En av farfars ungar och annat

Ett av mina barnbarn och jag träffades igår, hon med en skär
fin mössa som det stod sötnos på.
-"Det står sötnos på din mössa, är det bara för du är farfars
sötnos."-
-"Nej!"-
-"Är du inte farfars sötnos då?"-
-"Joo"-
-"Det står det på din mössa"-
-"Nej"-
Djup eftertänksam tystnad.
-"Det står spindelmannen"-
-"Jaså, jag tycker det står sötnos"-
-"Nej, det står spindelmannen fast jag hittade inte den så jag
tog den skära"-
Farfars unge det, vilka bloggar det kommer att komma ur den
ungen i framtiden.
Visst är det härligt med ungar och deras självklara
inställning till allting runt omkring. Så vill jag att det ska
vara och så är det fast ni inte ser eller fattar det. Att dom
bara orkar stå och förklara för oss vuxna som tappat hela den
biten och sällan ser längre än näsan räcker om ens det.
Hualigen, enda trösten är väl att vi alla går i barndom när vi
blir äldre och då kanske vi kan se livet ur barnets ögon igen.
Apropå ingenting annat som vanligt har folk frågat mig om jag
pratar med mina bilar och hundar. Så klart jag gör,att prata
med hundarna är ju en del av vardagen efterom de är en del av
familjen och bilarna då.
Ja att gå så långt som att säga att de är en del av familjen
är väl att ta i men de finns ju där hela tiden. Jag tror
egentligen alla gör det fast folk tänker inte på det och så
tar det sig så olika uttryck beroende på vem du är.
En del stylar sina, andra tvättar och polerar, åter andra
skaffar hela tiden nya grejer till den och jag pratar med den.
Jag klappar alltid bilen på motorhuven och tackar för gott arbete varje kväll i hopp om att hon ska komma ihåg det morgonen efter och starta glatt när hon ser mig.
Jag har alltid pratat med mina bilar, inte alla, det har
funnits bilar som inte har varit pratbara eller som har varit
direkt avvisande när jag försökt snacka med dom.
Sen ska jag ju i ärlighetens namn säga att konversationen
brukar bli mycket ensidig. Att svara tillhör väl inte deras
mest framträdande egenskap kan jag tillstå men det är ena
djävlar på att lyssna, jag kan prata i timmar och inte bli
avbruten en enda gång och inga tjafsiga inlägg heller, det ni.
Idag har varit första vårdagen med sol och blaskiga vägar så
vi tog en promenad neråt Blekinge, Beppe och jag. Lugnt och
sansat har vi glidit fram där i vårsolen och blivit omkörda av
alla möjliga stresspellar. Stressa på en söndag är syndigt
tror jag absolut att det är för det har nog Gud sagt eller
någon av alla dom där profeterna som sålde guldpengar eller
vad dom gjorde. Fast dom gjorde nog inte det på en söndag
eller hade dom inga söndagar då, stackarna hade kanske bara
vardagar vilket ger en helt ny syn på helgjobb. Om det inte
fanns söndagar fanns det ju inget helgjobb heller, inte undra
på att dom dog ihjäl sig när dom var unga, dom slet ut sig
eller tråkades ihjäl vilket nu som inträffade först.
Alla loppisar är ju på helger, hade dom inga sådana heller då,
var gjorde dom av alla grejor som kom fram när dom städade.
Slängde dom det bara istället för att anordna en loppis och
låta någon annan få ta del av deras felköp. Verkar inte
särskilt miljövänligt, vilka sopberg det måste blivit. Inte
undra på att han Noah strandade, det var ju naturligvis ett av
alla sopberg han landade på.
Ja det kan inte ha varit lätt att leva på den tiden,inget
roligt alls, om du nu inte tycker det är roligt att spika upp
folk på kors och sånt för då fanns det ju olika stilar att
välja på har jag hört.
Den där leken att sätta fast svansen på åsnan med förbundna
ögon kommer nog från den tiden. Har ju mildrats en hel del,
åsnan är tecknad till exempel, fast det tror jag beror på en
kombination av minskat antal åsnor, antalet söndersparkade
lekdeltagare och djurrättsaktivister.
Djurrättsaktivister är dom som i sin snällhet släpper ut
inburade djur så dom får svälta ihjäl i frihet.
Bra tänkt? Nja, grundtanken är nog bra för mot djur ska du
vara snäll men det har nog spårat ur någonstans på vägen.
Tycker jag ska jag kanske tillägga för min mamma sa att alla
får ha sina åsikter och kan inte tycka som jag vill att dom
ska tycka vilket jag kan tycka är synd ibland. Synd det är
något helt annat sa min mamma. Synd är när du hoppar i säng
med prästens fru och prästen kommer på er. Tjo så har morsan
talat, visst ja jag skulle ju göra en djuplodande psykologisk
utvärdering om när hon var mamma kontra morsa.
Att rota djupt i barndommens minnen kan vara mycket lönsamt. Har du föräldrar kan du sätta lite press på dom genom att låta antyda att din oförmåga att göra ditt eller datt beror på avsaknaden av sensorisk beröring vid alla blöjbyten bara för att ta ett exempel.
Finns hur många ursäkter som helst som bara ligger och väntar på att någon resursfull person ska utnyttja dom.
-Jag kan inte diska för slamret av porslin tar fram minnen från en aggresivitetsperiod mina föräldrar hade när jag var barn-.
Lindar du bara in det snyggt i snojsiga termer så smakar det
mumma hela vägen ner i magen.
Bra va!
Och som tack för att jag bibringat er denna enormt potensfyllda sanning med modifikation förväntar jag mig en gengåva, har ni nu problem med att tänka ut en lämplig present så kan jag i nödfall offra mig och ta kontanta medel, dock ej checkar.
Tack och adjö

Lägga lagt tunnbröd

Här sitter man nu igen med fingrarna hamrande på tangenterna som en slags barpianist.
Grannarna sa förr att jag slår för hårt på tangenterna men det sitter i sen jag använde skrivmaskin. Då måste tangenten tryckas ner med kraft och bravur för att avtrycket ska överföras till papperet, så det så.
Jaha och hur har ni haft det då så här på lördagen, lugnt och stilla eller ett hektisk förberedande för kvällens uteliv. Vilket det än var hoppas jag ni har haft trevligt och att allt gått er väg.
Så nu var snälla sidan avklarad, nu plockar vi fram den där gnällige gubbdjäveln en stund så ni vet att ni läser rätt blogg.
Flytta på dig klumpoxe, nej inte du, det var till min hund som av någon outgrundlig anledning ska ligga tätt tryckt intill stolen jag sitter i. Gulligt i och för sig men nu har jag en kontorsstol med hjul som har en benägenhet att flytta på sig och köra över hans päls.
Inget bra alls, antingen vrålar han till av bara helvete för det nyps eller också för att han sitter fast och varje gång hoppar jag högt och kör fast ännu mer. Mycket irriterande tycker vi båda men tror du han lär sig nån gång, icke sa Nicke.
Undrar vem den där Nicke var, måste ha varit en riktigt negativ fan eftersom ordspråket uppstått.
Men fattar han inte att det är rimmet i det hela som är poängen dumma gubben, nä så tänk att han inte gör det.
Hur kan ni vara säkra på att det inte studsade runt en jeppe som hette just Nicke och som var en sjusärdeles pessimist. Nej där ser ni, förresten kände jag en som alltid av princip sa nej till allting först sen kunde han ändra sig, han hette Roger men hade kunnat heta Nicke om hans mamma hade velat. Fast egentligen var han mer en velig fan än en pessimist, sa nog mest nej för att slippa välja.
Har däremot aldrig hört något ordspråk om någon velig Roger, velpelle finns ju men han heter förhoppningsvis inte Roger för då vore det ju ingen vits med att säga velpelle. Om jag sätter en sån där accent på det låter det som något snojsigt franskt, velpélle.
Undrar vad det betyder, jag snackar annars franska som en infödd men just det har jag aldrig hört.
Min mamma sa att jag aldrig skulle säga aldrig men i skolan fick jag lära mig att aldrig stavas aldrig med två l och alltid stavas alltid med två l eller var det aldrig stavas alltid med ett l, ja något liknande var det säkert. Lite kommer jag ju ihåg fast mest med betoning på lite och inte alltid rätt. Om jag tar bort prickarna blir det ratt istället fast dom sitter i varsin ända, a och ä menar jag.
Jo jag snackar visst franska som en infödd svensk så det så.
Tittade på en gammal manuell skrivmaskin häromdagen och si där sitter alla tangenter på rätt ställe, det är någon som flyttat dom precis som jag alltid sagt. Säkert någon sån där besserwisser-ergonomisk-tillkrångla-allting-jöns som ska sabba allt som var bra och hade fungerat hur länge som helst.
Säkert var det någon virrig skrivmaskinstillverkare som hade ett antal defekta maskiner som han fått snorbilligt för dom gjorde tangentborden fel och så gick den där b-e-t-a-j och spred ut att det var så sketans nyttigt och bra och ingen fattade att han fått skitmycket betalt och miljoner aktier i företaget.
Sicken skit va, det är ju så jag kan storkna och ingen har kommit på det förrän nu när jag uppenbarar sanningen för er. Tur att någon av oss har ögonen med sig, lite läskigt att säga så. Har ni andra då lämnat ögonen hemma, hur tar ni er ut och omkring då, springer ni bara runt på måfå som blinda höns och bumpar in i saker hela tiden. Det är ju en riktigt hemsk tanke men ser nog rätt festlig ut fast jag skulle ju aldrig tycka det förstår ni väl.
Annars är måfå ett ganska festligt ord, må få, att få fast så menas det ju inte så nu må ni få annat att tänka på.
Mitt tangentbord gnisslar mellan g och alt gr. Hade det hänt för tio år sedan hade jag utan tvekan hällt på lite olja och så hade problemet varit löst. Men idag när jag blivit gammal och förståndig inser jag att det går inte att hälla olja på tangenterna, det kladdar ju något alldeles för djävligt och blir fula avtryck över allt.
Vad som ska göras är att jag tar lite sån där smörjolja och sprutar lite mellan tangenterna, då bli jag inte kladdig om fingrarna, smart va.
Tack och adjö

Besiktningsbesvär och bokrea

Morsning ni där ute i stugorna.
Igår blev det ingen blogg, tänkte att jag skulle chocka er lite.
Nej, allvarligt så kraschade operativsystemet på min nya dator och det gick av förklarliga skäl inte att skriva någon. Rättare sagt, det gick ju att skriva för hand men jag kunde inte lägga ut den. Så tycker ni det går långsamt att läsa så är det för att jag använder min gamla dator. Den låter som ett ånglok som har för lite vatten i tanken men den fungerar ju tydligen i alla fall. Lite nostalgi att sitta och plippa på det här tangentbordet, dom sitter på samma plats hela tiden och inte som det andra som hoppar runt och har sig. Konstigt nog saknar jag plippandet och diarreandet så jag får passa mig så jag inte blir fast och drabbas av abstinens när jag inte kan göra det för då slutar jag. Så här kommer nu gårdagens blogg.
Har ägnat dagen åt att göra så lite som möjligt samtidigt som det ser ut som om jag har fullt upp. En konst i sig måste jag säga och i Knasens klass lär jag aldrig hamna men jag kämpar på så gott jag kan.
Skulle kolla ett däck på ett av släpen för att se om det var samma som på släpet jag besiktigade. Fick nämligen en tvåa på skadat däck vilket jag tycker är fånigt då skadan satt på insidan där den inte störde i mitt tycke.
Men vi hade inte samma tycke besiktningsgubbarna och jag, vi var väl i princip oense om det mesta förutom snön. Den tyckte ingen av oss om men annars tyckte vi olika eller rättare sagt, jag tycker rätt och dom tycker fel. Jag tycker dom bankar, sliter och drar alldeles för mycket i min bil men det håller dom inte med om. Eftersom jag betalar dom för att utföra ett jobb tycker jag att jag har en del att säga till om men även där skiljer sig våra åsikter markant.
Dom tycker jag lägger mig i och jag tycker dom bråkar med min bil, vi lär nog aldrig komma sams om det. Han som gick nere i gropen tyckte jag kunde stanna där tills han blev social igen men han brydde sig inte om vad jag sa utan kom upp igen med en massa gnäll och åsikter.
Var tog det positiva tänket vägen, jag försökte förklara att om de var så destruktiva och negativa så påverkas deras inre känsloliv men jag tror inte de har något för de bara tittade konstigt på mig.
Sen ville dom ha betalt, till och med innan jag fått arbetsordern. Jag försökte förklara att jag måste ju se först om dom ska ha några pengar. Har dom satt för många tvåor måste dom förstå att det kostar att åtgärda dom och då blir det ju inget över till besiktningskostnaden. Man får liksom dra av procentuellt så ju mer tvåor desto lägre besiktningspris, men tror du det var någon som förstod. Jo de andra som besiktigade sina bilar tyckte som jag men inte besiktningsgubbarna.
Varför säger man besiktnings- gubbar eller män för, tjejen som jobbade där förut såg inte alls ut som någon man. Vi blev lite osams första gången vi möttes för hon tyckte min handbroms var för trög att dra åt och när jag sa åt henne att hade hon tagit ett karljobb skulle hon sluta fjöla sig som ett fruntimmer och ta i som en karl istället. Blev väl inte helt lyckat kan jag väl tycka, skulle naturligtvis hållt truten tills besiktningen var klar. Blev en väldigt lång arbetsorder den gången kommer jag ihåg. Jodå vi blev sams sen fast jag tror aldrig hon vande sig, hon såg lika chockad ut den gången jag kysste henne på handen som tack för ett gott arbete. Ja, det visar att hur du än gör så har du arslet bak och det är ju en välsignelse när man sitter på dass. Dom gör nog sitt jobb så gott dom kan utifrån de förutsättningar de har men jag behöver ju inte gilla det.
Här kommer lite från fredag. Har skottat vatten idag, taket över entren är byggt som ett 30 centimeter djupt badkar, mycket intelligent konstuktion måste jag säga. Den byggherren är en av de jag ska spöka för var så säker, men han är väl antagligen död redan och då kommer frågan; kan jag spöka för ett spöke?
I alla fall ska taket rivas så man slipper skiten med takdropp och elände, enda avrinningen är nämligen inbyggd i mellanrummet mellan ytter och innertak och när det är kallt fryser den, som sagt intelligent värre. Annars är det som vanligt, ingen vill köpa snö fast jag gått ner i pris och det enda svar jag får är att det kommer mera, hur djävla kul är det att höra på en skala av ett till tio.
Har lackat på verktygsskåpet om någon nu vill veta men tror inte resultatet blir det allra bästa, ska nog inte vara så kallt när jag lackar nästa gång. När jag skakar burken för att mjuka upp färgen blir jag iskall om handen, kanske inte det helt optimala för att lacka.
Men så är det, hallen är nog snart klar, har införskaffat gipsskiva men tyvärr har jag dille på att göra öppningar och fönster överallt så det blir gipsskivepussel, blir kanske bra när det är färdigt. Jag får väl investera i en jätteburk spackel, det var någon elak djävel som sa att jag måste slipa innan jag målar men jag kör nog den rustika grova stilen, lite spansk lantgård och sådant.
Blir så bra så som Mats alltid säger. Undrar om han vill slipa, nja det får väl bli spansk rustik.
Var på bokrean igår och lade undan en del böcker för plånboken var inte med, resultatet var att det blev dubbelt så dyrt. När jag gick dit idag för att betala och hämta ut mina böcker så fanns där massor av böcker som bara skrek mitt namn när jag kom in och jag kunde ju inte låta dom ligga där så att någon som inte brydde sig kom in och köpte dom. Det kunde ju kommit någon som bara skulle ha en trave böcker för att lägga under ett skevt bord eller att använda som stopp bakom däcket på bilen eller något annat hemskt boköde och det kan jag ju inte låta hända. Så slutsumman som jag var så mallig över att jag hållit nere igår blev en eskalerande kedja av köp som inte var tänkt från början men så är det här i världen. Vissa måste offra sig för att andra ska få det bra.
Tack och adjö

Emellanblogg med tack

Hej mina läsare. Detta är en emellanblogg som jag skriver för att på detta vis tacka för de kommentarer som börjat droppa in. Är faktiskt kul att höra och se att någon läser det så att jag får mod, mandom mod och morske män finns i gamla Sverige än, (ramsan har inget med saken att göra, den bara rann ut) och ork att fortsätta. Visst lät det som en replik ur en sån där snyftserie typ sjukhus eller något. Nu ska det vara tårar och söta systrar med snygga kroppar och bildsköna doktorer som står i bakgrunden och ser sorgsna ut. Fan att jag inte kan låta bli att spåna iväg. det här skulle bara ( min mamma sa att jag aldrig skulle säga bara för det är att nedvärdera det jag skulle säga eller göra) bli en tackblogg till er som haft modet ( mandom.....) att kommentera.
TACK och adjö

Du får vad du förtjänar

Du får vad du förtjänar säger dom, men nog tycker jag att jag förtjänat bättre.
Jag menar att här har jag röstat och haft åsikter i alla år och i slutändan sitter jag där med samma skitpolitiker som alla andra.
Jag menar nu inte enbart de blå falangerna som vann det senaste valet utan även de röda och gröna som har suttit där innan och sabbat en massa fast ingen kommer ihåg det eller talar om det. I slutändan är de ju lika goda kålsupare allihop oavsett färg, lite som folk omkring oss , finns ju skitar överallt vare sig dom är svarta, bruna, gula eller vita.
Men visst är det djävla hopplöst att de som sitter vid makten på vårt uppdrag är sådana hysteriska, maktgalna, ointilligenta och verklighetsfrånkopplade galningar.
Ta det här med svininfluensan, full panik, inköp av mängder vaccin, ingen ordning på leveranser, dålig information till allmänheten, dåliga förberedelser osv. osv.. Vad blev slutet av det hela, jo helt plötsligt räckte det med en vaccinering, det och antalet som inte ville/vågade vaccinera sig p.g.a. dålig information gjorde att det hade räckt med ett långt mindre antal doser vaccin.
Vem betalar missen, jo vi.
Sen har vi det här med tågen, SJ och banverket. Vem tar ansvaret för att situationen är som den är, våra politiker som har den yttersta bestämmanderätten över vilka medel som ska skjutas till för att klara Sveriges infrastruktur?
Glöm det, alla skyller på alla som en djävla dagisgrupp och frågar du en sosse får du samma floskor som kommer från centern och från alla andra partier. Alla har gjort vad de skulle göra under sin mandatperiod så undran blir ju då hur fan kunde det då hända.
Nu börjar de undra hur det ska gå när skiten börjar smälta, antagligen som alla andra år fast mycket mer tycker jag verkar vara en begåvad gissning.
Vem betalar för hela det här kalaset då, ni får gissa vem som står för kostnaderna som uppstår när folk inte kan ta sig till jobbet, när varor inte kommer fram osv.osv..
Gissade ni på att politikerna frivilligt sänker sina löner med 50 procent under ett år för att bidraga till statskassan och för att visa att de missskött sina uppdrag får ni gissa igen.
Vem betalar då missen , jo VI IGEN och igen och igen...... .
Förr när killarna gjorde lumpen var placeringen i de olika försvarsgrenarna till viss del styrd av den värnpliktiges yrke och eller intresse. Sen att det alltid blev fel så att de som inte kunde simma och blev sjösjuka oftast placerades i marinen och en bondgrabb från Skåne som aldrig haft ett par skidor placerades i fjälljägarna var liksom normalt armetänkande, nu behöver alla bara en färdighet, att kunna skotta snö. Tänk er en förhoppningsfullt fiktiv framtid när våra soldater behövs och ingen kan skjuta men är ena djävlar på att rensa bangårdar och räls från is och snö.
Men är det inte så att nu när försvaret har hyrt ut värnpliktiga till banverket för snöröjning är väl steget inte långt till legoknektar och förresten hur stämmer det här med lagen om illojal konkurrens. Verkar ju lätt fixat att banta ner personalen och sen när det skiter sig får de militären att gå in och göra jobbet, hip hurra vad pengar vi sparar för den som står för notan är väl de gamla vanliga.
Besiktningsdags. Nej inte jag, hade det varit det skulle de smackat dit en spansk flagga i pannan på mig så fort jag steppade innanför dörren.
För er som inte vet är den s.k. spanska flaggan en klisterlapp i gult och rött med texten körförbud som elaka poliser smetar på rutan för att märka ut i deras tycke körodugliga fordon. Har hetat spanska flaggan så länge jag kan minnas och specialverktyget som användes när polisen smetat dit lappen på rutan var standardutrustning och låg i handskfacket på varje raggarbil.
Vad det var, jo ett vanligt industrirakblad som användes till att skrapa bort märket så fort polisen åkt. Gick bra så länge du inte mötte samma polis igen inom en allför snar framtid.
Den här gången var det Beppe och ett av släpen som skulle genomlida skärselden och få sina arbetsorder att gå vidare med. In med alla säten för alla bälten måste kontrolleras och ett djävla bök är det, till råga på allt elände hade jag ställt ett av sätena i carporten, hopfällt visserligen men va fan hjälpte det.
Någon kattfan har varit där och markerat och den lukten är ju inget rolig så fram med ättika och ställa in i bilen över natten. Resultatet när jag öppnade bildörren på morgonen var en ättikslukt med ett stänk av kattpiss, hej och hå duger inte ens som rakvatten. Så efter besiktningen åker sätet ut och kattfällor sätts upp på tomten, ska ju fan betala för att någon annan djävel vill hålla katt.
Undrar vad folk skulle säga om mina hundar sprang runt i deras trädgårdar, altaner och skjul på nätterna och sket och pissade överallt. Jag skulle tippa på att det skulle bli ett ramaskri utan like, varför blir det då inte det när katter ränner runt, spika fast dom i svansen.
Hur det gick på besiktningen? Ett gäng tvåor naturligtvis, valuta för pengarna serru.Tur att det inte kostar tusen spänn per gång, fan vad tvåor det skulle bli.
Tack och adjö

Klimatkallt

Till alla er med ögonen på skaft så blev det ingen blogg igår. Undrar hur det skulle vara, att ha ögonen på skaft som en räka, man skulle ju kunna kika runt hörn vilket vore bra ibland men det blev nog jobbigt om det stormade . Tänk er att ögonen åker runt som ett löv i vinden, vilka bilder hjärnan skulle ta in, vilken billig fylla. Åter till verkligheten. Kom helt enkelt inte ut på nätet, så här har ni måndagens blogg. Bara så ni vet tänker jag inte skriva ikapp så det kommer att fattas en i era samlingar.
I morse var det -22 grader, är det den där klimatförändringen tro.
Fast det skulle ju göra att det blev varmare och scenarion visades där Spanien och sydeuropa skulle få svåra torkperioder i och med att värmen skulle stiga flera grader. Men det här vädret verkar inte ha läst bruksanvisningen alls utan gör lite som den själv vill.
En del säger att det är jordens sätt att skydda sig mot den globala uppvärmningen. Men hade jorden kunnat komma på en sådan avancerad sak hade hon löst det hela för länge sedan genom att snurra snabbare ett par varv så vi människor hade ramlat av och då hade problemet aldrig uppstått.
Så nu vet ni det.
Satt och lyssnade på nyheterna och dom talar om tågen som inte kan gå för det är för mycket snö och för kallt. Man kan inte räkna med att det ska fungera i det vädret säger dom.
Då kommer naturligtvis frågan, hur fan har dom löst det hela i Sibirien och alla kalla länder. Vad jag har hört så inte lägger dom ner tågtrafiken vintertid men dom kanske inte har fattat att det inte fungerar.
Ibland tror jag att svenskar har blivit ena riktiga mesproppar, det är ju vinter varje år och någon gång måste de väl för fan fatta att det kan bli mycket kallt och snöigt.
De säger att de kan inte sätta in ersättningsbussar på grund av det dåliga väglaget, jag undrar om Johan och alla andra yrkeschaufförer som ligger ute på vägarna har fattat att dom inte kan det. Köra när det är halt menar jag, tänk er att alla bilar bara skulle ställas så fort det blir snö och kallt. Sicket kaos det skulle bli, undrar om inte regeringen skulle börja skrika om att det var samhällsfarligt.
Nej nu skiter vi i vädret, jag ska skotta imorgon igen så får vi se sen. Varje gång jag är ute och skottar försöker jag förmå passerande människor att ta med sig lite snö eller erbjuder dom att köpa lite för en billig penning men hitills har jag inte lyckats. Det närmaste jag kom var med en holländsk lastbilschaffis som kört vilse men jag insåg att han inte fattade ett jota av vad jag sa.
Däremot är många förvånade att jag jämt är ute och skottar men envisas jag med att parkera bilen i en carport i andra ändan av tomten med en sluttande uppfart får jag skylla mig själv om jag måste ut så fort det snöat.
Å andra sidan har jag fått in en djävla snits på skottningen, skulle kunna hålla kurser i skottning och skottningens olika socio-estetiska aspekter. Skulle säkert fungera för det går att hålla kurser och föreläsa om vad som helst nu för tiden. Läste på tv om en tant som var specialist på kommuners individualitet vad det nu var, verkade lite luddigt men hon hamnade i alla fall i tv som ett slags expert. Tänk er mig i tv som skottningsexpert, fan vad jag skulle lura i folk en massa dumheter bara för att se om det fungerade. -"Skyffelns färg är mycket viktig, färgen ska harmonisera med snöns specifika balans för att få det optimala utnyttjandet av kastets längd kontra massa. osv osv"-.
Har ni tänkt på att folk betalar för att sitta på ett gym och pumpa vikter, ja hur så tänker ni. Jo ponera att varje skyffel snö jag slänger undan väger 10 kilo så har jag ungefär 40-50 skyfflar ner till carporten och sen lika mycket på framsidan, det är alltså 400-500 kilo per del. Totalt alltså ett djävla ton snö varje gång jag skottar så varför ser inte jag ut som en sån där broiler kyckling med saftiga biceps, lårmuskler som spänner ut jeansen, rutig mage och allt sånt där. Det enda jag lyckats åstadkomma är ont i ryggen, gäddhäng, och nackspärr. Att sen låren spänner ut jeansen kan jag tyvärr inte härleda till ökande muskler utan mer till god mathållning, med andra ord fetma, ni vet 200 kilo och smällfet-klubben.
Har ni tänkt på att ost egentligen är gjort av gräs. Visserligen bearbetat gräs men ändå, låter inte alls lika smaskens när jag tänker att kon har haft det i magen och det därifrån genom någon mystisk kemiskt ko-process omvandlats till mjölk. Ju mindre vi vet om hur maten kommer till desto bättre tror jag. Min mamma lärde mig att om det smakar illa så svälj det fort och om det smakar gott svälj då också, det är något lurt i det där det är jag säker på. Men varför fundera på det över huvud taget, det har ju fungerat i över 60 år så varför bekymra sig.
Tack och adjö

Torkad Viagra

Sitter här i min ensamhet, ja ok då, jag har två blöta hundar här också. Har ni en aning hur dom luktar när dom är blöta, inte, det är nog något ni ska vara glada för.
Med det här vädret hinner dom aldrig torka mellan gångerna dom är ute och sen kommer blaskperioden, dom kommer att få simhud mellan tårna och gälar innan sommaren kommer. Ser ändå ganska festligt ut när dom varit ute och lufsat runt i snön, benen och bringan är fulla med snöbollar som verkligen biter sig fast. Undrar hur mycket extra dom väger när dom ser ut som en pudeltrimmares mardröm med bollar både här och där.
Måste fundera ut ett sätt att väga dom utan att bli dyngsur, dags för vetenskapen att visa sin rätta sida. Fundera ut något snabbt enkelt och relativt billigt, klart, det blev en Billys pizza. Så mycket för vetenskap, tänker nog för mycket med magen, men mat bör inmundigas minst tjoget gånger per dygn och då räknas inte mellanmålen.
200 kilo och smällfet på 14 dagar, jag ska starta en alldeles egen sån där klubb som bara syftar till att stressa folk och lura av dom pengar snabbt och smidigt. Gäller bara att komma på någon bra slogan, som Vägra Viagra.
Förstklassig slogan som säger allt vid första anblicken men hur är det egentligen, beror vägran på att du gett upp eller vill du pröva men har hjärtfel eller är det så att du prövat men det hjälpte inte.
Nu var det ju inte Viagran som skulle avhandlas här utan en bra slogan till min nya klubb. Jag tror inte 200 kilo och smällfet på 14 dagar skulle locka så där särskilt många medlemmar.
Skulle väl vara dom där som gillar att göda tjejer, jag läste ett program på tv om det, en kille matade tjejen med allt möjligt som kunde göra henne fetare.
Något tveksamt nöje, ponera att dom har sex och tjejen väger någonstans mellan 2-300 kilo, vad händer om hon sätter sig på honom eller bara halkar till i upphetsningen och landar på killen. Lär ju inte hjälpa särskilt mycket att det är mjukt, 2-300 kilo är rätt så utplattande när någon hamnar under.
Ja kärlekens vägar äro outgrundliga.
Skit i och ät, bli mager som en sticka ligger väl inte heller så där bra till som slogan, ska ju vara något som folk är dumma nog att tro på som -ät vad du vill och hur mycket du vill, gå ner 2 kilo om dagen utan att träna-.
Kan det räknas som bondfångeri när folk går på sådana saker och till och med försöker övertala andra att det är det mest revulutionerande som hänt sen Jesus föddes.
Nåja jag får nog fundera ett tag på det där, alltid dyker det upp någon lösning.
Har varit ute hela dagen igen och skottat, den här gången husbilsskjulet och husvagnstältet.
Vem fan var det som lurade i mig att jag skulle bygga ett fyra meter högt båtskjul till husbilen, antagligen någon som tänkte längre framåt än jag och nu sitter och garvar arslet av sig medan han tänker på mig klängande runt där uppe och skotta. Nåja nu är skiten skottat och det får räcka resten av vintersnön, har det klarat det lagret som var klarar det resten också.
Lite mallig är jag att det höll för all den tyngden utan att braka men det är klart våren är inte här ännu så osvuret är nog bäst.
Ken säger att när jag kilar vidare ska Kaj få ärva både skjulet och tältet och sen ska han och Lian sitta med varsin öl och kolla när Kaj monterar ner det. Jag tycker mig ana en viss skadeglädje där, kan det vara så att Ken och Lian som hjälpte till att sätta upp det tyckte det var jobbigt och unnar Kaj den upplevelsen. Kan de vara så djävliga tro, annars är de rörande eniga om fördelningen av mina jordiska ägodelar, Kajs förslag på en majbrasa verkar gå hem hos alla tre. Jag ska spöka för dom också, det kommer att sluta med att jag inte får göra annat än att springa och spöka för folk som på ett eller annat sätt förtjänat det, det är väl det som kallas för en osalig ande.
Tack och adjö

Korta, borta bäst

Som någon annan bäddar får jag ligga om jag bor på hotell, men det gör jag ju inte.
Dagen har tillbringats ute, så här mycket frisk luft har jag inte fått sen jag var rökare. Ken och jag har skottat i princip hela dagen, hela uppfarten , fram till husbilen och husvagnen, framsidan framför skyltfönstret, taket till cykelskjulet, taken framför bodarna och sist men inte minst taket bredvid verandan.
Plåt, mycket halt alldeles ovanför järnvägen så det blev till att konstruera en livlina av ett spännband utifall han skulle ramla ner och tappa skyffeln, den kostade i alla fall en trehundring på Jula.
Sicket djävla slit bara för att någon djävla tomte ska kunna åka skidor, skjut dom djävlarna istället.
Tur Ken var här annars hade inte hälften blivit klart,
Hilda hjälpte till så gott hon kunde men satte sig till slut framför tv´n och tittade på Disney, smart barn. Ken och jag fastnade där också en stund och slötittade på någon jeppe med verktyg som prata, fan vad dom lurar i ungar. En skruvmejsel med ögon, varje gång du ska använda den klämmer du ut ögonen på skiten,smart konstruktion, blir ju halkigt som fan.
Sen for jeppen iväg och fiska med sin grandpa, var fan tog morfar eller farfar vägen, duger det inte med svenska i barnprogrammen längre.
Måste dom säga go och bye och andra utländska ord inblandat i alltihop så ungarna inte pratar ren svenska längre. Tids nog hamnar dom bland alla dataspel och facebook och blir addad och allt vad fan det heter.
Hualigen ja, så det blir.
Bakom mig står tv´n och surrar som vanligt, den lever fortfarande i sin egen lilla värld. Synd om den egentligen för ingen bryr sig om den, den bara finns där. Har ni tänkt på vad massa skit som tas för givet för det finns ju där hela tiden, tv´n, stereon i bilen, telefonen, elen, värmen och miljoner andra grejor.
Undrar hur vi skulle reagera om allt försvann över en natt, värmen och elen vore nog det värsta men att inte kunna ha kontakt med omvärlden blir nog svårt att klara av.
Nä nu skiter jag i det här för jag har annat att göra, imorgon ska jag måla verktygsskåpet tror jag.
Skitkamera förresten, batteriet måste ju laddas och vem fan har tänkt på det, inte jag i alla fall så nu är jag sur på den.
Nu sket sig morgondagen också, var nere i källaren och upptäckte att den där dumma veden inte fyllt på sig själv när jag varit upptagen av allt annat så det blir till att kärra ved och som om det inte vore nog snöar det igen så morgondagen får nog vikas åt skottning och vedpåfyllning.
Har nog blivit hjärntvättad eller också bara avtrubbad för när jag var ute med hundarna stannade jag under en gatlykta och tittade på flingorna som sakta dalade ner, det var ju riktigt vackert så nu är det nog dags att börja med någon slags terapi. Så var det med det.
Tack och adjö

Svett- och svär-kraft

Hittade en alldeles ny oanvänd muskel idag, det måste ha varit det för den fick kramp med en gång.
Jag tror den chockades, den trodde antagligen att en gammal gubbe blir rena slöjobbet, gräddfil hela vägen och det tyngsta kan väl vara att lyfta tekoppen. Jag kan se den sitta och gnälla där musklerna samlas och berättar sina skrönor; -"å en annan trodde ju att at last asså ere nån som tänker på en å ger en jobbe´ hos en gammal gubbe så de e gräddfil hela vegen serru. Vad troru gubbfan gör, ut å skottar e va han gör, inge djävla gräddfil där inte. De e så man kan krepera asså, att en annan jämt ska ha sån djävla osis"-.
Stackaren , ja det första den råkade ut för var att gubbfan skuttade ut och skottade bort nedfallet fruset överskottsregn under tillhörande svärande och stön. Att inte skiten smälter av svordomarna och svettångorna den framkallar när jag skottar får nog betecknas som ett av världens underverk. Kanske något för vetenskapen att ta tillvara på, ett litet elverk kopplat på alla skottande människor och vi kunde skrota vattenkraften, åtminstone på vintern.
Fast å andra sidan skulle ju alla som bor på landet och i villa stå för elen till alla stadsbor och det har i alla fall inte jag lust med. Gå ut och skotta nu för fan, fru Andersson i stan ska ha kafferep, glöm det.
Som ni ser så avverkar jag vetenskapliga ideer på löpande band, allt för att någon någonstans ska kunna plocka ett guldkorn och göra sig en förmögenhet på någon världsrevolutionerande uppfinning allt till mänsklighetens fromma.
Frommare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara, också en mycket vacker folkvisa, fast från Övre Transylvanien som sjungs varje skärtorsdag i samband med att de spikar upp påskharen på dörren.
Om ni nu mot förmodan trodde att ni skulle få bli uppdaterade visavi mitt verktygsskåp så kan ni känna er blåsta.
Tur att det inte blåser ute för då skulle det vara skitkallt fast det inte är det. Vinden har den effekten har jag läst på tv, allt vetenskapligt bevisat och klart så att ingen behöver gå ut och känna om det verkligen är så. Smartigt va. Har fått kommentarer om att det inte heter läst på tv utan sett på tv men om det nu är så att programmet är textat då har jag ju läst det på tv eller hur och ni som kommenterar det är helt ute och seglar.
Det är något jag aldrig fattat skojet med, sitta i en tippbar båt och vänta på att en nyckfull vindgud ska blåsa dig åt rätt håll iförd speciella skor, jacka och byxor. Allt med förleden seglar- vilket gör att prislappen på seglar-kläder hoppar upp till dubbla mot vanliga kläder, ordet golf har också den förmågan att dra upp priset.
Fast det var roligare förr när dom hade golfbyxor för dom såg helt vansinniga ut, i filmen där han Stig-Helmer spelar golf hade han ett par sådana på sig. På den tiden var det nog en riktigt psykologisk tävling där det gällde att kunna koncentrera sig på att slå bollen istället för att ligga på marken och vrålgarva, sen hade ju motsåndaren klubbor också så om någon garvade för mycket kunde det bli rena slagfältet. Tror jag.
Titta det faller, titta det faller, vad faller, jo hoppet om en snar vår.
Skit skulle jag kunna säga om jag var lagd åt det hållet men det är jag som tur inte. Just nu ligger jag inte alls utan sitter och tittar hypnotiserat på fallande nederbörd som skvallrar om morgondagens vedermödor.
Som tur är kommer Ken ut och hjälper till med det mest akuta, måste rensa taket över husbilen också, bara slita bara gno, ingen rast ingen ro.
Ro, ro till Häcklefjäll snart så är det sommar.
Min optimistiska granne ringde från stora staden i norr och undrade hur det såg ut, om han kunde köra in bilen på sin tomt och om det var mycket snö. När jag slutat skratta fick jag fram att det var en meterhög isvall framför hans infart och lika tjockt med blötsnö på resten av tomten, han lät inte lika glad som jag väntat mig. Han hinner ju få upp värmen i alla fall medans huset blir varmt, inget ont som inte har något gott med sig.
Det måste ju vara en beskrivning på en ful gubbe, ni vet en sån där som lockar med sig barn med hjälp av karameller. Ont som har gott med sig menar jag utifall någon undrade fast det gör ni säkerligen inte utan ni hänger med i mina snitslade tankebanor som en slalomåkare genom portarna.
Lade ni märke till den subtila övergången från snusk till OS, riktigt bra måste jag säga. Tittar på OS gör jag dock icke, det är helt emot min religiösa övertygelse att beskåda människor som framhäver sig på sina medmänniskors bekostnad, så det så. Sen tycker jag sport är djävla tråkigt men det är ju en annan femma.
Tack och adjö

Livets hårda skola

Idag har jag lackat delar av verktygsskåpet men det blev väl inte alltför lyckat.
Först tog grundfärgen slut ganska snart, sen var det något för kallt där jag började och för att lösa det lackade jag inomhus. Inte helt lyckat kan jag väl konstatera så här i efterhand, det luktar lackverkstad i hela huset och det är inget kul alls.
Ovanpå alltsammans så tål jag ju inte lukten av målarfärg vilket jag "glömde" i den allmänna yran så pannkaka är nog rätt uttryck som beskrivning av situationen. Vilken tur det är torsdag då, jag menar pannkaksdag och allt.
Har varit på vårdcentralen eller hälsovården tror jag det heter nu för tiden. Vi har nog Sveriges suraste receptionist som sitter där och tar betalt, jag behövde låna en penna och få ett papper då jag skulle skriva ett meddelande till läkaren.
Av suckarna och minerna hos "damen" att döma undrar jag om hon får betala skiten själv eller om det är en naturlig del av hennes personlighet. Skulle det vara det sistnämnda är det ju riktigt synd om henne för tänk att vakna varje morgon och vara så djävla sur, hualigen sicken tanke. Jag tror aldrig jag har sett henne på annat humör så jag får ju i ärlighetens namn säga att hon har ett jämnt humör. Vore bättre om hon tog bort prickarna och hade jämt humor, visst skulle det vara mycket trevligare att bli bemött av, om inte ett leende, så åtminstone ett trevligt sätt.
Har gjort dagens eller kanske veckans goda gärning, ska dom göras varje dag eller räcker det med en gång i veckan, kanske till och med en gång i månaden eller är det beroende på vad som görs så att det kan vara avklarat för ett helt år på en gång.
Vem bestämmer skalan och hur får jag motparten att fatta det, typ;
-hurrudu, kånka två bord och en byrå fyra trappor det är ju fan ett halvår förstår du väl.-
Men om den andra parten då har andra preferensramar typ;
-halvår kan det ju inte va, max tre på sin höjd fyra månar fattar du väl.-
Då har du ju genast ett tvistemål och så kommer kompisen och medlar och då tycker han det är värt minst fyra veckor osv osv. Gud så krångligt, slutresultatet av det hela är väl att var och en får klara sig själv så slipper det bli bråk och osämja.
Håhåjaja livet är inte lätt inte men det är väl därför det heter livets hårda skola också.
Fast jag tycker bäst om rasterna, det gjorde jag redan i vanliga skolan, när det ringde ut och alla ungdjävlar vällde ut på gården för att slåss och göra upp någon oförätt, inbillad eller verklig. När allt var klart och det ringde in igen så var det bästa som fanns att stå där mitt på skolgården och se ungarna försvinna in igen, vaktmästaren vid dörren skrika;- kommer du inte nu blir det hemanmärkning-,och så bara gå ut genom skolans grind till nya spännande äventyr på stan.
Blev ju alltid surt efter men det fanns inte just då i alla fall, livets hårda skola hade rast och jag var den enda på hela skolan som förstod det. Morsan fattade det också men att övertyga rektorer och lärare genom åren var en svår uppgift som många gånger kunde synas övermäktig men som måste göras. Jag undrar idag om någon av dom förstod eller om dom bara gav upp och sket i det.
Jaha det var det, av detta har vi alltså lärt oss att....
Lektion tre; livets skola/raster, att ha eller inte ha.
Lektion ett; sprutlacka inte inne, det ger dig huvudvärk och rinnande ögon.
Lektion två; sura "damer" är det synd om fast det är syndare om oss.
Syndare ska ingen vara utom Guds lilla barnaskara, mycket vacker folkvisa från nedre Transylvanien. Sjungs varje söndag i kyrkan av byns bordellkör.
Halleluleja så jag säger, jag talar nog i tungor eller också är det färgen som spökar. Kan färger spöka över huvud taget, -"jag ser en osalig rödbrun färg som torkade ihop för en månad sedan, han vill hälsa till den svarta färgen i burken på tredje raden"-. Nu lägger vi av.
Tack och adjö

Fåkens förbannelse och dregel

Ute blåser sommarvind snart så är det vinter.
Bry er inte, håller bara sakta på att smälta intrycken. Önskar snön kunde smälta istället men egentligen inte.
Jag önskar att all snö bara försvann upp i luften och damp ner i någon sjö någon annanstans så vi slapp skiten. Inte nog med att snön ligger där, sen kommer den där perioden när allt står under vatten i månader med slask och blöta som resultat. Inte fan blir jag gladare av det heller så det här är ju kört redan från början.
Ska lacka mitt nya verktygsskåp i en snygg svart ton, helsvart mot svart botten, blir så vackert så. Har plockat isär hela skiten i smådelar, var väl egentligen inte meningen men när jag plockade bort alla upphängningar hittade jag andra skruvar som såg spännande ut och på den vägen blev det. Har däremot varit jätteduktig och sparat alla skruvar den här gången, kom sen inte och säg att jag aldrig lär mig.
Fast å andra sidan har jag inte satt ihop det ännu, kan ju hända mycket innan dess. Har liksom varit med om att delar försvunnit som genom ett trollslag och inte dykt upp förrän jag kastat den kvarvarande delen för länge sen. Ibland blir jag smått irriterad men så inser jag att det inte hjälper ett djävla dugg, bara att ta nya tag och tappa bort nya grejor, allt för att hålla handeln igång.
Jaha och vart vill jag komma med detta då, ja om jag det visste skulle världen kanske se annorlunda ut och vara illuminerad av ett slags upplysningens ljus som skulle skina så starkt att ni behövde solglasögon.
Vilken jättemening, läs allt i ett sträck utan att hämta andan under tiden, svårt eller hur. Blir liksom inandning i sista strofen i alla fall fast man inte ska det, det är intressant med vetenskap.
Nu är det onsdagskväll och järngänget träffas för att dryfta allvarliga saker. Saker som kan få en oåterkallelig inverkan på hela Nybros framtid, rent av hela småländska landskapets vara eller inte vara.
Haha jag tänker inte tala om vad det är utan ni får sitta där och fundera, jag kan säga så mycket att ni kommer att märka det om ni sitter där hållandes andan och väntar.
Måste komma ihåg att köpa grundfärg, tänkte inte göra det men inser väl kanske att det är lika bra att börja från grunden. Usch, nu tar det roliga liksom slut, allt det spontana slabbandet med en snygg svart färg försvinner och det ska planeras hit och tänkas dit.
Hade som ursprungstanke tänkt lägga dom på golvet och slabba ner dom med färg men så kom det klagomål på att golvet skulle bli prickigt genom de där små hålen.
Och..., hur många har ett prickigt golv kanske och sen när det blir tråkigt har det säkert nötts bort i alla fall. Tänker fan inte slipa ner det i alla fall, det är ju bara ett verktygsskåp som ska slängas runt med.
Nu börjar det bli riktigt tillkrånglat och seriöst, skulle kanske aldrig ha åkt till mörkaste Öland igår.
Det är nog den där Fåkens förbannelse som drabbat mig, jag kommer aldrig att kunna lacka mitt lilla skåp i den färg jag vill, det kommer att skära sig i rosa med lila blomslingor över hela och en röd rosett på toppen.
Hualigen så hemskt det kommer att bli och jag kommer att få en liten tår på lilla ögat som sakta kommer att rulla ner för min trinda kind och studsa över till skåpet och simsalabim är förtrollningen bruten och mitt lilla skåp står där nylackat och glänsande svart.
Det ni, idag är det de långa meningarnas dag som vi firar genom att prata i oändlighet och inte göra några uppehåll för kommatering eller pauser. Helt meningslöst kan jag ju inte säga att det är eller hur.
(Följande avsnitt är inte lämpligt för känsliga personer)Mitt tangentbord är fullt av såna där tunna små hundhårstrån, bättre det än dregel. Dreglet var inga problem att bli av med, jag slutade bara titta på porr medans jag skrev för då har jag hakan över tangentbordet. Skämt åsido sa frukthandlaren, jag har haft en S:t Bernhardshund en gång, aldrig mer. När han blev glad och skakade på huvudet flög loskorna som slembomber över hela rummet. Fördelen var väl att affisher behövde aldrig nålas upp, de satt på dreglet. Hade säkert fungerat på tapeten också men nu börjar det bli äckligt.
Tack och adjö

I mörkaste Öland

Apropå ingenting så finns det ju inget att säga som inte sagts förut om du tänker på alla de miljoner människor som befolkat jorden sedan tidernas begynnelse.
Låt vara att de första människorna inte hade något tal och kanske inte så mycket att säga så blir det ju en hel del ändå eller hur. Men sen kom de ju igång på allvar och på senare tid sprutar det bara ut ord och sånt över hela jorden. Till och med mina virriga verbala och skriftliga utbrott har virvlat omkring i atmosfären säkert både en och två miljoner gånger så vad vi skådar här är alltså ett grovt plagiat och enligt upphovsrättslagen ett lagbrott.
Men jag tycker vi skiter i det för vem vet om inte någon av mina långt tillbaka, sedan länge bortvittrade förfäder sa samma sak och då tänker jag hävda min arvsliga rätt.
Ni vet uttrycket -I mörkaste Afrika-, jag har hittat den svenska motsvarigheten, det måste vara Öland.
Jag var över en sväng nu i kväll och köpte ett verktygsskåp hos en kille i Bröttorp. Var nog fan det svartaste (inte killen utan vägen dit) jag sett sedan sotaren var här sist, är ju kolsvart överallt och inte ens några hus som lyser upp.
Hur fan hittar dom hem på kvällarna eller kör dom bara på måfå och kvartar där bilen stannar. Kan ju bli spännande, som att spela roulett lite grann, du satsar ett visst antal liter i tanken och sen får du se vem du hamnar hos. Kan både bli högvinst och nitlott beroende på tycke och smak. Nåja, äter till verktygsskåpet,killen sa att det var ett gult och vitt hus på höger sida med en rad brevlådor. Hur ser ett gult och vitt hus ut i kolmörker, jo lika alla andra hus på högra sidan med rader av brevlådor. Till slut fick han gå ut och ställa sig på vägen så jag hittade.
Hur många sådana vägbeskrivningar har jag varit ute och farit efter genom åren, denna var väl inte den värsta. Varianterna är otaliga typ; kör förbi Anderssons kor och i nästa hage står en häst sen kör du vänster vid granen osv osv.
Att folk får sina saker sålda för nog tillskrivas den svenska upptäckarlustan många
gånger, att ge sig ut med dessa vägbeskrivningar är ju en del av äventyret, gör du sen en bra affär är det ju ännu bättre.
Vad jag gav för verktygsskåpet,tvåhundrafemtio kronor plus äventyret så det är jag
ganska nöjd med .
Kom på häromdagen att jag skulle ju kunna se bloggen som en vitaminkur, ni vet den där som heter Enomdagen eftersom jag skriver en om dagen. Så nu gäller det bara att få en eller helst massor av läkare att skriva ut den på recept till folk och sedan är det bara att håva in procenten från apoteket, smart va.
Jag vill ha en sådan där liftdumper eller vad de heter, en sådan där stor gul sak med en jätteskopa.
Det var en sådan här i går och skyfflade snö ute på gatan och fan vad lätt det var med den. Sån vill jag ha, tänk vilka hål jag kan göra och vad lätt att fylla igen dom sen.
Jag skulle nästan kunna extraknäcka som dödingskyfflare, det går ju att skotta ner dom skitdjupt och då kan dom läggas i flera lager. Kyrkogårdarna skulle inte behöva vara så stora och jag skulle kunna få en bit för att parkera min gula maskin på och andra viktiga fordon som jag kan behöva.
Skitbra, gäller bara att sälja iden till kyrkorådet eller så får jag se till att bli inröstad där så jag kan tjata över dom på min sida.
Hinner nog fan dö själv innan det händer så jag får väl aldrig min gula maskin, världen är bra grym mot oss längtande människor. Fan vad jag ska spöka för er sen, hualigen.
Fast det är klart, skulle jag upptäcka att det stog en gul maskin bara till mig med snygga sidenband och ett trevligt grattiskort här utanför skulle jag ju allvarligt vara tvungen att tänka om i fråga om mina paranormala aktiviteter.
Nåja det blir som det blir med det. Kommer mer snö sa dom på Tv.
Oh Lord wont you give me a gul maskin, my freinds all have slungor and I must make amends.....
Tack och adjö

Lady Bellas bråda död och den skällande fransosen

Nu är det vardag igen med allt vad det innebär, återgång till jobbet, affärerna öppnar, och kyrkklockan slutar bånga.
Det där sista har aldrig stört mig förut men sen oktober förra året blir jag vansinnig varje gång det ringer till helgmål eller gudstjänst. Det är inte min hedniska själ som försöker bryta sig ut och löpa amok på grund av kristendomens påtagliga närvaro. Det är den där tokiga fransmannen i mitt hushåll, av någon ofattbar anledning skäller han som tokig varje gång det bångas i klockan.
Underligt nog skiter han i när timslagen bångas eller halvtimmarna dångar till, det är helgmålsringningen klockan sex på lördag och gudstjänsten på söndag som stör honom.
Begravningsklockor uppskattas inte heller men det kan jag förstå för vem gillar såna.
Fast jag kommer ihåg en tant när jag var liten. Hennes enda söndagsnöje var att besöka begravningar av alla sorters människor, jag tror inte hon kände en enda av dom. Kanske var det som ett slags arbetsstudie för att samla material till sin egen som inte kunde vara så långt borta eller också var hon bara ensam. Undrar om hon fick några besökare på sin egen begravning, jag flyttade innan tanten hade kilat vidare. Och med denna avvikelse från det strikt upplagda schemat har vi nu fastställd ordningen för kvällens blogg.
Alltså återvänder vi till den skällande fransosen, låter lite som titeln på en gammal deckare av Agatha Christie.
"Sakta smyger den skällande fransosen upp bakom lady Bella och med ett svep av kniven som blixtrar till i månljuset ändar han hennes liv".
Fast då ställs ju ofelbart frågan av kunniga deckarvänner, hur kunde han smyga osedd och framför allt ohörd om han skällde, eller kallades han bara för den skällande fransosen för att han skällde ut folk i tid och otid.
Allt detta och den spännande upplösningen får du veta om du läser boken som inte skrivits än så det kan ju bli marigt alltså.
Men eftersom alla deckare mer eller mindre följer en mall kan jag som första person någonsin avslöja den oväntade upplösningen redan nu. I det sista kapitelet kommer den skällande fransosens brorson in i handlingen och avslöjar att det var kusinen från Bretagne, Jaques, som hade klätt ut sig och således var författaren till hela intrigen.
Vem mördaren var? Det kan jag väl inte tala om , då förstör jag ju hela boken.
PROO,PROO mina ystra tankar nu skenar ni iväg igen. Ni stormar fram som ökennomader på jakt efter den ultimata oasen utan att tänka på konsekvenserna av ert själviska handlande. Ni måste ju tänka på mig och mina läsare som satt här i godan ro och avnjöt (nåja,läste då) en god blogg, vi måste ju få komma till tals också. Så tillbaka till ordningen och tygla era stimmiga tankar.
Den skällande fransosen i mitt hushåll var det vi dryftade när vi blev så ohövligt avbrutna.
Jag undrar om han inte är besatt av någon demon som motsätter sig kristendomens inflytande på våra syndiga själar eller också gillar han bara inte ljudet. Ja naturligtvis, så kan det ju vara, känns skönt att inte behöva gå och oroa sig för att vara tvungen att göra en sådan där exorcism för att driva ut det onda. Kommer ni ihåg den där gamla skräckisen med Max von Sudow som exorcistade tjejen som gapa och spydde grön galla på han.
Den var inte bra tycker jag men när vi ändå är inne på skräckisar så är den hitills bästa beskrivningen av melodifestivalen tagen ur måndagens Barre´s avdelning Citatet: "Mest av allt påminner Melodifestivalen om monstret i den gamla skräckfilmen The Blob- en geleaktig klump från yttre rymden som slukar allt". Skrivet av journalisten och författaren Fredrik Strage i DN.
Kunde inte sagt det bättre själv.
Tack och adjö

ROT-avdrag eller rotutdrag

Bättre en blogg om dagen än två i magen skulle jag kunna säga.
Men varför i hela fridens namn skulle jag vilja det. Ja kära läsare inte fan vet jag men säkert kan någon ge en fullt förståelig psykologisk förklaring till det. Terrence Hill och Bud Spencer, var inte det dom där som spelade radarpar i flera b-filmer. Terrence var den smale och Bud var den tjocke, egentligen en nyare variant på gamla Helan och Halvan filmerna fast inte lika roliga.
Idag haver jag pillat med fönster och sånt skit hela dagen, gav upp strax efter halv tio på kvällen. Skulle ha in fönster i den där hallen Ken och jag började på igår, lyckades hitta fönster i en av bodarna. Ingen karm stod att finna någonstans men okay jag får väl bygga sådana då, fan inga gångjärn heller, får väl köpa då.
Sagt och gjort, iväg till ÖoB på min trogne springare, fan inga gångjärn som passar, börjar surna till.
Hem och börjar fnula på en lösning, gjorde egna gångjärn som passar och allt var frid och fröjd en stund. Sen höll det bra flyt hela kvällen och får väl snart klassas som färdigt, ska bara kläs med skiva också.
Har bara skruvat mig i knät en gång rakt igenom byxorna (trasiga), sågat mig i magen med sticksågen rakt igenom skjortan (trasig) så jag kan med gott samvete säga att det kostat mig skjortan att bygga hallen.
Kan jag ta det på ett sånt där ROT-avdrag tro, får väl skriva ut ett kvitto på gjort arbete och skicka till mig så jag får ta upp det som inkomst som jag sen kan dra av genom rotavdraget osv osv.
Hua, undrar om ett sånt där ROT-avdrag gäller hos tandläkaren vid rotfyllningar och tandutdragning, skulle ju vara elegadåbelt tycker jag. Å andra sidan tycker jag att tandläkaren rotar tillräckligt som det är så det får nog vara. Jag har sprungit där så ofta att jag blivit rotlös och det är ju inget bra.
Nej fan nu är hela huvudet trött och tomtarna har blåst ut alla ljusen för att knoppa in för natten. Tankarna har saktat in till ultrarapid och hundfan snarkar. Med andra ord ni därute i ett kosmiskt universum, det är den tiden på dygnet människor sover såvida de inte har nattskift eller är så blåsta så de sitter och plippar på en djävla blogg som inte blir en av de bättre.
Men å andra sidan beror det ju alltid på vad ni jämför med, om ni tänker er snyfilis och spanska kragen är ju detta klart bättre men tänker ni skön kudde och sova är det ju bättre så för att låta er testa era olika options ska jag härmed avlägsna mig från ert läsfält.
Tack och adjö.

Usch ,fy och blaj

Canis meus id comedit
Det var den ursäkt jag hade tänkt använda för att slippa skriva den häringa bloggen idag. Vad det betyder, jo det är som ni ser latin och översatt till svenska blir det "hunden åt upp det", alltså en av de där klassiska ursäkterna som tydligen funnits sedan antiken.
Men som som ni märker sitter jag här i alla fall i mitt anletes svett och plippar på mitt tangentbord med dess galna bokstäver som hoppar och far som små vättar på speed.
Har precis tittat på en del av melodifestivalen, hittade varken melodi eller festival och är programledarna någon slags ledstjärna för hur sådana ska vara skäms jag å svenska folkets vägnar
Fy fan så ermbarmligt, skulle till och med vara bättre med mig och min orddiarre på scenen. Nåväl så är det.
Idag har Ken och jag snickrat och byggt ett slags hall. Vi började lite smått men sen började Ken gnälla över att jag ändrade måtten hela tiden så vi fick börja om. Så vi bestämde att bygga den som det ska byggas med bestämda mått och inga löpande ändringar och si då gick det bättre.
Väggen jag rev häromdagen får jag ta itu med en annan dag och försöka bygga upp igen för det gick inte att göra som jag tänkt mig. Nu kan det ju tyckas att sådant tar jag reda på först men vad blir det för roligt, då blir ju allt så bestämt och inrutat.
Vad har jag gjort mer idag tro, jo jag har sålt min autoklav till en glad tatuerare och så har jag varit i staden och köpt virke så vi kunde bygga hallen.
Nu har OS börjat så nu skiter jag i det här och sätter mig på dass med en bra bok.
Visst fan jag har ju skottat också, med välvilligt bistånd från Ken.
Dåså, då kan vi det här nu då.
Tack och adjö

Tanke och handling

Måste bara fråga, är det bara jag som reagerar på att häster ser så djävla tråkiga ut. Jag menar , de bara står där och stirrar rakt fram som någon slags hästvariant på zombie. Spelar tydligen ingen roll om det är fler hästar på samma ställe enda skillnaden är att du har fler zombies som står där. Ska dom se ut så där, passerar jag bara hästar som är lite udda eller är det en konspiration typ- nu kommer en bil, på med zombie-looken- .
Jag vet inte vad jag ska tro men så mycket har jag fattat att i mitt nästa liv ska jag fan inte bli någon häst. Att vara inklämd mellan ett par kvinnolår låter väl helt ok men dels finns det feta damer som rider, killar rider och sist men inte minst, jag vill inte stå där som en zombie i en hage.
Kommer ni ihåg bloggen om nysvenskar kontra invandrare som jag lade ut den 25 januari, har fnulat lite på den och tyckte det var dags att kolla hur det var här i Nybro. Eftersom tanke och handling är ett när det gäller en del saker (jag kan inte knipa käft) så gjorde jag en egen undersökning.
Av de invandrare jag frågade fanns inte en nysvensk, alla ansåg sig vara invandrare som bodde i Sverige. De flesta hade svenskt medborgarskap men det var enligt dom en annan sak, det är mer ett tecken på att man accepterar att leva efter de lagar och regler som gäller i Sverige. Många var förbannade över att tidningarna ibland skriver att en svensk blivit arresterad utomlands och så är det en invandrare med svenskt medborgarskap. Man kan inte bli svensk sa de flesta, lika lite som en svensk skulle kunna bli turk, grek eller iranier. Många hakade upp sig på att du blir svensk medborgare efter 5 år och menade att det var för lite. Alla var stolta över sitt ursprung trots de svårigheter de haft där och någon större önskan att bli nysvenskar hade de inte.
Så mycket för den nysvenskheten ni politiker fast det är väl ofta så att det sitter någon expertgrupp med bra betalt och verklighetanknytning i proportion till arvodet som lurar i politikerna att så ska det vara. Sen att politikerna är så desperata att de sväljer nästan all skit som hittas på är ju en annan sak.
Nu skiter vi politiken.
Har ni funderat över en del av de skyltar som finns angående affärers policy visavi djur? Vid en del affärer står det -våra fyrbenta vänner får vänta utanför-, betyder det då att om jag har en hund som är trebent så kan han följa med in. Får då hunden med munkorg som hatar alla och då knappast är din vän komma in eller om jag har en gås eller orm som husdjur är de välkomna då? De affärer där det finns en bild på en katt och en hund som är överstrukna har ju lämnat klara besked, där är det naturligtvis helt ok att gå in med alla andra typer av djur, så har du en minigris eller en lama som husdjur har du inga problem. Sen kan jag ju ha åsikter om orättvisan av att diskriminera hundar och katter men det är ett annat kapitel.
Att en del kvinnor gör vad som helst för pengar har jag fått belägg för idag. En dam köade vid bankomaten på hörnan i bitande snöblåst endast iförd en tunn blus och långbyxor för att hämta ut kontanter. Är inte det att göra vad som helst för pengar så vete fan.
En annan del av svenska folkets snuskiga sinne såg vi en variant av i Landet Runt på tv häromdagen. Ett kyrkoråd hade ändrat ett 30 år gammalt namn på en kyrka då det kommit in klagomål som ansåg att namnet gav fel associationer. Kyrkan hette Kåtakyrkan och efter moget övervägande bestämde sig kyrkorådet för Kyrkokåtan istället.
Men si, gemene man blidde förbannad och tyckte att de som hade något emot namnet skulle tänka i andra banor och kyrkorådet föll till föga. Så nu heter det Kåtakyrkan igen.
Måste varit missriktat önsketänkande som startade det hela, någon som tydde det fel och såg framför sig hur unga kåta prästinnor dansade där och bjöd ut sig . Chocken som kom när det inte var så föranledde kanske klagomålet och så rullade det på. Lätt hänt, eller hur.
På söndag är det alla stjärtars dag, en hyllning till de trevliga rumpor vi ser runt omkring oss i vardagen. Visa din uppskattning genom att klappa någon på rumpan.
Tack och adjö

Tigersåg och självmord

Mitt tjat om kommentarer känns lite som att annonsera i Post och Inrikes tidningen. Ni vet som myndigheterna gör när de ska ha tag i försvunna personer eller döingar. Dom hör inte heller av sig av förklarliga skäl. Vad har ni för skäl.
Nu har ni fått skäll, samma som skäl fast med två l, det låter väl skäligt eller ska det vara skälligt kanske.
Du som haver barnen kär, det måste ju var någon slags pedofilramsa, kan dom tilåta sånt hur som helst. Har ni tänkt på att om jag är här just nu och sen förflyttar mig till ett annat ställe som ju också blir här när jag pratar om det, kan jag då säga att jag härrör från det första stället.
Det är nog bäst att behålla vissa funderingar för sig själv, fast visst, en del saker måste bara undras över.
Som det här,en nyhet är ju något som precis har hänt eller hur, kan det då finnas en timma gamla nyheter eller gårdagens nyheter. Det blir ju väldigt motsägelsefullt, hände det för en timme sen är det ju ingen nyhet utan skåpmat och det är ju inte färskvara.
Skit i det nu, idag har jag rivit en vägg med buller och bång, fast egentligen var det med kofot och tigersåg. Tigersågen är skitkul att använda för det går att såga ner grejor hur lätt som helst i alla möjliga trånga utrymmen.
Vilket i och för sig gärna övergår till en nackdel när sågarglädjen tar ut svängarna för mycket och du upptäcker att de där sista bitarna som så smidigt sågades bort blir ett helvete att få dit igen.
Hualigen, då blir jag ledsen på lilla ögat och bestämmer mig för att det är original stommen som tagits fram. Fast ibland kan det vara svårt att övertyga sig själv när grejorna ramlar ner eller omkull, väggar och liknande gör sig bäst stående.
Lyckades konstruera en bila idag då jag sågade upp gipsskivor i delar men tänkte inte på att det som sitter upptill har en benägenhet att komma ner när fästpunkterna försvinner. Nåja gipsskiva är inte så tungt och det var inga känsliga delar som drabbades men fan vad det dammar. Jag ser ut som en hundraåring med kritvitt hår och alldeles vitt skinn, hmmm, vad är skillnaden mot vanligt.
Sen har jag varit på återvinningen med mina bitar gips så jag kan röra mig utan att snubbla på skiten. Fanns inget roligt där heller som kunde fyndas och lika illa var det på deras loppis som de startat i Kalmar. Bara tråkigt skit som är förståeligt om någon kastat och som antagligen borde ha kastats redan innan det köptes.
Hå hå ja ja, så det enda jag åstadkommit i dag är att jag fått en massa masonit och pinnar att elda med, en bit gipsskiva i huvudet, en massa damm i håret och en skruvdragare i fingret. Ja det ska väl finnas sådana dagar också men jag kan inte låta bli att undra varför.
Har ni tänkt på att när någon pratar för sig själv och folk kommenterar det ( som ni är så dåliga på) med att säga "varför pratar du med dig själv" blir svaret oftast "jag får så bra svar då".
Sicken lögn det är, inte fan får jag bra svar om jag pratar med mig själv, oftast lyssnar jag inte ens så jag vet inte ens vad jag ska svara på och om jag lyssnade så ids jag inte svara i alla fall.
Ska ju fan till att sitta och kommentera sig själv som någon slags navelskådande guru;
-"Vad säger du Allan ska vi göra det här?"
-"Vadå vi, sköt dig själv djävla gubbe"
-"Men Allan vi måste lösa detta förstår du väl"
-"Håller du inte käften Allan skjuter jag dig"
och då har vi helt plötsligt hittat en av orsakerna till många självmord. Är det tillåtet att skoja om självmord tro, ja det är klart även när det är lite mulet.
Inger och jag har varit ute en sväng i snön, hon är den enda tjej jag vet som blir stadigare på benen av en liten fylla.
Underliga är Herrans vägar, plogas inte dom tro.
Tack och adjö

Tack och vadå

Onsdag kväll, kraftigt sen med min blogg så det får bli en kort en. Börjar ju nästan likna nattarbete det här men var fan är lönen. Eftersom min lön då ska vara gensvaret från er läsare och era kommentarer kan jag lugnt säga att jag har en svältlön.
Finns det ett fack för amatörbloggare eller är det något för partierna att ta upp nu i valtider. Här har ni något att profilera er på;
minimikommentarer för bloggare, fackligt stöd åt underkommenterade bloggare osv. Finns hur mycket som helst att ställa till rätta där.
Sen när jag ändå håller på att tjafsa tycker jag att visst fan kan jag vinna ett sånt däringa bloggpris och bli världsberömd i hela Svedala ( orten alltså).
Om ni undrar så skulle det här bli titeln men eftersom ni läser min blogg har ni slutat undra för länge sedan och finner er resignerat i att slutet kommer i början och tvärtom eller var det tvärtom åt andra hållet.
Nåväl nu börjar/slutar vi:
Läste häromdagen i Barren att kalmarbor är bra på att adoptera apor, låg på tolfte plats i Sverige.
Lät ju lovvärt och bra ända tills idag då jag inne i Kalmar kunde läsa reklamlappar för en barnloppis till förmån för Haitis barn.Japp, det stog BARNLOPPIS.
Hemska tanke, skulle de sälja sina barn för att få in pengar till Haitis barn eller kunde det vara så att de säljer sina ungar på loppis till en billig peng för att istället adoptera apor och framstå som naturvänner. Sen slår vi oss på bröstet och protesterar mot slavhandel och sånt för att visa världen hur djävla bra vi svenskar minsann är.
Som tur var det inte barn som skulle säljas utan barngrejor men håll med om att tanken blir smått svindlande när texten tolkas ordagrant. Svenskan är ett underbart språk som måste te sig mystiskt för någon stackare som nyss lärt sig det.
När jag körde in till Kalmar såg jag en massa fulla träd som stod och hängde på varandra, såg scenen framför mig med ett träd som matt lutar sig mot ett annat och säger-" det blev bra sent igår, fan vad jag har ont i rötterna."-
Undrar om det inte är därifrån utrycket att ha ont i roten (huvudvärk) kommer, någon som var ute i skogen hörde det och förde det vidare. Undrar om det är Stockholms-slang månne eller om det är gångbart runt hela Sverige.
Visst är det hopplöst när du får en bra ide i huvudet och du känner hur den sakta försvinner just som du får tag på papper och penna. Den ligger kvar just på kanten till hjärnans vindlingar och precis när du sträcker dig efter den ramlar den in i röran. Du kastar dig in och börjar rota varpå du rör upp en massa damm som irriterar dina läsande tomtar som börjar nysa och så blir det inget av med någonting.
Känns det igen, nähä inte det inte.
Hopplöst fall, doktorn grät.
Saliga äro de saktmodiga ty de skola ärva jorden, eller något liknande. Om man som jag läser sf är ju innebörden glasklar, det är de som blir kvar när jorden är förstörd och vi andra har åkt till stjärnorna.
Ballt att dom skriver om sånt i bibeln eller hur.
Andra bördsord är nederbörd vilket vi haft så det räcker, ädel börd som har blivit otidsenligt, efterbörd som vi alla haft kontakt med och så Peter Sellers klassiska birdie nam nam.
Nu tog det slut eller är det bara början.
Tack och adjö

All vår början.....

Usch vilken början på dagen.
Satte mig som vanligt med Barren och skulle lösa korsordet medans hundarna åt. Vi brukar vara klara ungefär samtidigt och det är ett smidigt sätt att få hjärnan att lossna från nattens ankare.
Vek upp rätt sida och vek ihop den igen, kollade en gång till, jomenvisst satt det ett korsord ungefär där det brukar men det såg inte likadant ut, korsordsmakaren var också ny.
SKIT, PISS, HELVETE. Mina hundar slutade äta.
Ungtuppen drog skällande i väg till trappan för att se vad som väckt husses ilska, gammelhunden hörde nyanserna och puffade på mig för att trösta men va fan hjälpte det, dan var förstörd i alla fall.
Fan att dom ska hålla på att ändra på saker som är bra, måste jag ju lära om till hans sätt att tänka. Alla korsord är ju olika beroende på vem som gjort det, det fanns en som alltid svängde sig med äldre ord och en som hade mycket slang. Du lär dig känna igen de olika om du löser mycket korsord men som sagt, den här morgonen började inget bra.
Svårt att lära om har jag fast det är konstigt för fruar har jag ju bytt ett antal gånger och det var inte hälften så svårt. Kanske berodde på att jag bytte av egen fri vilja för det gjorde jag väl eller var det någon illasinnad plan från mina exfruars sida. Hur får jag reda på det nu då, simpelt, jag frågar allihop och sen summerar jag svaren med avdrag för vilken fru det var och sen får jag en ungefärlig ställning jag kan utgå från.
Lät det krångligt tycker ni, vad tror ni jag tycker då som måste sköta hela alltet för att få veta. Bättre att inte veta då kanske men jag ska nog fråga i alla fall, kan ju plantera något frö av dåligt samvete hos någon. Fast risken för det är väl inte så stor, alla vet ju vem och hur jag är så något större medhåll får jag väl inte. Dom brukar hålla ihop, ni vet ungefär som den där föredettafruarsklubb-filmen.
Hur fan kom jag in på dom nu då, javisst ja, dålig början på dagen var det visst.
All vår början bliver svår, det blir värre år för år. Gammal ramsa, är det någon som funderar på varför livslängden var kortare då. Lämnar inte mycket utrymme för några ljusa framtidsutsikter tycker jag, eller hur. Gå och häng dig med en gång, håhåjaja.
Men sluta nu för fan, nu får jag väl ge mig, berätta något roligt istället. Jaha, ja jag är ju inte dö än om det kan vara något, fast det kan ju också vara deprimerande utifrån vad ens önskemål är och sådant.
Jaha, då tar vi nåt annat.
Ungarna säger att jag aldrig lär mig av misstagen och som exempel drar dom alltid upp mina giftermål. Fan det tycker jag är taskigt,har varit skitbra att varit gift så många gånger, alla har ju varit olika. Ettan är tex advokat, tvåan frisörska, trean är en snajdare på data, fyran är en fixare av guds nåde, bara bra tjejer allihop.
Den enda nackdelen jag kan komma på så här på rak arm är väl att jag fått en massa svärmödrar som också varit olika, hela skalan allt ifrån matmamma till rena giftödlan. Fast där har väl kärleken varit sval, näst intill iskall i de flesta fall, har tydligen inte gått under kategorin svärmorsdröm. Jag får nog vara glad om jag platsar under någons dröm.
Mina hundar tycker i alla fall om mig, även utan godis är det väl bäst att tillägga för att stoppa illasinnade kommentarer.
Nu är jag ju där igen och babblar om exfruar, dom måste ha gjort outplåneliga intryck djupt i min sargade själ. Lät väl maffigt, nästan i samma klass som vägra Viagra. Fast det sista går nog mer under snärtiga slogans och det första under mer romantiska uttryck.
Ikväll ska jag på seans med Lollo som om det inte räckte med mina tomtar på loftet. Tänk dig alla osaliga andar som försöker få kontakt och så hittar dom bara mina tomtar på loftet,tragedi av stora mått.
Mina tomtar som eventuellt tittar upp från sin bok om du håller för texten så dom inte kan läsa. För det är det dom gör, läser konstant och sånt där skit som att hålla ordning i arkivet, sortera upp intryck och tankar har dom inte en tanke på att befatta sig med. Enda gångerna dom rör sig är väl när dom läst ut boken och måste leta upp en ny och då ska ni höra vem som gnäller om oredan däruppe.
Inte är det jag i alla fall.
Tack och adjö

Va puckat!

Mina hundar är puckade, åtminstone den ena, dom har fått två ishockeypuckar att leka med.
Fan vad det smäller och dånar när de slängs in i väggar och golv. Tydligen väldigt bra gnagobjekt också fast när dom slängs ner för trappen låter det inte alltför gott.
Fast jag vänjer mig nog, saker som gnags på brukar inte räcka så länge. Mina skor räckte en halvtimme ungefär så om vi räknar med att det är lite hårdare material i puckarna så en dag i alla fall.
Sen är det ju inte optimalt att gnaga på samma grej hela tiden och storleken gör att de lätt åker in under möbler de inte kan flytta på själva, då har vi ökat livslängden på puckarna till en vecka. Slutresultatet blir väl som det brukar bli, avslagna knivar på gräsklipparen för allting ska släpas ut och slängas på tomten. Det som göms i snö kommer upp när husse klipper gräset.
Brrrrrum bruuum CHING KLANG VISSEL duns, det är väl ungefär melodin när gräset klipps.
Alla i närheten lever farligt när diverse obestämbara bitar flyger runt i luften.
Djävlars nu gick nåt åt skogen, måste kolla.
Det klarade sig, vitrinskåpet alltså, glas ner till golvet är inte det optimala när huset ockuperas av klumpiga hundar. Kommer dom rusande runt ett hörn i max inomhusfart glömmer de lätt att bromssträckan inte är samma som ute, smäller bra i dörrar, skåp och annat som står i vägen.
Tycker jag att det är långtråkigt kan jag bara flytta en grej en meter så blir det betydligt roligare en stund. Det går inte att flytta något som lätt går sönder eftersom det ofelbart kommer att bli påsprunget och falla omkull.
Ganska konstigt, båda hundarna är ungrare och deras grundmentalitet är likadan men gammelhunden som hämtades i England är den lugna och förståndiga, med en brittisk värdighet i sina rörelser och sätt. Ungtuppen som jag hämta i Frankrike är inte alls sådan, han gestikulerar med armar och ben när han pratar, är sällan stilla och absolut inte värdig i sättet. Här kommer jag, undan eller ikull är mer hans stil, fast han är bara barnet ännu så det hinner väl ändra sig vad det lider.
Han har fortfarande den där sortens nos som sitter i jämnhöjd med matbord och köksbänkar, mycket praktiskt när husse fixar nåt smaskens att äta. Inga problem att hålla koll på godsakerna där inte och soffbordet är rena drömmen, allting inom bekvämt räckhåll.
Det blir många duster där om vems grejorna är, hitintills vinner jag men fan vet om det håller om jag inte är där. Jag ställer inte gärna en biff där och går ner i källaren precis.
Ovanpå allt detta har vi svansen i andra ändan, alla lösa papper och saker under ett halvt kilo i vikt är bokstavligen bortblåsta från bord och bänkar när glada laban är lycklig,vilket han verkar vara för det mesta.Ska jag prata med honom eller klappa honom får svansen vara vänd från bordet eller vad det nu är som ligger i farozonen.
Fast inte skulle jag byta bort honom, bara ibland när jag blir skogstokig för han käkat upp något jag suttit och jobbat med i ett par timmar. Fast vad fan hjälper det, han bara tittar sorgset på mig och undrar vad fan jag yrar om, han har ju inte gjort något.
Den som uppfann hundögon skulle ha stryk.
Tack och adjö

Smida-smed-smitit

Morsning där ute i spenaten fast det är väl mest som pulvermos om jag ska vara ärlig och det sa alltid morsan att jag skulle vara.
Morsan sa också att så länge jag var hel och ren så var allt bra fast vem fan vill vara en ren. Jag hade hellre varit en älg som dundrar runt i skogen och skrämde kärringar med svampkorgar så det så.
Har varit i Nybro konsthall i dag igen, måste bara kolla in grejorna en gång till. Tog reda på vad killen heter, Horst Eckhardt var namnet och en del av hans alster kan ses på www.svenskakonstnarer.se och sen bara klicka på hans namn.
När jag talar med folk om Nybro konsthall verkar det som de flesta inte vet att det finns en över huvud taget och dom som vet är mycket osäkra på var den är och om den är till för allmänheten. Det är den och den ligger i gamla glasbruket i Pukeberg så nu vet ni det också, Vårsalongen 2010 med konstnärer från Nybro kommun har öppet mellan 20 mars och 31 mars så ta och pallra er dit och titta. Mitt barnbarn Alve tog sig dit i dag tillsammans med sin pappa och bland skrotskulpturerna var spindeln tydligen favoriten.
Tittade lite på han Eckhardt´s sida på nätet och såg att han kallar det smide men det kan jag inte hålla med om. Smide enligt min mening är något helt annat, det är väl när någon utgår från rent stångjärn eller järnprofiler och formar det till något. Om du tar en massa lantbruksskrot och monterar samman det medelst svets blir det väl skrotskulpturer. Jag vill på intet sätt förringa hans skulpturer för dom är alldeles makalösa men inte fan är det smide. Smeder smider saker genom att banka och värma järnet till den form det ska vara. Fan vad jag eldar upp mig om det här då, har väl inte så stor betydelse vad han kallar det, han kanske ville bli smed när han var liten. Det är bra med lite kulturell bildning.
Dagen har annars passerat lugnt och stilla som sig bör en söndag, ingen stress och inget nyttigt gjort, bara latmansgöra i form av konstbesök och bokläsning. SKÖÖÖÖNT. Fast nu har jag läst ut böckerna jag köpte så vad ska jag läsa då, ska kasta en flukt på elräkningen som nästa litteraturobjekt och se om jag reder ut den.
Varför skrivs räkningar från elverk och tele ut på ett sätt som bara krånglar till förståelsen hos kunden. Är det för att kunna köra med konstiga procent och höjda avgifter instoppade i alltihop där den större delen av kunderna inte märker nåt. Om du har tusentals kunder och endast en bråkdel av dessa påtalar felaktigheter i sina räkningar tjänar du ju massor även om du betalar dom som klagar.
Som den där gamla skrönan om billotteriet, en kille sålde 100 lotter för tusen kronor styck och killen som vinner upptäcker att vinstbilen inte är värd tusen kronor så när han klagar får han pengarna tillbaka, snygg vinst på 99000.
Fast så kan det väl inte vara, inte skulle stora företag lura sina godtrogna kunder genom att mörka räntor och avgifter så slutsumman blir en annan.
Nej det tror jag inte, men å andra sidan sa min mamma att jag var en godtrogen djävul. Fast egentligen sa hon aldrig djävul hon sa jävel, undrar om det är en snällare variant eller om det bara har med stavningen att göra.
Bestämmer mig genast för att det naturligtvis är en snällare, mer ömsint variant som egentligen inte har ett dugg med originaldjävulen att göra.
Tack och adjö

Ord till ingen nytta

I morse eller förmiddags när jag logga in på facebook ploppade en kontakt till liv och vi började spåna på olika ramsor.
Ni vet dom där nonsensramsorna som liknar ordböjningar tex. lärarinna-lärharunnit-rinnerän. Måste ju finnas en uppsjö av sådana, säkert olika beroende på var i landet de finns. Jag tror jag nämnt några här redan som bagge-får-tacka, bära-bar-byrå, slinta-slant-tjufemöring. Jag vet att det stavas tjugofemöring men ramsan är inte så strikt, det ska liksom rinna på.
Kan ni några kan ni väl slänga på dom som kommentarer så får vi se vad som finns. Fast är ni så slöa på att kommentera som hittills så kommer det väl inga alls, att några läser det har jag fått reda på och det gläder en gammal mans hjärta.
Om man/kvinna har pacemaker verkar det ju ganska meningslöst fast å andra sidan är ju hela uttrycket dumt. Hjärtat kan väl inte glädjas det är väl hjärnan som sköter den biten, sen kanske den skickar ner någon signal dit som säger -"skutta lite extra"- och så är det bra med det.
Är nog en av alla dom där knepiga grejorna som bara sägs och menas något annat med, att bita i gräset innebär ju inte att man ska börja beta som en ko. Men var kommer allt ifrån, en del ger ju klara besked som lagt kort ligger. Raka klara fakta, inget hymmlande med en massa omskrivningar och dolda meddelanden som krånglar till tillvaron.
Usch vad tråkigt det här var, nu går jag och fikar.
Hej igen, nu är det kväller och hela dagen har försvunnit in i skuggorna tillsammans med alla andra bortlagda dagar.
Jag och Inger har varit på konstutställning i Pukeberg och sett en verkligt kul utställning. Fyra konstnärer ställde ut, akvareller, olja, etsningar och skulpturer. Skam till sägandes skummade jag bara tavelkonsten för skulpturerna tog all min uppmärksamhet i anspråk.
Flera skrotskulpturer i form av fåglar, blommor och fiskar som var helt underbart fantasirika konstruktioner av lantbruksskrot. Killen måste ha haft skitkul när han gjorde dom och vilket öga för detaljer han måste ha. Det är en han som gjort dom men vad han hette försvann bland alla intryck, ska dit i morgon igen så jag får kolla då.
Gå dit vet jag, gratis inträde och man blir skitglad. Har vi äntligen fått en konsthall i Nybro ska vi väl utnyttja den.
Satt framför tv:n en stund i kväll ock slötittade på melodifestivalen, ja bitar av den för i sanningens namn somnade jag.
Men det var inte det jag skulle säga utan hur det kommer sig att de flesta programledare nu för tiden måste kläcka ur sig sexuella anspelningar hela tiden. En ny trend antagligen men måste dom vara så embarmligt dåliga, som i kväll:-" det är samernas dag idag så jag kan säga kåta, utan att rodna."- det är ju för fan infantilt. Skärp er, ska ni komma med anspelningar gör det snyggt och med lite sting, fimpa kiss och bajs stadiet.
Dagens ris har därmed blivit utdelat till förfång för Sveriges television men antagligen skiter dom i det eller vad tror ni.
Egentligen skulle man/kvinna starta en Örsjö eller Nybro blogg med bara material från orten ifråga.
Nackdelen är ju uppenbar, Örsjöbloggen skulle bli väldigt tunn om man/kvinna då inte gick runt och samla upp skvaller vilket i och för sig kan vara kul om man/kvinna är intresserad av sånt. Risken finns ju att Nybrobloggen skulle röna samma öde med ett sinande flöde av läsbara nyheter och då blev det ju inget kul.
Kul i jul, om man/kvinna inte får några klappar blir det ju inget kul fast är dom för hårda är det inte kul heller.
Hur kvinna än vänder sig har man arslet bak. Som ni såg sa jag inte man/kvinna där utan delade helt snyggt upp det hela på ett rättvist sätt, allt i jämlikhetens tecken.
Nu skiter jag i det här och sätter mig med en bra bok, hittade tre nya på en loppis i onsdags och håller på med den sista. Skitbra är dom, nya var dom och science fiction är dom så det får väl vara dagens ros så har jag delat ut både ris och ros.
Tack och adjö

Gud sicken soppa

Till er som läste föregående blogg och tyckte er förstå att nu har han blivit tokigare än vanligt när han krattade snön vill jag bara säga att idag såg jag en närboende som gjorde samma sak.
Det blev inte lika snyggt som mitt men i alla fall.
Jag tänker inte säga vem det var för man ska respektera den personlig integriteten och sen vill vi ju inte ha en massa wanna-be´s ränna runt här ute. Jag sa ju att det var årets innegrej men som vanligt är det inte lätt att vara först med allt nytt och oprövat. Men någon måste ju axla den bördan också.
Hittade inte kameran igår men det gjorde inte så mycket för det fanns inget att plåta i alla fall. Hade tänkt plåta alla istappar runt stan och starta ett istappsregister så man kunde se vilken tapp det var om man fick en i huvudet men kom på att tappen går ju sönder när den slår i så det sket sig. Ännu en affärside åt skogen, undrar varför man säger åt skogen. Måste vara en inbiten stadsbo som myntat den frasen, det är väl bara en sån som kan se något negativt med skogen.
Jag hittade kameran idag, hon hade bara gått och lagt sig i fickan på fel jacka. Det är inte så lätt att veta var man ska vara när man är alldeles ny, men det kommer ska ni se. Jaha, och.... säger du nu så jag får väl sluta en stund så du hinner tagga ner lite
Man kan tydligen bli taggad på en bild också, som en igelkott. När det hänt tillräckligt många gånger stiger man en level och blir ett piggsvin. Ni hör hur jag sugit i mig dataspelsjargongen (18 bokstäver), en annan hänger med serru.
Jag kände ett piggt svin en gång, det var en le djävel, alltid redo att slänga ur sig någon nedsättande gliring til folk.
Nu skiter vi i honom.
Har ni tänkt på att folk oftast säger man får inte göra si eller så, betyder det då att en kvinna får göra det. Kolla runt i lite texter och sånt så ser ni att det nästan uteslutande står man får inte, man bör osv. Är det någon av er som sett en text som lyder kvinna får ej, bör ej osv, tror inte det va.
Sen kommer dom och snackar om jämställdhet och lika rätt, en något ensidig debatt när vi nu ser på de manliga förbuden som finns överallt.
Sen har vi det där med byxor, skortor och andra typiska mansattribut som tagits över av kvinnor. Vad skulle kvinnor säga om vi män skulle gå i kjol eller klänning, det skulle bli ett djädrans liv.
Manlig jämställdhet, återbörda byxan till mannen, vägra Viagra, den sista hade inte med saken att göra men lät maffigt att skriva.
Har ni tänkt på att nästan alla har ett ord eller en kombination av ord som betyder något speciellt, som väcker en känsla eller ett minne osv.
Apropå absolut ingenting som har någonting med det förut sagda att göra undrar jag bara om Jesus var Guds son, vem fan var då snickaren, var han ett slags plastpappa då. Sen om vi alla är Guds barn hur blir det då med underhåll, arvsrätt, släktskap och alla andra frågor som kan dyka upp.
Har ställt den tydligen felaktiga frågan till ett flertal prelater under mina år men bara fått klyschor till svar så vem fan vet hur det förhåller sig. Är gud min och alla andras pappa blir jag ju plötsligt bror till både min mamma, mina barn och fruar och är inte det straffbart. Nä nu skiter vi i det här..
Tack och adjö

Snökrattning och råttskit

God kväll!
Idag har jag hållt på med massor av småsaker, skottat lite här, krattat lite där, skrivit en blogg som blev en insändare, varit på återvinningen med ett helt lass med gamla cykeldäck och blöjpaket, fyllt på olja och alla små skitsaker däremellan.
Jo jag har krattat, hittade inte snöskyffeln så jag tog en kratta istället, skitsnyggt blev det. Jag är nog den enda med uppfart i fiskbensmönster, väldigt inne just nu ser ni.
Att gummi är en färskvara blev man helt övertygad om efter att Ken och jag rensat ett innertak i källaren. Fullt med gamla torkade cykeldäck och ett riktigt smalt och stort gammelbilsdäck. Ett sånt där man ser på gamla T-Fordar, tyvärr stenhårt och sönderdelat annars hade det kunnat bli nåt kul av det.
Blöjpaketen låg på samma ställe men de enda som använt dom var råttorna, gamla kartonger med halm och träull fanns också men även där var de enda användarna råttor.
Råttorna måste ha haft riktiga sötebrödsdagar i den här kåken med tanke på allt bråte och övrigt godis som legat överallt, fågelfrön i massor, stearinljus, förpackningar med olika innehåll, allt i olika stadier av råttangrepp. Ja man ska ju vara snäll mot djuren men det finns väl gränser.
Nu finns det stora hundar istället som äter golvmattor, toarullar, skor, strumpor och andra för hundar ljuvliga delikatesser. Vet inte vilket som är bäst men rent hygieniskt leder ju hundarna stort, inga skitar på golvet som efter råttor och sen är dom mycket trevligare tycker jag (hundarna alltså).
Där kan man ju få mothugg från folk av alla de slag eftersom råttor has som keldjur nu för tiden. Har själv haft en men jag föredrar hundar i alla fall, mera tabara liksom om ni förstår vad jag menar. Om ni inte gör det kan vi ha en utläggning om skadedjurs upphöjning till keldjur en annan gång.
Jo en snickare var här idag också, lagade taket i ateljen som samma snickare rev ner i oktober förra året för att rörisen skulle kunna byta ett rör i taket eller egentligen i badrumsgolvet vilket han gjorde i januari i år.
Snabba gubbar dom däringa hantverkarna, hoppas det inte utgår timpeng från dom började för då går jag i konkurs.
Blinkar en djävla skylt nere i hörnet titt som tätt som jag inte hinner läsa men nu kom jag på vad det var, datan sparar med jämna mellanrum. Smartigt va för det är något jag alltid glömmer fast jag tappat bort hur mycket som helst när jag inte sparat.
Tack och adjö

Blogg endast för Lollo

Detta är till Lollo. Hon vägrar läsa mina bloggar för, som hon säger:

-"det är för mycket ord"- Så här kommer en blogg bara till henne:

HEJ!

Rara kärringar är sällsynt

Hej på er alla rara ärtor därute.
Idag har det varit onsdag hela dagen och Nybros hjärntrust har som vanligt samlats på Dolce Vita (reklamplats uthyres) för att dryfta livets allvar.
Det har med andra ord varit gubbträff igen, järngänget som samlas varje onsdag sen ett flertal år tillbaka. Samma människor hela tiden, det har väl kommit någon utifrån ibland men fallit ifrån ganska snart.
Inte så konstigt egentligen då jargongen kan vara både rå och morbid ibland, stämningen är rå men hjärtlig som morsan alltid sa.
Kul har vi i alla fall fast man kan undra om bordsgrannarna alltid uppskattar våra samtal. Skit i det, man ska inte tjuvlyssna på andras samtal och gör man det ändå får man ju skylla sig själv.
Nu kanske vän av ordning protesterar och försöker framhålla att det kan vara svårt att INTE höra vad vi säger då ljudnivån kan eskalera ibland. Nåja vi behöver inte lyssna på vän av ordning för det brukar vara mest tråkiga saker dom kommer med.
Diskussionerna idag täckte det mesta från små asiatiskor som handbagage (fråga inte) till självmordsmaskiner med medvetet inbyggda fabrikationsfel och får väl räknas tillhöra normalskalan av ämnen som kommer upp.
Man måste nog vara där för att greppa vidden och iderikedomen som kommer i dagen under våra möten. Man kanske skulle banda dem för mina röriga bloggar är barnlekar jämfört med diskussionerna där. Tänk vad världen går miste om genom att inte ta tillvara alla ideer och åsikter som passerat genom årens lopp. Jag säger inte att världen hade blivit en bättre plats att vara på men fan så mycket mer spännande. Nåja det roliga måste ju ta slut någon gång och så även denna onsdag. Efter en hemresa genom ett snöigt landskap kommer man hem till en plogvall som bilen inte vill forcera.
Bara att ut och skotta, skotta bort din sura min, sen in och hämta en hund för promenad och sen hem och växla jycke för man går inte gärna med bägge i halkan, kan bli väl spännande.
Sen säger dom att man blir mager av att motionera, skitsnack, inte är väl jag mager.
Tog Inger med mig in till träffen i kväll, har upptäckt att hon är en mycket lössläppt tös som man nog får hålla i strama tyglar om man inte vill få obehagliga överraskningar. Skam den som ger sig, hon ska nog fatta vad som gäller så småningom.
Visste ni förresten att ordet rara längst upp betyder sällsynta, så en rar liten gumma är alltså en sällsynt liten gumma vilket jag nog kan hålla med om för de flesta gamla kärringar brukar vara allt annat än rara.
Tack och adjö

Ny leksak med komplikationer

Jag har fått en ny leksak idag, jag har hittat en kamera.
Den låg så snällt i en låda och tittade bedjande på mig. Jag tror jag fick den när jag skaffade bredband sist eller nåt annat telegrejs.
Det är en sån där med pixlar och mojs som kan föra bilderna till datorn och jocka i största allmänhet. Det är nog därför den har blivit liggande ouppackad.
Verkar lite läskig och man skulle sätta in en skiva i datorn och installera och ha sig. Jag som verkligen älskar sånt, men tog mig i kragen (tur man har skjorta) och genomförde det hela.
Fast bruksanvisningen sket jag i, får räcka med allt annat som laddades och lyste grönt, jag antar att man trycker på knappen som vanligt. Blixten hjälpte Lian mig att ta bort efter att jag väckt honom med den.
Han såg kul ut, stora blinkande ögon och ett chockat uttryck i ansiktet. Det kortet borde bli en storsäljare men som den omtänksamma person jag är har jag raderat det.
Ska jag vara riktigt ärlig så skedde det av misstag, finns massor av knappar som man kan trycka på och så händer det x antal saker. Inte alltid i paritet till antalet tryck på knappen men det ska väl vara så.
Blev nåt rutigt skit på skärmen men sen när man tog kortet syntes det inte där så vad det ska vara bra för vet jag inte. Man kanske skulle sparat den där bruksanvisningen i alla fall men dom brukar ju bara krångla till det.
etetteteteteteteette, lugn jag bara testar vilken som kommer först när man har bråttom och trycker på båda, brukar krångla när man ska skriva det.
Tillbaka till ämnet, har tagit kort på allt möjligt hela dan och till och med lyckats få över dom till datorn. Mycket mallig fast jag trodde det var bara skit för när man peta på en bild med nån del på musplattan blev den skitkonstig. Sen talade Lian om att man kan zooma in korten så det bara blir en geggaröra av dom, inte för jag fattar vad det ska vara bra för men jag kommer väl på det så småningom. Brukar ju vara så att amn (kolla nu hann a:et först) behöver hålla på ett tag och bekanta sig med varandra innan det lirar som det ska.
Jag har i alla fall tagit kort på tavlor och lagt ut på facebook, varför skulle dom klara sig bara för att dom inte läser bloggen.
Jag har fått höra att om man gör si eller så blir korten ljusare, bättre, skarpare och jag vet inte vad men det är ju samma tavlor jag fotat i alla fall.
Nu ska jag bli kanonfotograf och tjäna storkovan på smygbilder av kändisar och sånt, smyga i buskarna och ha mig i största allmänhet. Måste bara vänta till snön har försvunnit och sen måste jag ta reda på vilka som är kändisar här i närområdet.
Undrar om någon tidning köper bilder på fru Andersson som hänger tvätt, finns ju egentligen bara ett sätt att få reda på det.
Man får väl ta bilder på snöet så länge, det är ju inte så marigt, vit, vitare, vitast. Sen kan man kalla det sjö i snö eller nåt sånt där, det går ju inte att se i alla fall. Det blir så bra så.
Ni kommer garanterat att få höra mer om kameran och dess härjningar i framtida bloggavsnitt men tills dess.
Tack och adjö

Mörker, blogg y otros desechos

Får hela tiden en massa uppslag om vad man ska blogga om.
Skriv om ditt, ta med datt, men det funkar ju inte så.
Det liksom bara rinner ut det som kommer och att försöka styra det är inte lönt. Man får vara glad att man kan bromsa och få stopp på skiten över huvud taget. Tyvärr är väl inte bromsarna de bästa alla gånger vilket resulterar i de långa bloggavsnitten.
Undrar om det skulle stoppa helt om man försökte styra upp det alldeles för mycket. Kanske blir som när man målar att om man försöker göra något som inte kommer av sig själv blir det ingenting. Knepigt, låter ju inte riktigt klokt och det är det väl inte heller men thats life.
Fast när det gäller målningar och annan konst kan resultatet bli skitkul i slutändan. Herreje sickna galna grejor man hittat på, happenings kallas de visst och installationer.Jag undrar om inte mina skyltdockor faller under den kategorin. Skitkul i vilket fall som helst.
Nu är julen definitivt slut för grannen tog ner sina 23 (ja, tjugotre) adventsstakar för ett par dar sedan. Det är tur att vi går mot ljusare tider för visst mörknar det när alla julljus släcks.
På vägen ut till Örsjö är det mörkt och sorgset hela vägen, någon enstaka ruta lyser, men den stora ljuspunkten som fanns utefter järnvägen har släckt ner sina ljus tills nästa år.
Måste komma ihåg att lägga ett vykort i deras låda och tacka för att dom glittrat och lyst upp den tråkiga Örsjövägen hela vintern. Har nog kostat en del med alla slingor, tomtar och renar som lyst så glatt där i skogen.
Nåja nu får väl moder natur ta över och lysa och ha sig fram till nästa vinter. Hörde ni, det lät ju nästan som om jag såg fram emot det men så är inte fallet.
Jag är en sommarmänniska, värme i lagom doser, ljusa kvällar och nätter, det är min melodi. Ligga på en strand och lapa sol funkar inte, folk skulle tro att det var en strandad vit val och knuffa ut mig igen. Å andra sidan tål jag inte solen ( har nog trollblod i mig) så det gör ju inget men att kunna sitta på en uteservering och ta en kopp kaffe året runt det är livet.
Skulle nog ha bott i Frankrike eller Spanien fast i Frankrike talar dom franska och min franska passar inte överallt för att uttrycka mig snällt. Så det får väl bli Spanien, är det någon som kan tänkas bidraga med resekostnaden.
Vadå prata spanska, mañana räcker långt, öl heter cerveza, comer betyder äta, mierda skita och dormir sova. bilskrot heter chattara de coches och loppis mercado de la pulgas, så no hay problema, señores.
Gracias y adiós