig istället. I drömmarnas värld är allt möjligt.
Sov sött sockerpiller.
Sensmoralen denna gång:
Hösten och mörkret kommer varje år, deppa inte, det är snart vår.
Fan nästan som poesi.
Tja.
torsdag 24 oktober 2013
Natt å sånt
Natten smyger så sakta in i alla vrår.
Vinden rusar runt utanför fönstret och jagar löven längs bygatan.
Tar i lite extra ibland för att rycka ner de sista tappra som kämpar sig kvar på grenarna.
På kyrkogården vilar en slags lugn som alltid infinner sig framåt nattkröken.
Alla gravar och dess innevånare har hela stället för sig själva, inga sörjande människor, inga jag-undrar-om-inte-min-förfader-ligger-här-nån-stans-människor.
Hela kyrkogården helt öde, kanske någon enstaka katt som genar över den för att komma dit den ska. Visst är den speciell, inte bara den här utan alla kyrkogårdar på natten.
Nu tror alla att Hallowen har tagit mig i besittning med allt snack om kyrkogårdar.
Men kyrkogårdar har alltid fascinerat mig och Hallowen är ett nytt påfund importerat från USA som så mycket annat skit.
Inte fan fanns det när jag var liten, någon enstaka firade alla helgons dag och tände ljus på graven men på det stora hela var det lugnt och stilla som gällde.
Att smyga runt på en kyrkogård på natten var spännande när man var liten. Även mitt i storstan var det tystare där och lamporna mer dämpade.
Som gjort för att skapa en fantasivärld med en blandning av människor, levande och döda.
Jahaja, det var den seriösa delen, nu skiter vi i den.
Undrar om man skulle hitta på något med skyltdockorna till Hallowen bara för jag kan.
Nåt zombie/ mördar grejs där quasimodo blir lemlästad av Berta och Kurt står och tittar på.
Quasimodo är den där golfspelande skyltdockan som står lätt framåtböjd för att slå iväg bollen.
Hade tänkt sätta på honom ett läderharnesk och bojor och sen låta Berta stå där med läderkorsett och piska.
Det är platsen som är bekymret, allt det där andra som blod och söndertrasad hud är ju lätt att fejka med färg. Vill ju inte gärna ställa dom utomhus och dom får inte plats i skyltfönstret. Dom ska ju helst synas ordentligt.
Har haft Berta framme vid fönstret iklädd bh och trosor vilket drog till sig en del blickar. Kurt står i nuläget på lur halvt gömd bakom en gardin och håller koll på folk. Orsakar en del ryck hos folk som inte ser honom med en gång.
Nja vi får väl se sa den blinde och ramla ner för trappan, som morsan sa.
Kommer tid kommer råd.
Undrar om jag ska lägga av nu när klockan närmar sig midnatt och ta en tur på kyrkogården. Om inte annat för att grannarna ska få nåt att snacka om.
God natt på er alla. Kom ihåg att vi alla dör frågan är bara när.
Kan man komma försent till sin egen begravning?
Men hörni, så här kan vi ju inte sluta.
Kom på nåt trevligt.
Nånting?
Vadå sa du?
Deleteknappen?
Inga andra förslag?
Nähä!
Ibland tycker jag inte om er.
Puss på er människor.
fredag 18 oktober 2013
hosthöst
Kom på häromdagen att det är oktober, inte just oktober utan liksom mera höst än sommar.
Blir mörkare tidigare och allt sånt, mullet, kullet och inte skönt alls som morsan sa.
Fast färgerna är snygga, om man skulle måla en tavla och använda samma färgskala som moder natur skulle folk tycka det såg konstigt och överarbetat ut.
Men inte när hon målar.
Man kanske skulle skita i allt, ta en tripp i husvagnen till varmare länder och måla tavlor.
Bli en sån där övervintrad hippie med långt hår, färgstänk på kläderna och flummiga uttryck när man talar.
Jovisst har jag skaffat tattartermos, skulle ha en liten en men räknade snabbt ut att med hundar och vän av ordning fungerade inte det.
Så det fick bli en mellanmodell, bättre begagnad men verkar snäll.
Pascual heter han, husvagnen alltså, det har vän av ordning bestämt.
Har sängar och soffa, köksdel och toa. Som en sommarstuga är det ju, helt makalöst vad dom hittar på. Tyvärr har illdom och tidsbrist gjort att vi inte kommit iväg från tomten ännu.
Fast där ljög jag, fy mig, kopplade på han i torsdags och släpa med honom till Jula och runt lite i Kalmar bara för han skulle få komma ut och röra sig lite.
Kan ju inte vara kul att bara stå även om han har sällskap av dom andra bilarna.
En av ungarna åkte med men han verkade inte uppskatta att skumpa runt inne i Kalmar med en husvagn baktill.
Han avböjde både stopp på Expressohouse och Zorbas med hänvisning till ekipagets storlek.
Fast Jula hann han inte protestera mot. Ungen alltså.
Pascual verkade ta det med ro och lufsade efter så fint. Tyckte nog det var kul att komma ut lite.
Nu ska jag avsluta detta med några visdomsord eftersom vän av ordning klagade över frånvaron av bra avslut på det förra inlägget.
Här kommer det.
När du står i mörkret och letar efter ljuset varför blundar du då?
Hua så ilsk hon kommer att bli på det slutet, hihihi.
Brors!
Blir mörkare tidigare och allt sånt, mullet, kullet och inte skönt alls som morsan sa.
Fast färgerna är snygga, om man skulle måla en tavla och använda samma färgskala som moder natur skulle folk tycka det såg konstigt och överarbetat ut.
Men inte när hon målar.
Man kanske skulle skita i allt, ta en tripp i husvagnen till varmare länder och måla tavlor.
Bli en sån där övervintrad hippie med långt hår, färgstänk på kläderna och flummiga uttryck när man talar.
Jovisst har jag skaffat tattartermos, skulle ha en liten en men räknade snabbt ut att med hundar och vän av ordning fungerade inte det.
Så det fick bli en mellanmodell, bättre begagnad men verkar snäll.
Pascual heter han, husvagnen alltså, det har vän av ordning bestämt.
Har sängar och soffa, köksdel och toa. Som en sommarstuga är det ju, helt makalöst vad dom hittar på. Tyvärr har illdom och tidsbrist gjort att vi inte kommit iväg från tomten ännu.
Fast där ljög jag, fy mig, kopplade på han i torsdags och släpa med honom till Jula och runt lite i Kalmar bara för han skulle få komma ut och röra sig lite.
Kan ju inte vara kul att bara stå även om han har sällskap av dom andra bilarna.
En av ungarna åkte med men han verkade inte uppskatta att skumpa runt inne i Kalmar med en husvagn baktill.
Han avböjde både stopp på Expressohouse och Zorbas med hänvisning till ekipagets storlek.
Fast Jula hann han inte protestera mot. Ungen alltså.
Pascual verkade ta det med ro och lufsade efter så fint. Tyckte nog det var kul att komma ut lite.
Nu ska jag avsluta detta med några visdomsord eftersom vän av ordning klagade över frånvaron av bra avslut på det förra inlägget.
Här kommer det.
När du står i mörkret och letar efter ljuset varför blundar du då?
Hua så ilsk hon kommer att bli på det slutet, hihihi.
Brors!
onsdag 16 oktober 2013
P-kaos bla annat
Hejsan svejsan på er i lingonskogen.
Skulle ni mot förmodan inte vara i lingonskogen eller helt enkelt inte hittar dit så skriver jag: heeeejsan sveeejsan.
Idag har jag varit hos doktorn, en bedårande liten fröken som inte alls såg ut som en doktor utan mer som en sommartjej, och fått veta att jag har värden som en topptränad idrottsman.
Det ni. Det trodde ni inte va. Men så är det ser ni, man tillhör det absoluta elitskiktet i idrottssammanhang.
Sicket djävla ord, kolla bara på alla pinnar. Ser nästan ut som chokladreklam, mmmmmarabou.
Åkte förbi ishallen ikväll, måste man inte iaktta trafikregler om man ska titta på hockey.
Kommer ihåg hur det var när Nybrocrusingen gick av stapeln, poliser som såg till att trafikreglerna efterlevdes intill det löjliga.
Ingen felparkering där inte och att ställa sig på huvudled var bara inte att tänka på.
Konstigt blir det när bilen man kör eller evenemanget man är på avgör om trafikreglerna ska följas eller inte.
Måste ju bli ännu knäppare om man är "raggare" och kör till hockeyn med vinter/vardags-bilen och kan parkera hur som helst för att sen bli lappad vid samma överseelse när man kör sitt entusiastfordon.
Polisen som ska upprätthålla ordningen satt tydligen inne i hallen och kollade matchen.
Inte för det skulle göra någon skillnad, jag påpekade vid ett tillfälle för närvarande polis att det var ett alldeles ypperligt tillfälle att utöva sitt yrke men fick till svar att det var inte deras jobb.
Fast visst stod det om han nybropolisen Glenn i Barran för ett tag sen och visst ville han utbilda medborgarpoliser för bl.a. att stävja parkeringskaoset vid ishallen under matcherna. Lönerna till dom kan de ju få in på p-böter då.
Fast man skulle nog kunna bidraga en hel del till det där ishallsbygget om man satte en kommungubbe med bötesblock där nere på matchkvällar. Skulle bli många sköna slantar i kommunens kassa det, fast det törs dom nog fan inte.
Skitdåligt är det hur som helst.
Jaja, värden som en toppidrottare.
Vilopulsen på en sådan ligger i bästa fall på runt 50 och jag har mellan 40 och 46.
Så ska man hårddra det hela är jag bättre än toppskiktet.
Nån som vill ha en autograf innan det blir rusning efter dom.
Skulle ni mot förmodan inte vara i lingonskogen eller helt enkelt inte hittar dit så skriver jag: heeeejsan sveeejsan.
Idag har jag varit hos doktorn, en bedårande liten fröken som inte alls såg ut som en doktor utan mer som en sommartjej, och fått veta att jag har värden som en topptränad idrottsman.
Det ni. Det trodde ni inte va. Men så är det ser ni, man tillhör det absoluta elitskiktet i idrottssammanhang.
Sicket djävla ord, kolla bara på alla pinnar. Ser nästan ut som chokladreklam, mmmmmarabou.
Åkte förbi ishallen ikväll, måste man inte iaktta trafikregler om man ska titta på hockey.
Kommer ihåg hur det var när Nybrocrusingen gick av stapeln, poliser som såg till att trafikreglerna efterlevdes intill det löjliga.
Ingen felparkering där inte och att ställa sig på huvudled var bara inte att tänka på.
Konstigt blir det när bilen man kör eller evenemanget man är på avgör om trafikreglerna ska följas eller inte.
Måste ju bli ännu knäppare om man är "raggare" och kör till hockeyn med vinter/vardags-bilen och kan parkera hur som helst för att sen bli lappad vid samma överseelse när man kör sitt entusiastfordon.
Polisen som ska upprätthålla ordningen satt tydligen inne i hallen och kollade matchen.
Inte för det skulle göra någon skillnad, jag påpekade vid ett tillfälle för närvarande polis att det var ett alldeles ypperligt tillfälle att utöva sitt yrke men fick till svar att det var inte deras jobb.
Fast visst stod det om han nybropolisen Glenn i Barran för ett tag sen och visst ville han utbilda medborgarpoliser för bl.a. att stävja parkeringskaoset vid ishallen under matcherna. Lönerna till dom kan de ju få in på p-böter då.
Fast man skulle nog kunna bidraga en hel del till det där ishallsbygget om man satte en kommungubbe med bötesblock där nere på matchkvällar. Skulle bli många sköna slantar i kommunens kassa det, fast det törs dom nog fan inte.
Skitdåligt är det hur som helst.
Jaja, värden som en toppidrottare.
Vilopulsen på en sådan ligger i bästa fall på runt 50 och jag har mellan 40 och 46.
Så ska man hårddra det hela är jag bättre än toppskiktet.
Nån som vill ha en autograf innan det blir rusning efter dom.
lördag 12 oktober 2013
men då sa jag
Hahaha Här ser ni en teknikens betvingare, datans mastermind osv osv
Ni har fattat att jag dabbade mig va?
La upp en blogg igår, länkade ut den till Fb. Så långt funkade det.
Satte mig sen och tittade på gamla blogginlägg och nåt som dom rubricerar som utkast.
Vadå utkast tänkte jag, jag skriver ju aldrig utkast, skiten ramlar ju bara ut liksom.
Började speka (dialekt eller slang?) och såg mitt senaste inlägg under utkast.
Aha, vad är detta, där ska det ju inte vara. Det är ju redan utlagt.
Som den ordentlige, ordningsamme person jag är bestämde jag mig för att rätta till deras misstag.
In i utkast, markera hela surven och tryckte på radera.
Vill du verkligen radera utkast ...... .
Javisst vill jag det.
Tryck.
Eftersom jag inte litar på datan gick jag tillbaka till listan med publicerade inlägg.
Tada, den hade raderat den biten också.
Skitmackapär.
Åsså undrar den varför jag leker mest med paddan.
Förresten ska jag skaffa mig en sån där PT. En enligt mig oslagbar metod att gå ner i vikt.
Så här går det till.
En PT tar 900 spänn i timmen. Jag lägger mig i hårdträning och hyr in en i tio timmar.
Sen blir jag beroende av det här med träning( det har jag hört från initierat håll) och kör järnet.
Det är nu det smarta kommer.
PT´n kostar nu så mycket att pengarna inte räcker till mat med medföljande viktminskning som följd.
Sen klarar jag inte räkningarna och blir vräkt och hamnar på gatan. Stress och förtvivlan.
Mera viktminskning.
Sen hamnar jag i socialens rullor och får bidrag till uppehälle vilket automatiskt medför ett stillastående på lägsta vikten.
Förresten om PT betyder personal trainer, PC personal computor, vad blir då en jobbdator,WC?
Bara så ni vet så har jag.
a body filled with organic stuff like a brain, snot, blood and what´s not.
Ni har fattat att jag dabbade mig va?
La upp en blogg igår, länkade ut den till Fb. Så långt funkade det.
Satte mig sen och tittade på gamla blogginlägg och nåt som dom rubricerar som utkast.
Vadå utkast tänkte jag, jag skriver ju aldrig utkast, skiten ramlar ju bara ut liksom.
Började speka (dialekt eller slang?) och såg mitt senaste inlägg under utkast.
Aha, vad är detta, där ska det ju inte vara. Det är ju redan utlagt.
Som den ordentlige, ordningsamme person jag är bestämde jag mig för att rätta till deras misstag.
In i utkast, markera hela surven och tryckte på radera.
Vill du verkligen radera utkast ...... .
Javisst vill jag det.
Tryck.
Eftersom jag inte litar på datan gick jag tillbaka till listan med publicerade inlägg.
Tada, den hade raderat den biten också.
Skitmackapär.
Åsså undrar den varför jag leker mest med paddan.
Förresten ska jag skaffa mig en sån där PT. En enligt mig oslagbar metod att gå ner i vikt.
Så här går det till.
En PT tar 900 spänn i timmen. Jag lägger mig i hårdträning och hyr in en i tio timmar.
Sen blir jag beroende av det här med träning( det har jag hört från initierat håll) och kör järnet.
Det är nu det smarta kommer.
PT´n kostar nu så mycket att pengarna inte räcker till mat med medföljande viktminskning som följd.
Sen klarar jag inte räkningarna och blir vräkt och hamnar på gatan. Stress och förtvivlan.
Mera viktminskning.
Sen hamnar jag i socialens rullor och får bidrag till uppehälle vilket automatiskt medför ett stillastående på lägsta vikten.
Förresten om PT betyder personal trainer, PC personal computor, vad blir då en jobbdator,WC?
Bara så ni vet så har jag.
a body filled with organic stuff like a brain, snot, blood and what´s not.
måndag 30 september 2013
Om jag hade.......
Om idag hade varit igår hade jag då blivit yngre eller äldre då?
Kan egentligen kvitta då man är så gammal som jag.
En dag hit eller dit skiter ingen hare.
Att blanda ihop ordspråk var en av morsans specialiteter.
Folk såg lite perplexa, det är väl ett ballt ord, när hon levererade något i stil med:
-man ska inte ropa hej förrän man sitter på ett bäcken.
Jaha, jag vet morsan hit och morsan dit.
Men va fan jag hade ju bara en morsa. En mor om dagen är bra för magen.
I alla fall så var det så att,...... Fan har glömt var det var, säkert något underfundigt revulotionerande som mina medmänniskor eller åtminstone dom som orkat läsa det skulle falla i trans över.
Nåja det är kanske lika bra, att falla i trans kan ju vara farligt och det vill jag inte utsätta nån för. Omtänksam, det är jag det.
Äldre tror jag men är inte säker. För det hade ju blivit ytterligare en dag som matas på, eller tänker jag bakvänt där?
Skulle jag vilja ha en miljon?
Varför frågar du? Vill du ge mig en eller är du bara nyfiken på svaret?
Jaha nyfiken på vad jag skulle göra med pengarna.
Jo, jag skulle xgttc. Jggtgfc xxfffyyjn klubba jobbig gtff Jukkasjärvi kkkiiij rsdcvh flygvärdinna.
Det säger väl allt på ett kort och koncist sätt. Rakt på pudelns kärna så att säga.
Visste ni att pudlar hade kärnor? Inte jag heller.
Trodde det bara var äpplen och vindrutor och sånt som hade det.
Vindruvskärnor är irriterande, alldeles för små att tugga på. Fast äppelkärnor är nog värre när jag tänker efter, hala små saker. Apelsinkärnor är också svårtuggade när jag tänker efter mer.
Man ska tänka efter före man tänkt efter.
I förra gåren köpte jag en sån där kokostopp eller vad det heter på Statoil. En sån där med hårt chokladskal, dom står på översta hyllan i den där glasmontern till vänster om kassan.
Vet ni då?
I alla fall så lättade jag på toppen och gröpte försiktigt ut innehållet som jag luckrade upp med ljummet kaffe. Sen fyllde jag den med karamellströssel, nöttopping och mjukglass.
Smaskens blev det.
Vän av ordning tittade konstigt på mig och ställde frågan om jag undrade varför jag ökade i vikt.
Ja faktiskt så har jag det, hur kunde hon veta det.
Ibland blir jag alldeles paff över hur hon kan veta saker innan jag ens vet att jag vill veta det.
Väldigt mysko är det.
Mors!
söndag 29 september 2013
Konstigt
Igår var vi på Ölands skördefest, fast så där jättefestigt var det ju inte.
Regn som låg och lura, när man låst bilen och befann sig på blötlagt avstånd satte det igång.
Vän av ordning säger att det inte gör något, det är ju bara vatten. Fan vet.
Så kanske det var när vi var små, nu är det kemikalier och allt möjligt skit som öser ner över min delikata hjässa. Känner hur det luckrar upp skallbenet för att komma åt min hjärna.
Kannibalregn kanske? Fast en kannibal är väl en som äter upp en annan av samma art?
Skit samma.
Tittade på massor av konst i alla dess former, kul att se tekniker som vi använde för 15-20 år sedan kommer tillbaka. Nackdelen är väl att använder man samma teknik nu säger folk att man härmas eller hoppar på trenden som tydligen är ett finare sätt att säga samma sak.
Sparade massor av pengar gjorde vi.
Såg en skitsnygg tavla vi bägge föll för men den var såld, sparat 6500:-, lät bli att köpa tre helt klart intressanta målningar, sparade ytterligare 23000:-, hittade en underbar lammskinnsfilt på180 x 220 för 3000:-, köpte inte den heller.
Hittills sparat 32500:- om jag räknat rätt.
En Madonna målad på trä, mycket snyggt utfört 4000:- osv.
Sammanlagt sparade vi nog runt 50000:- allt som allt och fick se en massa roliga grejor på köpet.
Bra dagsförtjänst, jag tror jag tar med vän av ordning till Orrefors idag och firar.
Vad vi köpte?
Pumpor till kyrkogården, en återkommande tradition har det blivit. Undrar om ungarna kommer att sakna sina årliga pumpar när vi trillar av pinn och inte köper några. Får väl förklara när vi träffas.
Vän av ordning köpte smaksatt honung, bara sura sorter och senap.
Igelkottsvykort blev det också.
Trodde hon köpt marmelad men så var inte fallet. Får väl ta senap istället.
Sen tror jag inte det blev så mycket mer, förutom alla intryck och nya idéer som satte sig i skallen. Inte att förglömma alla trevliga människor vi träffade, några nya varje år.
Hemåt mot säng-hundar-eldning runt tio trodde vi. Blev till att tända, snabbuta hundar och vända tillbaka mot stadens hank och stör igen för att köra svärdottern till lasarettet.
Ingen bra kagge hon har, den bara krånglar.
Kan man reklamera kroppsdelar tro. Dom kan ju byta allt möjligt nu för tiden.
Så avslutningen på den gamla dagen och början på den nya avslutades med korsord och visa ord till en stackars svärdotter som plågades av sin mage.
Stackars henne, drabbad av både magen och mig.
Indirekt kan man nog säga att hon plågas av läkarkårens inkompetens eftersom allt startade med den första operationen och inget rättat till sig efter det.
Fast det går vi inte in på för då blir jag bara ilsk och vad fan nyttjar det.
Hemkomsten blev runt tre utan svärdotter.
Så hur summerar vi årets version av dagen då skördefesten var?
Lite som, upp som en sol, ner som en pannkaka. En ganska bra bild på ett tvärsnitt ur livets gång.
Fast en djävla massa pengar sparade vi!
lördag 28 september 2013
Dass besök
Nej titeln är inte på tyska.
Den är precis vad det låter som, ett dassbesök. Tur att det inte finns luktdata ännu.
Jag har kommit på att med teknikens hjälp kan man utnyttja varje minut att trakassera sina medmänniskor. Eller egentligen är det så att jag är en av få som erkänner det.
Tänk er Reinfeldt sitta på dass och blogga, vilket liv det skulle bli, oetiskt och jag vet inte vad.
Å andra sidan måste all uppsöka dasset så varför inte ta tillvara tiden.
Han kanske inte bloggar alls, Reinfeldt alltså, och då skulle det bli ett djävla liv om det också.
Hur man än gör har man arslet bak sa min mamma, fast det var nog mer morsan som sa det. Tur det, skulle bli obehagligt annars.
Detta har helt plötsligt utvecklats till en kiss och bajs blogg.
-Vad tänker ni på tomtar. Vi har en skrivarpolicy som alla ska rätta sig efter, tomtar likaväl som alla andra.
-Jag kommer att ta upp det här med högsta ledningen omedelbart.
-Vadå inte anträffbar! Jag kräver att få ett samtal omedelbart!
-Går inte, vadå går inte, klart det går. Vad skulle kunna vara viktigare än detta.
-Mummel, mummel mummel.
-Prata ur skägget så man förstår vad som sägs!
-Ok då, ledningen är inte anträffbar för han sitter på dass och bloggar.
-Åh, herre Gud.
-Ja han också.
Jaha, då har vi tröskat igenom både den politiska, humanistiska och den religiösa biten.
Jag tycker liksom att en blogg ska innehålla någon liten lärdom från livets olika skeden.
Apropå skeden har ni tänk på hur olika djupet på skedar är.
En del får man inte i sig något alls med och en del, mestadels äldre, är härligt djupa och man kan lassa in rejäla skopor smaskens.
Förresten går det fortare att äta om man skiter i det där larvet med kniv och gaffel. En stor sked och klöver fem gör att man hinner ta om både en och två gånger medan de andra harvar på sin första tallrik.
Det är det som kallas teknik och utveckling.
Nehej, nu skiter jag i detta för jag ska uppsöka sagda dass och lösa korsord.
Om jag inte satt där redan.
Nänä, det var bara för att skrämmas jag sa det. Ni blev allt lite oroliga där eller hur.
Var rädda om varandra och om ni känner er ensamma och oälskade gå fram till spegeln och upprepa. Du är en pärla, tur att du finns i mitt liv.
Det är ju sant eller hur?
fredag 27 september 2013
bara ordbajs
tada, galopp, galopp, här kommer den ädle riddaren på sin vita springare.
Fan också, det är chokladkladd på den däringa pekarplattan. ni vet den där som är istället för en mus. Vem som spillde, det var nog jag som slafsade i mig en chokladkaka i ett euforiskt tröstätande. Egentligen är jag inte här utan där och med där menar jag Öland, fast bara i huvudet.
Det var kallt ute och tydligen en helvetisk kö till Öland så vän av ordning ville åka hem först för att tina upp. Väl hemma kontaktades ett antal själar via sms och facebook för att underrätta sig om trafiksituationen och vips blev vi hemma.
Nåja det är ju konstnatten imorgon också.
Din dumma hund, han ligger under bordet och gnager ben så det skramlar i hela huset. Slår med benet och slänger runt så det står härligan till. Går väl an så länge inte min grinolle får för sig att han ska ha samma ben. Då blir det trångt och bråkigt under skrivbordet vill jag lova.
Lova, det är sånt man gör när man svänger med båtar och om man är ett av mina barnbarn.
Hej och hå, nu säger vän av ordning att det känns inte så där jättefrestande att åka till Öland.
Undrar när hon ska fatta att det signalerade hon för över en timme sen. Ja när det gäller vissa saker är hon lättläst.
Fast för det mesta är hon som alla andra kvinnor, ett stort mysterium.
undrar om man skulle bättra på fetman lite och sleva i sig en chokladkaka till.
men det var då fan, nu håller den på och larvar sig igen.
Datorn alltså, ingen stor bokstav om du inte trycker på den och den tangenten.
Förresten är Olga sjuk, hennes motorstyrenhet är krasslig och en ny kostar x antal tiotusingar.
Blir nog ett nackskott om jag inte kommer på något annat sätt.
Man har kommit upp i den där åldern då bilarna kostar mer än kvinnorna, tragiskt.
Fast det blir ett djävla liv om man skulle lämna in tanten på skroten när hon blev trasig. Tro mig, jag har testat.
Om ni undrar var hästfan från början tog vägen så kan jag meddela att jag gjorde smörgåspålägg av han. Skitgott.
Nä nu skiter jag i det här och tar en bit choklad.
Morsning eller ska det kanske vara Farsning
Fan också, det är chokladkladd på den däringa pekarplattan. ni vet den där som är istället för en mus. Vem som spillde, det var nog jag som slafsade i mig en chokladkaka i ett euforiskt tröstätande. Egentligen är jag inte här utan där och med där menar jag Öland, fast bara i huvudet.
Det var kallt ute och tydligen en helvetisk kö till Öland så vän av ordning ville åka hem först för att tina upp. Väl hemma kontaktades ett antal själar via sms och facebook för att underrätta sig om trafiksituationen och vips blev vi hemma.
Nåja det är ju konstnatten imorgon också.
Din dumma hund, han ligger under bordet och gnager ben så det skramlar i hela huset. Slår med benet och slänger runt så det står härligan till. Går väl an så länge inte min grinolle får för sig att han ska ha samma ben. Då blir det trångt och bråkigt under skrivbordet vill jag lova.
Lova, det är sånt man gör när man svänger med båtar och om man är ett av mina barnbarn.
Hej och hå, nu säger vän av ordning att det känns inte så där jättefrestande att åka till Öland.
Undrar när hon ska fatta att det signalerade hon för över en timme sen. Ja när det gäller vissa saker är hon lättläst.
Fast för det mesta är hon som alla andra kvinnor, ett stort mysterium.
undrar om man skulle bättra på fetman lite och sleva i sig en chokladkaka till.
men det var då fan, nu håller den på och larvar sig igen.
Datorn alltså, ingen stor bokstav om du inte trycker på den och den tangenten.
Förresten är Olga sjuk, hennes motorstyrenhet är krasslig och en ny kostar x antal tiotusingar.
Blir nog ett nackskott om jag inte kommer på något annat sätt.
Man har kommit upp i den där åldern då bilarna kostar mer än kvinnorna, tragiskt.
Fast det blir ett djävla liv om man skulle lämna in tanten på skroten när hon blev trasig. Tro mig, jag har testat.
Om ni undrar var hästfan från början tog vägen så kan jag meddela att jag gjorde smörgåspålägg av han. Skitgott.
Nä nu skiter jag i det här och tar en bit choklad.
Morsning eller ska det kanske vara Farsning
söndag 18 augusti 2013
Här sitter man och kan inget annat
ämen alltså. nu ere så här att en annan inte har tid att sitta här å plippa på tangenterna. Man har häcken full ändå känns de som.
-Men va fan säger du din drullputte. Ska´ru sluta blogga?
Njae riktigt så sa ja ju inte. Ja sa att tiden inte räcker till riktigt.
-Va ere för skitsnack, du e ju pensionär gubbdjävel. In å skriv mere bara.
SUCK, okey då.
Det var en gång en liten bloggare
-Men för fan skärp till dej nu!
Jaha. en gång i tiden fanns det en bloggare som hette A
-Men nu tröttnar jag snart på de här skitsnacket, skriv som du brukar.
Nu vill jag bara säga att jag skriver som jag vill och gillas inte det gå och läs Se och Hör.
Reklam i bloggen, för man en månadsprenumeration av tandläkarväntrumstidningen nu då. Nähä, då blir det ingen mer reklam i detta avsnitt. Annars är reklam ganska kul eller inte, det beror på när den inträffar.
Man sitter och kollar en film, det är skitspännande, då kommer reklamen. Hinner slänga ut hundarna tänker man och studsar glatt iväg nedför trapporna. Väl nere ser man nåt som pockar på uppmärksamhet och det ena leder till det andra.
När man kommer upp igen ser man precis reklamen avslutas och kastar sig ner i viloläge för att kolla färdigt. Men va fan är det här, fattar ingenting, vem är det där och hur hände detta. En snabb blick på klockan avslöjar hela mysteriet, reklamen som avslutades när jag kom in var nästa reklampaus och i och med det försvann x antal minuter av handlingen däremellan.
Då är reklam jobbig.
Sen finns det ju stunder då reklam är kul fast jag inte kan komma på några nu.
dyker upp senare eller inte alls.
Men för fan din dumma data, efter så många år fattar den inte att ny mening ska vara stor bokstav.
Nu kommer det säkert någon besserwisser och påtalar att man kan ställa in det.
Skitsnack, trycker man inte på den där knappen blir det ingen stor bokstav om man inte trycker ner den stora knappen för då blir det tvärtom och det är ju lika dumt det.
Jag tror att datan är svartsjuk för att jag mest sitter och plippar på plattan.
Jag kommer ihåg på sjuttiotalet när man satt på plattan och om man plippade pysslade man med alldeles fel saker.
Men det var ju inte ämnet för dagen. Ämnet för dagen är...... TADA... spänningen stiger..
förresten köpte jag en skiva på en loppis, egentligen en massa skivor, för 2 spänn styck och bland dom var en massa Uggla och Meduza och en som går på repeat i bilen till allas förskräckelse. En ricky martin med nån dunkadunka låt med trummor och på spanska. Skitkul eren. Bra kontrast till Pavarottis opera som brukar gå tillsammans med countryn i cd på bilen. Fast ena svärdottern sa att den var poppis när hon var liten och skrattade.
Jahapp, då ligger man bara 15 år efter på modeskalan, det tar sig.
Det känns som jag glömt nåt. Never mind.
Nu ere slut för idag.
Mors på er allihop............
-Men va fan säger du din drullputte. Ska´ru sluta blogga?
Njae riktigt så sa ja ju inte. Ja sa att tiden inte räcker till riktigt.
-Va ere för skitsnack, du e ju pensionär gubbdjävel. In å skriv mere bara.
SUCK, okey då.
Det var en gång en liten bloggare
-Men för fan skärp till dej nu!
Jaha. en gång i tiden fanns det en bloggare som hette A
-Men nu tröttnar jag snart på de här skitsnacket, skriv som du brukar.
Nu vill jag bara säga att jag skriver som jag vill och gillas inte det gå och läs Se och Hör.
Reklam i bloggen, för man en månadsprenumeration av tandläkarväntrumstidningen nu då. Nähä, då blir det ingen mer reklam i detta avsnitt. Annars är reklam ganska kul eller inte, det beror på när den inträffar.
Man sitter och kollar en film, det är skitspännande, då kommer reklamen. Hinner slänga ut hundarna tänker man och studsar glatt iväg nedför trapporna. Väl nere ser man nåt som pockar på uppmärksamhet och det ena leder till det andra.
När man kommer upp igen ser man precis reklamen avslutas och kastar sig ner i viloläge för att kolla färdigt. Men va fan är det här, fattar ingenting, vem är det där och hur hände detta. En snabb blick på klockan avslöjar hela mysteriet, reklamen som avslutades när jag kom in var nästa reklampaus och i och med det försvann x antal minuter av handlingen däremellan.
Då är reklam jobbig.
Sen finns det ju stunder då reklam är kul fast jag inte kan komma på några nu.
dyker upp senare eller inte alls.
Men för fan din dumma data, efter så många år fattar den inte att ny mening ska vara stor bokstav.
Nu kommer det säkert någon besserwisser och påtalar att man kan ställa in det.
Skitsnack, trycker man inte på den där knappen blir det ingen stor bokstav om man inte trycker ner den stora knappen för då blir det tvärtom och det är ju lika dumt det.
Jag tror att datan är svartsjuk för att jag mest sitter och plippar på plattan.
Jag kommer ihåg på sjuttiotalet när man satt på plattan och om man plippade pysslade man med alldeles fel saker.
Men det var ju inte ämnet för dagen. Ämnet för dagen är...... TADA... spänningen stiger..
förresten köpte jag en skiva på en loppis, egentligen en massa skivor, för 2 spänn styck och bland dom var en massa Uggla och Meduza och en som går på repeat i bilen till allas förskräckelse. En ricky martin med nån dunkadunka låt med trummor och på spanska. Skitkul eren. Bra kontrast till Pavarottis opera som brukar gå tillsammans med countryn i cd på bilen. Fast ena svärdottern sa att den var poppis när hon var liten och skrattade.
Jahapp, då ligger man bara 15 år efter på modeskalan, det tar sig.
Det känns som jag glömt nåt. Never mind.
Nu ere slut för idag.
Mors på er allihop............
torsdag 6 juni 2013
Svenska flaggans dag
Svenska flaggans dag och allt sånt. Som bäddat för konflikter. Sverige Sverige fosterland och allt vad det nu heter. Medan vi skriker oss hesa käkar vi pizza och dricker tjeckiskt öl. Inget fel på varken pizza eller tjeckiskt öl men visst verkar det fånigt att yra fosterland och blågul fana när vi slevar i oss pizza, hamburgare, dricker latte, cola och utländsk öl.
Inte för att fri invandring är bland mina favoriter men invandringen till Sverige har väl pågått i många århundraden. Finnar, tyskar, fransmän, valloner, greker, turkar bara för att nämna några av de stora grupperna som alla deltog i olika typer av arbetskraftsinvandring. De flesta av dessa har acklimatiserat sig, funnit sin plats i samhället, blivit en del av den accepterade befolkningen.
Invandringen idag ser inte ut så. Mängder av trasiga människor kommer till oss med hopp om hjälp och en fristad som vi kan inte kan infria. Ingen eller åtminstone väldigt få kommer att få den hjälp de hoppas på.
Kulturerna krockar snarare än blandas vilket leder till konflikter vilket i sin tur leder till ytterligare konflikter i ett slags moment 22.
Många känner att vi måste hela tiden ta hänsyn till främmande tänkesätt och kulturer med risk för att kallas rasister om vi inte gör det.
Det fanns ett bra uttryck när jag var liten. När du är i Rom, gör som romarna gör.
Man ska ta hänsyn till varandra men det fungerar bara om det är ömsesidigt.
Invandringen finns och kommer alltid att finnas så länge folk finns men den måste fungera annars stupar allihop, både de som ska hjälpa och de som söker hjälp.
Utländska människor och utländsk mat kommer alltid att finnas i Sverige på gott och ont.
Att prata om att sälja ut sitt ursvenska arv blir fånigt eftersom något sådant egentligen inte finns.
Men det måste fungera för alla parter.
söndag 6 januari 2013
Fasa
Upptäcker till min fasa att jag blivit en sån där sur gubbe. Ni vet, en sån där negativ, grinig fan som alla helst vill slippa.
Fast sen när jag tänker efter kommer jag på att sån har jag ju varit de sista tio femton åren så vad är skillnaden.
Jo nu har jag papper på att jag får vara det, en sur grinig gubbe alltså.
Man kan säga att innan så övade jag bara. Det är nog det som gör att jag är så djävla bra på det. Äntligen har jag hittat mitt kall skulle man kunna säga. Är man bra på något ska man vara stolt över det sa min mamma.
Fast jag undrar om hon menade samma saker som jag. Ibland kan jag så här i efterhand få för mig att vi kanske gick lite omlott i den frågan. Nåväl, sånt är livet.
Annars var omlottkjolar trevliga tyckte jag, lätt av- och på-iga till fröjd och gamman för alla parter. Kommer ihåg när strumpbyxorna kom, vilket liv det var. Sexdödare, infektionshärdar och allt vad det nu var.
De som hade mest bekymmer med dom verkade vara damerna själva och bankrånare. Ni har väl sett dom, tjejerna på busshållplatsen, på stan, i köer, som står med handen i midjan och vickar på höfterna.
Ett slags uttryck för extas hade man ju hoppats men det handlade nog mest om att få grenen på strumpbyxorna på rätt ställe.
Bankrånarnas dilemma var av helt annan art. Med de gamla damstrumporna träda över huvudet förvreds anletsdragen till oigenkännlighet men med en strumpbyxorna på huvudet fick du i bästa fall en tjock krage runt nedre delen av ansiktet och ett extra långt öra som hängde i vägen.
Inte alltid det bästa i stressade situationer.
Och hur kom vi nu in på det här ämnet. Inte vet jag men som tur är har jag papper på att jag får hoppa lite i tänket, vara lite gaggig, drälla lite snus här och där och framför allt vara gnällig.
Nu ska jag sätta mig i kyrkan och nynna lite på sånt som var populärt när jag var ung.
Man kanske får en pepparkaka då.
Fars!
Fast sen när jag tänker efter kommer jag på att sån har jag ju varit de sista tio femton åren så vad är skillnaden.
Jo nu har jag papper på att jag får vara det, en sur grinig gubbe alltså.
Man kan säga att innan så övade jag bara. Det är nog det som gör att jag är så djävla bra på det. Äntligen har jag hittat mitt kall skulle man kunna säga. Är man bra på något ska man vara stolt över det sa min mamma.
Fast jag undrar om hon menade samma saker som jag. Ibland kan jag så här i efterhand få för mig att vi kanske gick lite omlott i den frågan. Nåväl, sånt är livet.
Annars var omlottkjolar trevliga tyckte jag, lätt av- och på-iga till fröjd och gamman för alla parter. Kommer ihåg när strumpbyxorna kom, vilket liv det var. Sexdödare, infektionshärdar och allt vad det nu var.
De som hade mest bekymmer med dom verkade vara damerna själva och bankrånare. Ni har väl sett dom, tjejerna på busshållplatsen, på stan, i köer, som står med handen i midjan och vickar på höfterna.
Ett slags uttryck för extas hade man ju hoppats men det handlade nog mest om att få grenen på strumpbyxorna på rätt ställe.
Bankrånarnas dilemma var av helt annan art. Med de gamla damstrumporna träda över huvudet förvreds anletsdragen till oigenkännlighet men med en strumpbyxorna på huvudet fick du i bästa fall en tjock krage runt nedre delen av ansiktet och ett extra långt öra som hängde i vägen.
Inte alltid det bästa i stressade situationer.
Och hur kom vi nu in på det här ämnet. Inte vet jag men som tur är har jag papper på att jag får hoppa lite i tänket, vara lite gaggig, drälla lite snus här och där och framför allt vara gnällig.
Nu ska jag sätta mig i kyrkan och nynna lite på sånt som var populärt när jag var ung.
Man kanske får en pepparkaka då.
Fars!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
