fredag 20 augusti 2010

Don Quijote och Fk

Att få uppleva en av barndomens hjältars känslor är inte många förunnat.
En av mina hjältar var Don Quijote med sin häst Rosinante och den stackars Sancho Panza som alltid råkade illa ut.
När jag bråkar med försäkringskassan förstår jag precis hur han kände när han kämpade mot väderkvarnarna för att försvara sina ideal. En kanske hopplös kamp som måste tas ändå för att inte helt dras ned i den svarta floden av byråkratförtryck och resignation som alla myndighetskontakter nu för tiden tycks leda till.
Låter det deppigt, javisst men å andra sidan kan jag låtsas att jag sitter på min trogne springare och slåss för att vinna min Dulcineas eviga kärlek.
Visst blir allt mycket roligare om man sätter saker i ett perspektiv som tilltalar en och som gör att det kan ses från en annan synvinkel.
Sen att Fk är som Don Quijotes väderkvarnar får man stå ut med ett tag. Dom bara snurrar på med sina vingar utan att ta hänsyn till andra fakta än dem de själva fabricerar.
Men med Don Quijotes envishet kastar jag mig fram i striden och till slut hamnar det tillräckligt mycket grus i maskineriet så vingarna stannar och då stormar jag och min trogne Sancho Panza fram och dräper den hemska jätten.
Allt detta gör att Dulcinea ser på mig med sina vackra ögon och förklarar mig sin kärlek.
Romantiskt eller hur.
Nu ska jag bara få Fk att fatta det också så är allt bra.
Tack och adjö.

söndag 15 augusti 2010

Loppisat har jag.

Vart tog den stygga lilla loppan vägen?
Inte fan vet jag men Owe Törnqvist borde veta. Det var han som spred den hemska dängan i dess orginalform. Att den sen gjordes i ett antal olika versioner med allt från stygga flickor till Gud vet vad får väl anses vara någon annans fel. Men Törnqvist var originalutspridaren.
Vadan detta intresse för loppor då undrar naturligtvis ni nyfiket.
Jo, jag var på loppis igår och avyttrade diverse oönskade ting. Öonskade i mina ögon helt klart för folk köper dom väl inte annars och det gjorde dom. Inga vansinnesrusningar efter grejorna kanske men en svag ström av presumtiva intressenter smög förbi och inhandlade ett och annat.
Annars är det mest för att få slänga käft på ett trevligt sätt man sitter där, får man något sålt är det ett plus. Jag blir nog aldrig den där stora affärsmannen jag hoppas på, tänker nog på fel saker om jag tänker alls.
Det var en bakluckeloppis, något nytt som ploppat upp. Har nog kopplingar till den engelska varianten. Förut var det populärt ett tag med garageutförsäljning som måste varit en avart på den amerikanska varianten. Antar att alla dom som strömmade till för att få tag i ett billigt garage blev djupt besvikna men så är det. Loppis heter det så det så. Vill man köpa bakluckor går man på skroten.
För att kapa utläggen som inte har med saken att göra och återgå till kalla fakta så betalade man 50 spänn per bil. Tanken föresvävade mig att ta Cynthia men insåg att det skulle verka snålt så det fick bli Beppe. Man får in ganska mycket i stackars Beppe.
En byrå, ett sängskåp, en mysko stålhatthylla, fyra stora tavlor och ett fällbart tapetbord var väl de stora grejorna. Byrån och stålhatthyllan såldes relativt snabbt, tavlorna gick iväg och en del småplock som fällbara stolar, nallar och annat bråte.
Sängskåpet var med hem igen, verkade vara lögn att bli av med. Kanske skrämde jag presumtiva kunder med mina svador om hur man vek in folk i det, att man kunde fastna och bli inlåst där i veckor. Verkade kul men inte särskilt säljmässigt bra som det visade sig.
Annars är kunderna det roligaste, att se dem smyga runt en grej och till slut klämma fram med ett pris som ligger högre än det du tänkt dig.
Är det bara jag som prutar för det ska man på loppis fast det ska ju inte behöva vara jag som säljare som gör det.
-"Du får tjugo spänn!"-
-"Nähä du, jag hade nog tänkt mig en tia för den där!"-
-"Ok, vi säger väl femton så blir det affär!"-
Vad fan gör man, folk lyssnar inte på vad som sägs, dom är så uppe i sitt eget så allt annat försvinner.
Om jag sålde för femton? Javisst och fick en nöjd kund som minsann visat att han kunde pruta. Så var alla glada.
Om jag tjänade pengar? Låt oss säga att om jag levde på det där skulle jag inte leva alls. När man räknar ihop inser man att någon variant av att tälja guld med kniv är det ju inte, täcker det utgifterna är man glad. Men förbannat kul är det och det är väl hela poängen.
Tack och adjö.

torsdag 5 augusti 2010

Fem plus ett - fnul

Tut i rutan.
Var det inte något barnprogram som började så? Skit samma, det var antagligen inget att ha i alla fall.
Fick en fnul när jag satt i bilen och tuffade runt i Kalmar idag. Fnulet har inget med sagda stad att göra, det bara råkade sig att det ramlade ut från fnuleriet där. Man skulle ha en sån där röststyrd pratupptagare så man inte glömde bort hälften jämt. Fast å andra sidan är det väl begränsningar i utrymmet på en sån också och tänk er att man har världens bästa fnul på gång och så finns det inte plats för mer. Fan vad ilsk man skulle bli, aldrig att jag köper en sån skitgrej. Halva fnulen går ju förlorade.
Va. Vad fnulet handlade om. Det har jag glömt, jag köpte ju ingen sån där mojängsak som kunde komma ihåg det åt mig.
Nej, jag bara skojade. Fnulet handlade om sex. Det är ju så jättepopulärt med analsex nu för tiden. Det analas både hit och dit.
Frågan är då, om man gillar mycket analsex är inte det en slags smyghomosexuallitet då. Eller är det början på en fullt utblommande homosexuallitet. Samma killar har i de flesta fall åsikter om homosexualitet, typ djävla rumpknullare osv.
Rumpa som rumpa kan tyckas fast kvinnors är klart roligare att titta på tycker jag. Men när de vädrar sina åsikter är det då en front för att dölja något.
Sen har vi det där ryktet eller vad man ska kalla det att de flesta manliga porrskådisar skulle vara homosexuella. Detta skullle då göra dom mer uthålliga och därmed kunna hålla på längre.
Men om de håller på med analsex hela tiden skiter det ju sig i alla fall. Nästan så det blev en liten ordlek där.
Tur att det inte syns utanpå bilen vad föraren fnular på. Kan ju vara ett farligt område att blogga om som vän av ordning påpekade men visst kan man undra ibland. Undrar vad som styr de olika sexuella modeideerna.
Kanske sitter något sådant där modeorakel som säger att i år ska kjolarna vara långa och öronsex är inne. Varpå alla innefolk börjar idka öronsex och så småningom fattar den breda populasen att öronsex det är mumma det.
Skulle kunna vara så enkelt.
Nej nu skiter jag i det där med analsex och slår på tv´n istället.
Tack och adjö.