onsdag 19 januari 2011

Hallo samt good bye

Bien och så det andra ordet som jag inte kommer ihåg, willkommen, welcome, välkommen. Precis som i Abbas låt är det ju inte men nästan.
Snorig i huvudet är jag däremot så det räcker för två. Någon intresserad, nej jag trodde inte det. Måste vara svårt att vara snorförsäljare, ingen sådan där given försäljningssucce precis. Är nog därför man sällan stöter på dom. Man lär inte se några arbetsannonser heller. Vad har du för referenser? Ja, jag är förkyld ofta och snorar mycket. Går nog inte att starta en karriär på det.
Fast det var inte vad jag skulle säga till er läsande människor därute. Det var bara en slags parantes som ploppade ut som vanligt.
Mitt budskap, fel ord, mitt meddelande, också fel ord men skit detsamma för ni fattar ändå eller hur. Vad jag ville ha sagt är att jag stänger ner den här bloggen. Åtminstone ett tag. Själva bloggen blir väl kvar mest beroende på att jag inte vet hur man tar bort den men också till en viss del beroende på att jag kan ju ändra mig så småningom.
Så alla ni som stått ut med mitt ploppande och faktiskt reagerat på det jag skrivit vill jag tacka och ni andra får skylla er själva.
Tack och adjö.

söndag 16 januari 2011

Bonde och Gud

hej mina kära och nära. Även ni oförälskade och avlägsna får ta del av den hälsningen.
Satt och läste torsdagens Barometer och fångades av de olika rubrikernas texter. Om man bara läste rubrikerna och sket i resten av texten skulle resultatet kunna bli lite hur som helst. Bra mycket roligare läsning än att fördjupa sig i alla hemskheter och deprimerande texter. Har ni tänkt på att nyheter sällan är glada. Den som sa "inga nyheter är goda nyheter" han visste vad han pratade om.
Ta rubriken "-Sämre betalt för mjölkbönder-" . Visst ger den ett helt annat perspektiv på människohandel. Vi har väl alla hört om trafficing men det här var en ny variant. Är priset beroende på yrkesvalet tro. Om man är mjölkbonde men har elektrikerutbildning blir det ett bättre pris då? Själv tror jag att det hänger ihop med den här såpan "Bonde söker fru". Den har helt enkelt gjort att priset sjunkit katastrofalt på bönder överhuvud taget. All reklam är inte bra reklam. Men så småningom glömmer folk och sakta men säkert stiger priset igen. Så misströsta inte ni som sitter med en mjölkbonde, snart är efterfrågan där igen.
Läste även " Digitala böner om både stort och smått". En rubrik om ett arrangemang som helt klart förutsätter att Gud har en dator vilket inte är givet. Med tanke på att han har XXX antal år (vågar inte ens gissa) på nacken och viljan att lära sig nya tekniker verkar minska med åren är det ju tveksamt. Dessutom har ju alla nya tekniska prylar som radio, telefon, grammofon, tv osv som dykt upp genom åren ansetts som djävulens påfund och datorn platsar definitivt i den kategorin.
Själv har jag alltid ansett att behovet av förmedlare mellan mig och vilken Gud det vara månde inte har varit överhängande. Förmedlingen passar sig nog bäst med direktanslutning så att säga, det blir lätt förvanskningar på vägen vilken sorts tolk man än väljer.
Tack och adjö.

onsdag 12 januari 2011

Hello, goodbye.

Hejsan hejsan i lingonskogen.
Det blev inte rätt eller hur. Ska vara hej svejs i lingonskogen. Så med detta tillrättaläggande kan vi avsluta detta blogginläggs start.
Vad ska det handla om denna gång undrar jag och förhoppningsfullt ni också. Faktiskt har jag ingen aning och ska sanningen fram funderar jag på att sluta förpesta nätet med mina inlägg.
De verkar bli mer gnälliga än roligt tänkvärda eller så kanske de aldrig varit tänkvärda och det är först nu jag upptäckt det. Hemska tanke, här har jag suttit och ploppat en massa utsvamlade ord som jag först nu förstår är just det.
Sent ska syndaren vakna säger dom ju men när han vaknar då djäklar ni blir det räfst och rättarting. Undrar vad det där sista ordet är för något. Morsan sa alltid det, inte alltid men lite då och då. Men det kan ju lika gärna vara ett hittepåord, har upptäckt att hela världen är full av sådana.
Man kanske skulle ge ut en ordbok om hittepåord, kan ju bli hur tjock som helst. Kommer ju nya alltefter man håller på.
Mina tomtar på loftet spökar och har antagligen bränt sopor igen för huvudvärken ligger på lur. Dom brukar göra det ibland, antagligen när det blir för mycket lappar och skräp liggande i gångarna.
Dom bara sätter eld på hela skiten och sen får det liksom brinna ut. Hur dom klarar alla viktiga papper begriper jag inte. Fast det kanske dom inte gör och det är därför jag inte begriper något av det. Ni vet, dom säger att någon tänker så det ryker. Nu vet ni vad som händer och vad som ligger bakom uttrycket.
Finns alltid en sanning bakom alla konstiga uttryck. Fast det var ju förstås en sanning med modifikation som man säger.
Nu griper jag efter halmstrån. Förresten innan jag glömmer bort det, många vegetarianer säger att man blir vad man äter och menar då underförstått att man till slut blir en gris eller annat stackars djur. Men om man är vegetarian och blir vad man äter var slutar man som då.
Intressant tanke. Javars.
Nä hörni, nu skiter vi i det här eller hur.
Tack och adjö.

onsdag 5 januari 2011

Jaha ja

Här sitter en annan i sitt anletes svett.
Det lät ju inte så där jättehygieniskt tilltalande måste jag säga. Men måste jag det egentligen, skulle inte ni kunna lista ut det själva? Att det inte var hygieniskt menar jag. Annars är det ju så att jag sitter ju inte i svetten, det är ju bara ett uttryck fattar ni väl. Å ska sanningen fram svettas jag inte heller.
Så var det med den saken.
Skrivet i en stunds affektion och med tanke på kommande arbeten.
Måste skotta av båtskjulet idag innan skiten rasar ihop över husbilen. Är det förresten ett båtskjul om det inhyser ett styck husbil. Spännande fråga. Nä, inte mycket.
Har förresten skottat av lagertaket ner mot järnvägen. Fick ner allt utom en liten bit längst bort i hörnet. Bestämde mig för att det inte var så noga efter att jag halkat omkull tre gånger. Stålbroddar är inget lyft på hala plåttak men man måste testa annars vet man ju inte.
Sket i den där linan eftersom vän av ordning vägrade hålla i den och att lufsa runt på ett tak och hålla i sin egen säkerhetslina ser lite dumt ut. Man vill ju inte ha dåligt rykte.
Måste finnas enklare sätt att få ner snön. Nej jag godtar inte eld, handgranater eller dylikt.
Om det är dylikt blir det ju lika tungt som snö och sen ser det så kladdigt ut.
Nu ska jag promenera med hundarna.
Tack och adjö.

lördag 1 januari 2011

Tomte kontra påskhare.

Om man nu betänker att vi klarat oss igenom en jul och ett nyår till skulle det väl vara fan om man inte överlevde påsken också.
Då behöver man inte uppfylla den där snällhetskvoten som stipuleras för mottagandet av julklappar. Påskägg får man vare sig man är snäll eller inte, no strings attached, som de säger i amerikansk reklam.
Undrar om det beror på att påskharen är en genuint snäll varelse i motsats till tomten som har dessa prestationskrav på sina mottagare av julklappar.
Kan det vara så att eftersom påskharen inte är mänsklig, så finns kanske inte alla de där elaka dragen som vi människor är behäftade med.
Hur som helst är det skönt för oss alla som vet med sig att man aldrig platsar på tomtens lista att veta att någonstans därute finns vi medräknade.
Undrar om det finns en pingsthare eller det kanske är en kanin. Det finns ju påskliljor och pingstliljor och dom är ju rätt lika eller hur.
Skit i det nu. Hur har livet farit fram med er under alla dessa stressande helger. Har ni avgett några löften som ni innerst inne vet att ni inte har en chans att hålla. Blivit intvingad i en hörna med krav på löften om bantning, sluta röka, sluta supa, you name it. Varianterna är oändliga och ursäkterna för att inte klara av det är nästan längre.
Jag lovade att sluta röka men vän av ordning påpekade att det inte gills när man slutat för fyra år sedan. Men jag kan sluta om jag skulle börja tyckte jag men det gilldes inte heller. Så nu har jag lovat att inte äta mer än jag orkar och det löftet tror jag mig kunna hålla.
Fast säker kan man ju aldrig vara, snart öppnar Orrefors igen och då skiter det sig nog med löftet. Men å andra sidan är det i gott sällskap med alla andra brutna löften genom åren, både vanliga och nyårs sådana.
Hasta la vista baby som någon sa en gång.
Tack och adjö.