Nu är julen slut, slut, slut.

Nu jädrar i min lilla låda är det vardag igen.
Raskt kliver vi ut i den krassa verkligheten med nya friska krafter efter den lugna avstressande julhelgens ombonade miljö.
Spydigt? Nej vet ni vad ,var får ni det ifrån! Här ger man uttryck för sina innersta känslor och ni bara rackar ner på en. Tänker inte på att jag är ett bräckligt käril med mycket sensitiva sinnen som lätt störs av negativa impulser och det är precis vad ni avger nu.
Var tog julens glada budskap vägen, GE,GE,GE mest GE bäst, dyrast fan vad jag är bra fick jag bara den här billiga av honom/henne, betala i mars och gå i konkurs i juni. Mer, mer mer av allt och lite till. Mer för pengarna betala sen köp nu. Visa att du älskar dina barn, fru, släkt, vänner. KÖP, KÖP, KÖP. Hysterin slår i taket, på med plåster, pjoska inte, fortsätt bara.
Nu bromsar vi lite och låter julhysterin lägga sig i malpåse till nästa år. Vi kan ta fram den i september oktober någon gång och se vad som gick fel. Eller så kan vi göra som varje år, glömma bort alla föresatser, stänga sinnena för julens känsla, skita i allt det där vi ojade oss över förra julen och bara köra loppet om igen och igen.
Minnet är kort men behagligt var det någon klok människa som sa eller var det en guldfisk.
Tack och adjö.

Nu är julen via.

Så var skiten över.
Lugnet lägrar sig åter över Sverige och gnistan falnar för att flamma upp för en kort stund vid nyår.
Dagen har passerat i slapphetens tecken, ja nästan åtminstone. Har gjort lite manuell skottning och lyft in 15 skottkärror med ved annars har det mest blivit tv. Har sett nästan hela cars och en film om någon modig mus som räddade en prinsessa. Men den där om musen var inte snäll, tyckte inte om den så den ska jag inte titta på.
Snart kommer han Harry Potter att flyga in i mitt vardagsrum och då ska jag sitta där och titta. Tror jag kanske man ska tillägga. Kan ju dyka upp något som omöjliggör det eller också får jag ett spattryck och springer runt och grejar med en massa onödiga saker.
Vi får väl se sa den blinde, ett av morsans ordspråk igen.
Nu tittar jag på HP och hoppar in i reklampauserna om jag inte är i köket och provianterar. En sån där pinne som han har ska jag försöka karva till. Kan ha mycket kul med en sån. Är som gjord för en gammal gubbe som jag. Nu är det nog slut på pausen och jag ska hinna skaffa något att äta också. Mors.
Paus igen, Hagrid har kommit tillbaka och reklamen är skittråkig som vanligt. Ska botanisera i kylskåpet och se om det finns något smaskens. Kanske finns en ost som måste ätas innan den ruttnar eller annat som kan förfaras om man inte äter upp det. Hej hå hej hå ut i köket vi gå tralalalala hej hå hej hå.
Nu är den fina filmen slut, slut, slut, mina hundar varit ut, ut, ut.
Tycker ni jag ska fortsätta skriva på i oförtrötterlig takt eller föredrar ni en stunds stillhet.
Kan ni inte bestäma er, då löser vi det så här. Krona eller klave.
Ni väljer krona.
Tyvärr det blev en euro.
Tack och adjö.

Har Tomten dubbat

Hej på er så här på uppesittarkvällen.
Undrar varför alla tjatar om , att man ska sitta uppe så här kvällen innan. Kan ju förstås vara så att det finns en önskan att folk ska bli trötta och stanna hemma i morgon. Fast dom flesta har tydligen åkt i dag enligt alla nyhetsmedia, eller försökt att åka ska man väl säga.
Stackars satar som fastna nere på riksväg 11 utanför Tomelilla, tråkigt ställe även i bästa fall så det måste ha varit rena pinan så här i snön.
Vägarna i sydöstra skåne är tydligen inte farbara alls, får man tillbaka på trafikskatten då. Om man inte kan använda sin bil på grund av dålig eller ingen snöröjning så måste ju staten betala tillbaka en del som motsvarar frånvaron av farbara vägar. Skulle vara kul att sätta någon på att driva den frågan, kunde ju vara kul med ett prejudikat där kan jag tycka.
Annars säger dom att det är julafton i morgon men egentligen är det fredag. Julstämmningen lyser med sin frånvaro och den enda juldekoration som kommit upp är en adventstake. Mest för att markera att vi vet att det är jul. Ska ge småttingarnas deras julklappar i morgon, oops, sorry Alve, du är ingen småtting, och sen ska vi kanske äta julmat.
Skulle behöva skotta av taket över kall-lagret men vän av ordning tänker inte hålla i någon lina för det är läskigt om jag ramlar. Ska försöka rigga upp något slags rep så man inte dråsar ner på järnvägen. Man vill ju inte ge SJ chansen att skylla tågförseningarna på mig. "Förseningarna den sista tiden beror på att det ligger en tjock gubbe på rälsen vid Örsjö och stoppar tågen." Den bortförklaringen vill jag ju inte ge dom, sen har man väl ingen större lust att dratta ner där i alla fall.
"Det löser sig sa han som sket i slasken" sa alltid min morsa och det hade hon ju rätt i.
I morgon får jag nog släpa upp min trogne snöslunga för att komma upp med Beppe från carporten. Var så mycket snö när jag backade ner så underredet skrapade i hela vägen ner. Underredssnöning kallas det och är det senaste på biltvättsfronten. Fronten ser annars ganska ledsen ut med is hängande i läpparna och ögonen fulla med snö. Stackarn, man kanske skulle borsta av honom. Det tar vi en annan dag, jag har i alla fall laddat batteriet, tror jag.
Nu ska jag tala om vad jag vill ha i julklapp. Är en julklapp en vänlig klapp på kinden eller en örfil. Har ni käkat sån där riktig långfil någon gång. Man tävlade vem som kunde dra ut den längst utan att den brast. Det var tider det, innan tv och data. Man fick roa sig själv, hitta på egna lekar som att skjuta ekorrar och småfåglar, plåga katter och tävla med långfil.
Inte undra på att ungdomen idag är fördärvad.
Tack och adjö.

Jaha så ska det vara.

These boots are made for walking and they are gonna walk all over you.
Nancy Sinatra sjöng den och det blev väl den av hennes låtar man kommer ihåg. Som en bjärt kontrast till det sitter jag och lyssnar på Patsy Cline, en av de bättre countryflickorna på femtiotalet.
Hittade en skiva på Konsum av alla platser som till råga på allt reades ut för 25 spänn. Är nog inte så många som rusar benen av sig för att köpa gammal country.
Skit i det nu.
Fick en förfrågan på förra bloggen av en viss Andersson som undrade om jag visste vad fagga var. Fagga som i faggorna, att vara i faggorna osv. Det enda jag hittat i SAOL är faga som är ett dialektalt ord från Gotland och betyder att slå små ängar. Elaka människor de där gotlänningarna, slå såna som är mindre. Så de som känner sig manade att berätta betydelsen på ordet fagga som jag tror är ytterligare ett dialektalt ord kan plippa ner det på bloggkommentaren eller på facebook.
Kom bara ihåg att det ska gå att styrka så alla påhittade varianter kan gå hem. Förresten var jag gift med en gotländska men inte var hon så elak. Tur man inte visste om det innan man fria, att dom var ena elakingar menar jag.
Det var nog den enda utbölingen jag varit gift med annars har det mest varit stadstöser. Kaka söker maka och allt det där. Fast varför söker en kaka en maka? Risken är väl att makan käkar upp kakan. Hade jag varit en kaka hade jag gömt mig och smetat in mig med grönt mögel så ingen ville äta mig.
Kanske därför jag aldrig blivit en kaka, å andra sidan har jag aldrig blivit en maka heller. Om man inte räknar när någon sagt åt mig att maka på mig. Fast make har jag varit så den som säger att dess make finns inte har fel.
Dess make och dess like är ju ungefär det samma så då kan man ju leka med det där med lik igen och hamnar då osökt inom området nekrofili. Måste vara där som uttrycket kalla brudar kommer ifrån. Låter väl inte så frestande, stela och isiga damer är nog inget kul.
Nu lämnar vi detta frusna ämne och hoppar raskt över till... Ja vad mina vänner.
Vad ska vi ägna vår dyrbara tid åt. Att botanisera i hjärnans vindlingar för att hitta ett nytt ämne tar för lång tid. Detta med tanke på att allt ska rekvireras i 4 kopior för att sen stämplas av överplagiatorn som vedimerar att kopiorna är rätt utskrivna och på alla sätt överstämmer med originalet som försvunnit någonstans på vägen. Detta i sin tur medför att man måste vända sig till överarkivarien för att begära ett nytt original och eftersom det bara kan finnas ett original så skiter sig alltihop så vi kan lika gärna gå hem.
Tack och adjö.
Ps. har redan fått förslag på ord, närheten.

Lik-narr

Hej på er alla som sitter där kalla.
Nä nu börjar vi om.
Det lät som om man snackade med lik och det vet vi ju att den ena inte är den andra lik. Men är den första lik då och vem är han/hon lik.
Vän av ordning sitter och plippar nåt skit på sin dator som låter twangtwang med jämna mellanrum. Är väl något sånt där farmenmojs eller liknande. Där har vi liket igen. Man liknar något vid något annat, är det ett annat lik-nar då eller syftar jag alldeles fel.
Antagligen har jag fel men en dag kommer jag att slå världen med häpnad och få rätt. Om man slår värden med häpnad räknas det som en aggresiv handling då. Beror kanske på hur hårt man slår eller vad tror ni därute i den stora vida världen.
Förresten på tal om världen pratade jag med en dam i England igår om vädret och snöns påverkan på trafiken. Hon var djupt imponerad att vi klarade oss genom vintern med bilkörning och allt sånt.
I London där hon bor hade dom snökaos ( efter engelska mått ) häromdagen och en 15 minuters hemresa med bil hade tagit 5 timmar att genomföra. Hon var en av de lyckliga som fick med sig bilen hem, de flesta fick ställa bilen och gå.
Så man ska kanske inte klaga på skiten här hemma, en del av oss vet ju i alla fall vad vi pysslar med. Tillhör ni dom eller är ni en del av den lyckliga skaran som inte har en aning om vad det handlar om. Ska man handla ska man handla scheissebilligt. Det har jag sett på radio, så det så.
Har varit i Kalmar och Julat lite i dag igen. Fan vad folk överallt, å bilar, å kundvagnar, å stirriga mammor som tappar bort barn å i det oändliga. Nja kanske inte oändliga men ganska mycket i alla fall.
Nu faller tanken bort.
Tack och adjö.

Gud gjorde det oxå

Hej svejs i lingonskogen. Här vare livat i morsans hatt. Här vilar inga ledsamheter.
Här får ni en del av livets alla glada tillrop som man kan nyttja när orden tryter. Kan vara skönt att ta till när man står där och inte vet vad man ska säga. Passar till alla situationer på livets stig.
Stig Strand var väl han skidgubben som livnär sig på sån där naturmedicin nu för tiden. Känner ni honom, inte? Skit det samma det gör inte jag heller. Stenmark känner jag inte heller men han åkte skidor han med. Hu så dom slängde sig utför backarna.
Det gjorde jag också i min ungdoms dagar när man var dum nog att ge sig ut på skidor. Skillnaden var väl att jag var fruktansvärt snöblind och såg inte att det började luta. Allt såg vitt och platt ut, en inte helt bra start ovanför en brant backe. Många trasiga skidor blev det.
Fördelen var väl att alla trodde man var totalt orädd och kastade sig utför med vilje. Sickna galenskaper. Flickorna var väl inte lika imponerade, de ville väl inte ha en pojkvän som verkade vara en suicidalkandidat.
Flådigt eller hur. Ord är vackra.
Har varit på utflyckt i Kalmar idag. Dom hade inget vatten och det sket sig över hela stan. Såg en tant komma släpandes på två hinkar fyllda med vatten som hon gjorde sitt bästa för att sprida över hela trottoaren. Blir nog ballt med den isspridningen. Lite av; den som gapar över mycket kommer hem med halvfulla hinkar.
Hinkar sa man att folk gjorde som söp så in i helvete. Fast jag såg aldrig någon som drack ur en hink. Måste vara ett sådant där överdriftsord. Fast det finns nog i mängder. Hur mycket är mängder och vad är det i förhållande till. Kan tio saker vara en mängd om man bara har en?
Underliga äro Herrans vägar. Det visste ni inte att han arbetade på Trafikverket. Det har varit en väl förborgad hemlighet sedan urminnes tider. Redan de första slingrande vägarna hade Han ett finger med i. Man kan ju tycka att Han sitter lite på dubbla stolar.
Jag menar Han fixar vägar och skördar själar på samma ställe. Lite av kartellbildning där tycker jag. Den där stackars andra själaskördaren har ju inte samma chans att komma till skott. Skulle kanske vara ett fall för konkurrensverket.
Vän av ordning säger att jag hoppar. Bättre studs i luften än en benlös groda i soppan. Gammalt svenskt ordspråk? Svenskt ordspråk? Ordspråk? Ge er nu era petimetrar, man får ändra lite på saker och ting. Det kallas framförsträvande och intas på morgonen med ett glas vatten.
Tack och adjö.

Sjung och le

När man läser alla elfirmornas julerbjudanden är det en fråga som slår mig.
Om det gjorde ont? Tack för omtanken men det är ingen fara.
Då är det värre att det står någonting på skrivbordet som vibrerar när jag skriver. Fast det har ju inte alls med saken att göra. Ville bara tala om det utifall ni undrade vad det var som lät.
Den våldsamma frågan var naturligvis;
Elvispar är det en sångduo tro. Annars hade man kanske kunnat klona honom så han kunde sjunga duett med sig själv.
Fast han är jättedöd, hur mycket död som helst. Kan man vara lite död, kan tänkas att det är att vara halvdöd. Undrar var gränsen går för att man ska bli heldöd så att säga, trekvarts och uppåt?
Svåra frågor det där som jag inte har en tanke på att försöka besvara. Jag bara ställer frågorna så får ni hitta på svaren själva.
Om det inte är något sånt där skitlätt så jag kan få en chans att brilliera lite.Vad vore livet utan lite skryt, skrytlöst helt klart men ack så tråkigt.
Förresten har jag varit ute och slagit snön med min slunga. Fan vad irriterande det där skakljudet är, får nog göra något åt det. Ska fråga vän av ordning om vi har såna däringa öronpluggar.
Fast jag kom på att man kan göra som när man rättar till missljud i bilen, spela hög musik. Om en katt fastnar i fläkten har man garanterat missljud i bilen.
Fy så jag säger, ingen ordning alls på mig idag.
Förresten igen så hittade jag en Patsy Cline skiva på Konsum för 25 spänn så det blir den höga musiken som gäller.
Tack och adjö.

Nix pix porrnovell

På förekommen anledning vill jag härmed meddela oroade läsare att mina planer angående skrivandet av porrnoveller har lagts på is. Som bekant skrev jag ett inlägg om det på Facebook och fick en del kommentarer både där och via mail. Men men .
Studerade ett utkast som jag nedtecknat och fatttade inte ett dugg. Försöker fortfarande förstå vad trycket i hydrofonen har med saken att göra men får nog tyvärr inse att jag på något sätt blandat ihop manualerna.
Så min karriär som stor skrivare av erotisk litteratur har på detta snöpliga sätt gått i stöpet. Det innebär då tyvärr att ni får behålla mig som er oefterhärmlige bloggare på gott och ont.
Förut tyckte jag pannkakor var gott men nu kan jag inte äta dom, tänk vad livet hittar på.
Har utflyktat i snöstormen med mina hundar. Kände mig som brevbäraren, ni vet den där bilden där han stretar fram i full snöstorm med väskan på axeln. Fast när jag tänker efter var det nog Kalle Anka som stretade i snöstormen. Visserligen som brevbärare och det var jultid och alla breven till tomten måste ut men särskilt Kalle Ankig känner jag mig inte.
Förresten skulle jag frysa arslet av mig på ren svenska. Skutta runt i snödrivorna med rumpan bar är inte min melodi.
Sen kommer naturligtvis följdfrågorna, vadå melodi? Får man bestämma låtar själv eller sitter det en sån där Dj och sköter det? Finns det smutsig svenska? Är det slang och onämnbara uttryck och i så fall varför är dom smutsiga och vem bestämmer det.
Det ni, fick ni något att fnula på!
Hela den här bloggen rann upp i huvudet när jag stormade fram där med hundarna men sen när jag kom närmare hemmet så försvann den. Kvar fanns bara den första meningen. Tänkte att det kommer väl tillbaka om jag börjar skriva men se det gjorde det inte. Så detta är en annan blogg och originalbloggen ligger därinne någonstans och blir nerrökt och förtorkad, kanske kan rädda den när den städas ut i vår.
Tack och adjö.

Nattfnul

Satt här och fnula när jag blev varse att papperet var alldeles tomt på ord.
Så kan man ju inte ha det, det skapar oordning i det stora hela. Så för att förebygga denna kaotiska händelse in spe skriver jag desperat en hel radda med ord. Ord, ord ord ord ord ord ord .
Ja ja, det räcker nu vi har fattat vad du menar.
Bra då går vi vidare i livet och sjunger glatt att vi går över daggstänkta berg fallera. Fallera är ju inte bra att man gör så vad det har i sången att göra begriper jag inte.
Å andra sidan är det massor av saker jag inte begriper. Som det här med bombgubben i Stockholm. Han hade ju fru och tre ungar, varför hittar man på nåt så dumt då. Vem förklarar för ungarna varför pappa valde religion framför dom. Helt galet är det.
Nu har den lilla visaren passerat gå så nu är det natt ute.
Var ute med bestarna och kollade in två järnvägare som letade efter ett överkört rådjur utefter spåret. Fan, att dom har så dåligt betalt att dom måste leta efter överkörda rådjur för att få nåt i sig. Sen mallar vi oss om svenska demokratin och välfärd. Ja man kanske inte har det så tokigt ändå.
Men i ärlighetens namn amen tycker jag en massa i alla fall även om man inte ska tycka om och kring saker man inte begriper.
Men om man bara får tycka om saker man begriper blir det inte mycket tycka alls är jag rädd. Egentligen är jag inte rädd men man skriver så för att förstärka det hela. Lite fånigt tycker jag och så var jag där igen med tycket.
Börjar bli invecklat det här så jag skulle nog gjort som jag tänkte från början.
Gå och lägg dig gubbe rungar ropen från varje stubbe.
Genom skogen full av troll travar gubben med noll koll.
Tack och adjö.

Kvällsfnul

God morgon så här i kvällningen.
Snart sluter sig dagens händelser bakom ögonlocken på en förvånad värld som med förundran inväntar morgondagen.
Nu har min poetiska/ mystiska/ flummiga? sida tagit slut så vi hoppar till nästa händelse som är den jag skulle kommit ihåg igår men fortfarande inte kan greppa.
Den ligger någonstans där i hjärnvindlingarna och kämpar för att hitta utgången.
Men antagligen har tomtarna frusit nu i vinterkylan och eldat upp alla skyltar.
Det händer varje år med den påföljd att massor av tankar och ideer famlar runt i mörkret därinne. Hostande i den stickande röken av brinnande skyltar och usel ventilation.
Frampå vårkanten när det är dags att städa ur och tomtarna fått sitt förnuft tillbaka ( en del av det i alla fall) hittas dom liggandes i alla skrymslen och vrår alldeles uttorkade, halvrökta och totalt oandvändbara.
Eftersom tomtarna inte vill få skit för detta städas dom undan snabbt och effektivt, allt för att dölja eländet. Det är den enda gången dom gör ett vettigt jobb, annars brukar det minsann inte var så noga.
Nåja, en annan har ju hunnit vänja sig så man planerar på ett annat sätt vintertid. Fast ibland så missar man, som igår.
Nåväl, är det samma sak som att räcka långt. Fnulbart.
Undrar om det är dags att inta en omgång nyheter. Man måste fylla på med nya heter varje dag.
Är saker som hände igår en nyhet idag, hmmm.
Dags att sluta ser jag.
Tack och adjö.

Resan österut

Har tillbringat flera timmar i den stora staden i öster.
Nej inte Petrograd eller Moskva, snäppet bättre. Kalmar har fått min odelade uppmärksamhet under flera timmar.
Varit på ett möte med Fk och faktiskt, under av alla under, träffat en trevlig person. Antagligen var hon inhyrd av något bemanningsföretag för att bättra på Fk´s image och visste väl inte bättre. Men det var lite chockartat att stöta på någon som verkade lyssna och försöka förstå. Sen att hon lämnar allt vidare till den vanliga personalen som skiter i vilket är ju väntat.
Men ändå alltså, en trevlig Fk representant, det är stort det. Nåja chocken går väl över så småningom och allt återgår till det normala.
Käkat kinamat har jag också gjort och pratat bort en stund med Raine Navin och hans tanta, Gunilla Skyttla. Kuliga mennch är dom båda två.
Sen var min dag i Kalmar slut och jag åkte hem till mitt lilla hem därhemma där jag har mitt lilla hem. Fast det gjorde jag ju inte så varför sitter jag här och luras. Jag åkte och öppnade min lilla affär och satte mig där och täljde på en ny pinne jag hittat medan jag försökte smälta dagens intryck.
Kom efter en stund på att det enda som smält var maten och insåg då att det dags för en stor latte med mycket vispgrädde.
Man måste vara om sig och kring sig om man ska få något i sig och på sig sa alltid min gamla mamma. Fast hon var inte speciellt gammal då, det blev hon sen liksom.
Sen har jag pratat med flera av mina fruar idag, också en givande upplevelse. Dom var snälla idag och gaddade inte ihop sig som dom brukar.
Nu börjar det bli långt så jag slutar nog nu.
Fast det var något jag skulle säga men kommer fan inte ihåg det.
Får bli en annan gång.
Tack och adjö.

Inga jag känner

Tjena, Tjena!
Egentligen skulle man väl stava det med ä så man fick in en slant till den alltid hungriga ekonomin.
Skulle vara välbehövligt i dagens läge. Fast vad snackar jag om, det är väl välbehövligt i alla dagars läge.
Pengar är ett nödvändigt ont var det någon sån där kändis som sa. Antagligen en med mer pengar än förstånd, det brukar vara dom som säger att pengar är inte allt. Jag säger inte att pengar är allt men en fan så stor del.
Skit i det nu, har man inga så har man inga. Jag kände en tjej som hette Inga en gång, faktiskt många Inga när jag tänker efter, är väl i den åldersgruppen.
Fast den jag tänkte på hette nog inte Inga. Det var något I namn men som sagt inte Inga. Det var väl ett djävla tjat om henne, jag som inte ens tänkte på henne.
Den jag tänkte på kom från Gröna Lunds-familjen, hennes farsa var en av eller enda ägaren till Gröna Lund. Vilken magnet hon var, åtminstone i den åldern man var en stor fan av nöjesfält.
Undrar vad som hänt med alla man känt genom åren. Lite feedback har det väl kommit, en del har dött, en del bara försvunnit i ett disigt fjärran och en del ser eller hör man från med långa mellanrum.
Nämen fan vad det här låter deppigt värre nu då. Var liasom inte min intention att skyffla på en massa deppighet mitt i julstressen. En annan ber så hemskt mycket om undskuld som danskarna säger.
Undrar vem jag ska skylla på, man måste alltid skylla på någon. Det ingår liksom i grundvalarna i livet.
Valar låter ballt när dom pratar med varandra. Undrar om dom snackar lika mycket skit som vi människor.
Inte troligt eller hur.
Tack och adjö.

Dagens fnul.

Finns det nödiga bränder, inte nödiga som i gå på muggen utan nödiga som motsats till onödiga.
Vadan denna utvecklande, invecklade, något virriga mening. Jo, det förhåller sig så att jag läste gårdagens tidning i morse.
Ligger alltid en dag efter eftersom jag inte ids hämta nya tidningen i brevlådan. Kan i och för sig trassla till det med up-to-date-delen men å andra sidan kommer jag ihåg gårdagen idag och morgondagen blir satt på väntelista.
"Man ska inte skjuta upp till morgondagen vad man kan skjuta ner idag sa John Dillinger". Fast jag undrar om han verkligen sa det. Om man översätter det till amerikanska så låter det inte klokt och jag tror inte han sa det på svenska så det är nog bara skitsnack.
För att återgå till dagens ämne som var..... Just det, nödiga bränder var det ju. Undran föranleddes av en artikel i den utmärkta lokaltidningen där det stod att hälften av alla bränder är onödiga. På min svenska betyder det då att den andra hälften av alla bränder är nödiga, dvs ska eller måste hända.
Om man nu vet det kan man inte bara stoppa dom då innan det händer. Skulle ju vara det allra smidigaste ur både ekonomisk och social synvinkel tycker jag. Eller är det så att de där nödiga bränderna bara måste ske.
Om man nu har tre onödiga bränder kan man då inte kvitta dom mot tre nödiga. Det vore något för brandkåren att fnula på så vi överlåter med varm hand frågan till dom.
När Lian var pytteliten trodde han det hette brandkorvar istället för brandkår. Måste ha berott på hans umgänge.
Tack och adjö.

Vädrets gudar och jag

Jag ska börja jobba på skidanläggningar med dålid snötillgång. Jag har nämligen upptäckt att varje gång jag kört med snöslungan börjar det snöa efter en stund.
Jag tror det har utvecklat sig till någon slags tävling mellan vädergudarna och mig. Dom gör sitt bästa att snöa igen allt och jag gör mitt bästa att avsnöa allt.
Jag har så klart fördelen med att dels veta att i slutändan vinner jag och dels kan dom inte samsas sins emellan. Vädergudarna alltså.
För det finns flera stycken, det måste det göra för om det bara är en så är han/hon nog inte helt frisk i pallet. Ena dagen si, andra dagen så och där emellan tar vi lite av varje och rör ihop. Kan ju inte bara vara en.
Finns säkert ett flertal gudar som inte kan samsas utan kastar in olika väder lite hipp som happ bara för att hinna före någon annan. Sen sitter vi människor mitt i smeten och kan bara tacka och ta emot.
Men hav förtröstan, "Jag har en snöslunga och jag vet how to use it". Kände ni lite av filmhistoriken sväva där.
Lite spännande musik, lite trumpeter, tatatata, en vän kvinna som sitter fast i snödrivan och in på scenen stormar jag med min snöslunga.
Maskinen går för fullt, vädrets makter står handfallna och vips har jag kört över den väna kvinnan i snödrivan. Men se själva snödrivan är borta och jag fortsätter framåt mot solnedgången genom den röda snön.
Vän av ordning säger att det var mer makabert än romantiskt.
Kan kanske kallas romankabert och härmed lanserar vi en helt ny filmgenre, den romankabriska med såna stjärnregissörer som N.O. Brain, hans bror Less Brain och den legendariske N.Omore.
Nej nu skiter vi i det här och går ut och skottar.
Tack och adjö

Men vadå´rå!

Midvinternattens timma har slagit hårt.
Eller har det inte varit midvinter ännu. I så fall ber jag om ursäkt och ber att få återkomma när det blir aktuellt.
Det är aktuellt varje kväll men själv tittar jag hellre på tv4-nyheterna och rapport. Inte så att dom har roligare nyheter eller vackrare väder. Det har bara blivit så.
Smålandsnytt har bara skitväder hela tiden men om man tittar på vädret i Alicante blir man gladare. Fast nu har det ju snöat i Spanien också.
Aldrig får man vara riktigt glad. Snart är dom väl där och snor våra dalahästar också, allt i EU-rättvisans namn.
Det blir farligt nära politik det där så vi glider snyggt och elegant över på ett annat spår.
På tal om spår så den där gubben som alltid spådde väder förr om åren, var tog han vägen. Ni vet, tidningarna hade alltid en notis om hans väderspådomar. Är han död månne eller är det inte tillräckligt it-riktigt att citera en väderspåman.
Nej, kanske inte. Jag kommer inte ihåg om han hade rätt någon gång fast statistiskt måste han ju haft det. Han kanske sitter på ett hem någonstans och släpper väder. Hahaha.
Så djävla kul var det inte. Okey då, kom på något själv så får ni se hur lätt det är att tillfredställa publikums krav på underhållning.
Underhållning skulle kunna vara en behå. Lite klurigt där eller hur. "Livet är underbart när underlivet är bart" sa alltid min gamla mamma.
Alldeles frånsett det skiter jag i det här nu.
Tack och adjö.

Eller va!

Vän av ordning ställde en av de där frågorna till mig som den frågande alltid besvarar själv.
Frågan löd; undrar vad du gjorde innan du hade datan.
Sen kom svaret direkt; Alla tomtar stannade väl inne i huvudet på dig då.
Kallas det kärlek tro eller är det bara ett utslag av kvinnors kortsynthet.
Tack och adjö.

E´de en Bullentin No2

Nej det är ett flygplan.
JAG är massornas betvingare.
Bara så det inte blir något missförstånd menar jag snömassornas, inte någon ny stalinistisk despot som pluppar upp sitt fula huvud.
Fast hade han egentligen ett fult huvud han Stalin. Ser väl ganska proper ut på de bilder som finns men det är klart att de kanske målade över alla skavanker.
Skit i det, det var inte en sån betvingare jag menade.
Kom in och hittade en mycket ilsken vän av ordning. Att så vackra varelser kan låta så illa, mer åt hamnsjåarhållet än vän vän-av-ordninghållet. Hon hade tydligen pratat med en av sveriges myndigheter och jag kan bara säga att jag är glad att jag inte var i andra änden av telefonsamtalet.
Fördelen är dock uppenbar, hon har skällt av sig ordentligt och jag klarar mig undan. Inte för jag gjort något men utifall att jag tänkte så ska jag passa på nu. Kvinnans list övergår när mannen får stånd sa alltid min gamla mamma. Superfeminist tror jag inte hon var, men bra var hon.
Annars vill jag bara tala om att jag haver snöslungat så in i helvete. Fast det kan man ju inte säga. Där skulle ju all snö smälta och vad skulle jag med min gulliga snöslunga till då. Har döpt honom till Bertil, tycker han ser lite bertilsk ut, så där lite lagom bortkommen men ändå villig att ta i när det gäller.
Sprutat snö över hela vägen men sen kom plogbilen och tog bort vallen jag lagt tvärs över vägen. En bullervall kanske eller en hastighetsnedsänkare.
Det där sista skulle inte vara helt fel. Om man ploppar ut ett par betongsuggor i gatan får man samma effekt bara lite elakare.
Nej jag skoja bara, jag har inga betongsuggor och hade jag några skulle jag inte orka lyfta ut dom så oroa er inte.
Fast om jag drog dom efter bilen skulle det kanske....
Tack och adjö.

Snöförspridarpatrullen.

Detta är ett meddelande från snöförspridarpatrullen.
Vi arbeta allt vad vi mäktar med för att på lättast möjliga sätt underlätta för er som tänker parkera på vår uppfart. Det är vårt mål och största ambition att förflytta snön från vår uppfart till någon annans, samt att i möjligaste mån skyffla tillbaka skiten uppåt.
I dagsläget kan vi tyvärr inte säga att vi uppnåt våra långtgående mål. Men med tanke på projektets slutdatum i maj kan vi nog med säkerhet säga att det blir en succe.
Vi räknar helt kallt med ett par smärre bakslag i form av kraftig nederbörd men avser att kunna motverka denna med kraftig uppåtbörd.
Vår medarbetare stretar på med oförkuvligt mod och kommer att på alla sätt trotsa vädrets makter.
Vi återkommer med fortlöpande bullentiner.
Tack och adjö.

En av mina vänner, alla som jag känner.

Dagen har ägnats åt snöskottning, nätverksmöte och snöskottning.
Vad gäller nätverksmötet blev slutresultatet att alla inblandade undrade vad Af fyller för funktion i samhället. Tyvärr kunde inte ens de berörda parterna från Af svara på den frågan ( som faktiskt ställdes) så vi svävar fortfarande i okunnighet angående deras syfte i livet.
Annars har jag skottat undan två miljoners miljarder snöflingor först för att över huvud taget få fram bilen och kunna ta mig till detta olycksaliga möte.
Sen fick jag skotta bort zillioners trillioner snöflingor för att kunna ställa tillbaka bilen på samma ställe. Snacka om ogjort arbete.
Ungefär som att äta en massa mat och sen gå på muggen och släppa ut allt igen. Skillnaden är att det är smaskens att äta ( åtminstone hos Sven) men snöskottning är fan inte smaskens.
Trodde jag hade skottat färdigt förra året men tji vad man bedrog sig. Kollade i almanackan, jag var ute och skottade nästan varje dag under snöperioden förra året. Fnulade på om jag kunde använda åkklipparen och smälla på en plog men sakkunnigt folk skakar på huvudet och säger att det är inte lönt. Sakkunnigt folk ska man lyssna på om dom säger något vettigt.
Vad som är vettigt får man avgöra från gång till gång och använda sitt eget omdöme.
Tittar ut genom fönstret och ser snön sakta dala ner. Han den där väderguden använder fan inte sitt omdöme, har han aldrig hört talas om lagom.
Apropå inget som vanligt tycker jag det är skit att personal på sjukhus som gör att allt fungerar och att patienterna känner att de har ett människovärde får så skamligt betalt.
Nu menar jag inte läkare, direktörer eller administratörer, jag talar om de där som finns där hela tiden och räddar situationen när den blir ohållbar. Alla dom där som lyckas greja en värdig tillvaro fast direktörer och landsting skär med slaktknivar. Vem fan uppskattar dom och ser till att de får betalt efter förtjänst.
Skit är det vare sig det är röda eller blåa som har ställt till det.
Nu blev jag sur så jag går ut och skottar av mig.
Tack och adjö.

I-fånsblogg

Ha ha. Det är den galne bloggaren som slår till igen.
Genom i-fånen den här gången. Det innebär i praktiken att ni inte går säkra någonstans.
Snart kommer någon ny grej som gör att galna bloggar läses upp i er mobil när
ni ska ringa.
Dan då alla mobiler kastas.
Tänk er att stå där och ska ringa och så är ni tvungna att lyssna på tjugo sidor dravel som uppläses av en exalterad författare.
Det går inte att ringa förrän han eller hon är klar och det är då folk kastar sina mobiler och börjar prata direkt med varandra.
Så något bra för det ju med sig.
Tack och adjö.

Live bloggning.

OBS! OBS! OBS! Denna blogg sänds live.
Alltså inget förinspelat, tillrättalagt, manusstyrd larv här inte.
Rå, levande bloggning rakt upp och ner utan skyddsnät.
Bloggning med alla fel och tabbar direkt i rutan.
Visst fan låter det ballt, vad det blir av det sen skit väl det samma, men ballt lät det.
Fast jag har prövat sushi och det var fan inte ballt fast det var rått. Men rå köttfärs är skitsmaskens.
Tänk er en hård brödskiva och så ett lager med rå köttfärs, svartpeppar och salt. Hualigen så gott det är och säkert nyttigt. Allt som är gott är nyttigt sa nämligen min mamma och hon kunde väl inte ha fel.
Det är det värsta om man ska göra köttbullar eller nåt måste man alltid köpa dubbelt upp av köttfärsen annars blir det inga bullar, bara kött.
Imorgon är det fredag den här veckan med, visst är det konstigt.
Fnular på att införskaffa en snöslunga, orkar inte köra en repris på förra vintern. Hela byn snackade om den där galningen som alltid var ute och skottade.
Tro fan det, skiten yr ju igen hela tiden. Är nog det sämst planerade hus jag vet ur den synpunkten. Uppfarten bara försvinner under drivorna och ytterdörren måste skottas fram.
Hur kul är det på en skala av ett till tio. Ganska kul om man inte var tvungen och det är man ju och då ramlade hela kulfaktorn bort.
Hon, kyrkvaktmästaren, har en stor snöslunga med back och allt möjligt och jag tycker att som god granne skulle hon låna ut den till mig. Men hon bara svänger sig och hittar på ursäkter och ändå är ju delar av den min eftersom jag fortfarande och av lathet är medlem av svenska kyrkan.
Men skit detsamma, när jag dör ska jag spöka för henne så hon ångrar sig. Då är det för sent och hon kommer att få leva med det resten av sitt liv, så det så.
Annars är allt bra.
Tack och adjö.

Repriserade repriser.

Satt och kollade på mina gamla bloggar.
Kom på att man kan ju köra repriser som SVT gör. Ingen skulle märka någon skillnad och fingrarna fick vila.
Inte för de behöver vila, fast när jag tittar på dom när jag skriver ser det väldigt obekvämt ut att vara finger. Ett par pekfingrar som dunkar ner på tangenterna och sex andra fingrar och två tummar som hålls upp i luften. En ganska festlig syn så här uppifrån fast det var ju inte dagens ämne.
Nähä, och vad var dagens ämne då.
Jo, repriskörning på gamla bloggar. Visste ni att jag plippade redan 2007 och sedan dess har jag förpestat bloggvärlden med otaliga inlägg.
Kan man säga otaliga. Det är väl otaliga om man inte kan räkna dom eller så många att man inte orkar räkna dom. Så otaliga hänger alltså ihop med läsarens mattekunskaper. Kan man bara räkna till tre är ju fyra otaliga osv..
Angående repriser kan man ju fuska också och plocka ut valda bitar ur olika bloggar och sätta ihop dom till ett nytt inlägg.
Ingen skulle märka någon skillnad ( det var väl ett djävla tjat ). Läsarna skulle bara tro att det var ett av mina vanliga virriga inlägg och lugnt konstatera att han Raving är en virrig fan.
Tjohopp i karusellen, Josefin är på smällen. Vem Josefin är har jag ingen aning om men det är bara till att gratulera och hoppas det blir ett välskapt gossebarn. Varför just ett gossebarn frågar då alla kvinnokämpar som läser detta.
På den frågan svarar jag salomoiskt vist att varför inte.
Så har vi klarat av dagens könsrollsdebatt.
Fan vad jag tycker ni är gulliga där ni sitter och läser på skärmen i förhoppningen att någonstans i allt detta ordbajs finna ett korn av sanning som man kan ta fasta på.
Tack och adjö

Människans bästa vän?

Sitter och tittar på facebook och ser att de flesta som tjatar om att det är gulligt/vackert/härligt med snö är kvinnor som antagligen inte behöver skotta bort skiten.
Finns någon enstaka kille men de flesta är som sagt kvinns.
Fimpa skiten helt skulle jag vilja säga, inte kvinnor utan snön. Fast ibland känns det som man hellre skulle vilja ha snö än kvinns men det är ett annat kapitel. Just nu är jag ganska tillfreds med världens kvinnor och föredrar dem framför snö vilket gör livet lättare att leva.
Jaha då har vi gnällt lite om det.
Byte av ämne.
Min dumma hund ser ut som en snögubbe när han varit ute. All snö fastnar på hans tassar och ben så han blir dubbelt så stor.
Om det tar lång tid att torka?
Om jag säger så här, han har inte varit helt torr sen det började regna i fredags. Undrar om han möglar, jag kanske har en mögelost fast hundmodellen. Brie eller vad det nu heter.
Kan kanske sälja honom till Astra som en jättepencillinkur.
Fast jag behåller nog fanskapet, han är ganska gullig när han står där som ett fån med grejor från mitt skrivbord hängande i munnen. När han känner sig ensam och övergiven vittjar han av någon anledning mitt skrivbord. Lägger huvudet på det och väljer ut en grej som tas snyggt och prydligt i munnen för att bäras iväg mot okända öden. Nackdelen med en stor hund men eftersom jag vet om det lägger jag lovliga grejor där nu.
Gjorde ett par grova missar i början.
Fjärrkontroller har tydligen ett särskilt smakämne som tilltalar dessa hundar. Alla mina komondorer har tuggat i sig sådana, sista plutten har lyckats sätta i sig två. Tydligen mycket välsmakande eftersom allt slinker ner, batteri, knappsats, skal, rubbet.
Undrar vad dom görs av, kanske gamla återanvända djurhudar eller matförpackningar som en svag smak sitter kvar i och på det sättet sätter hundarnas smaklökar i dallring.
För det kan väl inte vara så att dom kollar på tv när jag inte ser och slevar i sig dosan i ett desperat försök att dölja sina lustars lockelse. Dom kanske rentav har en egen kanal med hundporr eller varför inte en fantasykanal där rollerna är ombytta och för att inte avslöja detta måste bevisen förstöras.
Herregud, jag kanske snubblat rakt in i en masterplan över ett hundterrornätverk som planerar att ta över människans plats här på jorden. De kanske redan gör upp planer över vilka ska få vara kvar och vilka som ska malas ner till hundmat.
Komsi komsi lilla vovven ska du få ett ben av husse.
Visst älskar du husse.
Fin hund, duktigt gubbe.
Va fan bits du för hunddjävel, hjälp hjälp....
Tack och adjö.

bläckfrisk

Undrar om jag ska ändra design på bloggsidan.
Varje gång jag hoppar in på bloggstarten så lockar den med att det finns nya mallar. Ny malldesign, det ni.
När jag var liten fanns det en massa mallgrodor men dom var fan inte designade. Är nog inte det dom menar men likheten slår mig.
Undrar om jag blir mallig om jag skaffar en ny mall. Svenskan är som jag alltid har sagt ett förunderligt språk.
Förresten kände jag en tjej som hette Malla men hon var inte det minsta mallig.
Där ser man att ord inte behöver vara släkt med varandra bara för att det ser ut så.
"Ser du fönstren därborta? Där det är tänt har jag släkt."
Bara en svensk kan fatta det och knappt det.
Hela språket är fyllt av dessa små tvetydigheter som för oss är vardagsmat men för alla stackare som ska lära sig språket är stötestenar av stora mått.
Vad vill jag nu ha sagt med detta. Inte ett dugg, bara ett sätt att få ytterligare ett par rader på pränt och fördriva tiden.
Kunde lika gärna ha orerat om vädret eller kan man inte orera när man skriver. Man kanske gör något annat när man skriver, skriverar eller något flådigt ord. Fast skriverar var ju inte så värst flådigt kan jag hålla med om.
Härmed utlyser jag en tävling där det gäller att komma på ett bra ord istället för skrivera.
Första pris blir att slippa andra pris och andra pris blir att slippa tredje pris. Tredje pris slipper vara med över huvud taget.
Tjing för att vinna tredje pris.
Enväldig domare med en svaghet för god mat( bara ett tips)är naturligtvis jag. Auktoriserad av svenska akademins refuseringsavdelning för delikata avsnoppningar av insänt material. Förkortat aukt. sarfdaim men i gemene mans mun mer känt som daimpatrullen.
TATATA in kommer kavalleriet på sina ädla springare och skjuter alla oliktänkande med bläckstråleskrivare. Bläcket yr över scenen och när dimmorna lagt sig står jag där omgiven av nedsablade insändare.TATATA.
Ska nog gå till sängs nu.
Tack och adjö.

Listat och olistat

Listan kan göras hur lång som helst. Tar liksom aldrig slut, ökar bara på av sig självt.
Nu undrar ni säkert; vad fan blarrar han om den här gången?
Ska man chansa på att läsa vidare eller ska vi hoppa av här? Han har ju lyckats vaska fram en del läsbara saker genom åren.
Svårt val eller hur. Lösningen är naturligtvis: Skriv en lista.
Så är vi alltså tillbaka där vi startade och ingen har blivit något klokare på vad det handlar om.
Listan som kan bli hur lång som helst är naturligtvis listan över alla listor vi skaffar oss under livets gång. Den ändrar sig hela tiden, allt efter ålder och smak. Mode har säkert en viss påverkan och massor av andra saker som jag inte kommer på så här på rak arm.
Om jag böjer den lite då, hjälper det. Tyvärr inte. Tänket slutade komma och det är bara att inse att man måste göra en lista.
När man var yngre var nog listan mer mentalt baserad men allt efter stigande ålder hamnar mer av den på skrivnivå.
Man tänkte man skulle göra massor av saker innan man blev för gammal, gränsen låg väl vid trettio. Sen var det ju kört det visste man ju helt säkert. Satt man inte dreglande på hemmet så var man död och begråten för det skulle man ju säkert bli. Ack den ungdomen, sicken optimism.
Sen passerade man sakta trettio utan att egentligen reagera nämnvärt och fick göra nya listor. Allt beroende på om man hade familj, hus, hund osv..
Listorna tenderade mera att bli en lång rad av praktiska saker som måste göras till skillnad från före-trettio-listorna som nog var mer personinriktade.
Sen malde det bara på med listor över ditt och datt, samma listor egentligen men med olika behovsgrunder.
Nu har man kommit upp i listor som faktiskt tiltar över åt det personliga hållet igen. Inte helt och hållet men det artar sig.
Men om vi skiter i listorna nu en stund så har jag plippat på Twitter. Bara lite men allt har en början. Varför skulle dom slippa undan.
Sätter man sådan teknologi i händerna på en gammal gubbe får man skylla sig själv. Nu kan jag omvända världen genom alla möjliga medier, eller blir det världen som vänder om.
Bra fråga.
Tack och adjö.

Den pigge plipparen

God morgon,god morgon, att i arla morgonstund få avnjuta den underbara tystnaden är obetalbart.
Men vad snackar jag för skit, skulle hellre ligga under täcket och tryna i godan ro. Var så klantig att när jag ställde gamla mobilen på väckning så kollade jag inte om den gick rätt och det gjorde den naturligtvis inte.
Lite av själv göra, själv ha. Skulle inte säga något om det var första gången det hände men se det var det inte. Gjorde samma misstag för en vecka sedan, samma telefon, samma inställning.
Jaja, man lär sig väl men det är tveksamt. Kommer att glömma bort att ställa om klockan igen och så börjar allt om.
Starting all over, var det inte en låt som hette något liknande. Tidigt 70-tal tror jag med någon av dessa långhåriga grupper, flumm och mystiska texter som skrivits under de vackra svamparnas influenser. Ja, vad dom hittade på ungdomen då för tiden.
Annat var det när jag blev gammal, då fick vi lära ungdomen att veta hut eller var det hutt.
Hur som helst är det alldeles för tidigt för det.
Som ni ser släpper min hjärnas vindlingar ut lika mycket strunt i denna okristliga timme som under mer acceptabla tidszoner. Inga begränsningar där inte.
Undrar om den fortsätter att spotta ur sig grejor när man dör.
Tänk om man har ett visst mått med grejor som ska ut innan man plockar ner skylten och så dör man i förtid. Vad händer då, ramlar allt ut i sista andetaget i en lång osammanhängande svada som ingen fattar halv sju av. Sicket slöseri.
Fast tänk om man inte dör när man ska och allt är redan ute vad händer då. Sitter man tyst då de sista åren och inte har något att förmedla.
De sista ljuva åren hörde jag på radio idag eller igår för att vara petig.
Tack och adjö.

I arla morgonstund.

Igår bestämde jag mig för att det skulle vara sovmorgon idag.
Tidigast klockan nio skulle de lurviga slängas över sängkanten. Trodde jag ja.
Sex och femtiofem gick det stora automatlarmet igång för att bara sekunder senare kompletteras av sekundärlarmet.
Utanför stod lastbil med blinkfyrar, traktor med släp och en massa gubbar. Här skulle det asfalteras minsann, avspärrningar sattes upp, lampor blinkade och det skramlade och for.
Inte undra på att larmet gick.
Hade i och för sig varit roligare om de gjort det när trafiken var omledd genom byn. Vilka köer och snygga stopp det hade blivit.
Fort gick det i alla fall att fixa. Bilen skruva ut asfalt och gubbarna plattade. Han som skötte bilen styrde hela skiten med en låda på magen vilket genast satte igång pillatarmen men han släppte inte lådan för en sekund.
Kanske tur det annars hade väl vad som helst kunnat hända. Men en sån grej vill jag ha, ger ju möjlighet till oanade upptåg.
Klockan tio var allt klart, hela skiten asfalterad och fin. Det återstod bara att lasta upp alla stopp, blinkfyrar och inte att förglömma, den lilla söta välten.
Fast den gick inte igång igen så dom fick ringa på en reparatör som kom, stod och greja, kliade sig i huvudet och konstaterade att den inte startade.
Vilket i och för sig var grundorsaken till att han var där, men det kändes nog skönt att få det konstaterat av en expert.
Jag föreslog att de skulle lämna vraket så kunde jag ta hand om det så länge men det accepterades inte.
Så nu sitter dom och väntar på att den ska vakna så dom kan åka vidare mot nya djärva mål. Hejåhå, min ide var bättre.
Fan också nu vaknade den och blev upplastad på släpet. Avspärrninhgarna står kvar men det är bara bra för då kanske folk inte bränner över bron i sjuttio som är den gängse hastigheten där.
Jaha, då var dagens roliga slut och livet återgår till sin normala lunk. Pust och stön eller pest och sten. I mitt hjärtas godhet låter jag ER välja det som passar just ER känsla för stunden.
Tack och adjö.

I-fånens faror.

Det här med i-fån är inte helt ofarligt.
Alldeles bortsett från strålningsrisk, eventuella framtida barnavlingsförsämringar och potensbortfall. Allt det där är sådant jag är för gammal för att oroa mig för.
Vad jag menar är att om man sitter i bilen och får en ide så kan man ju slänga ut den på bloggen genom i-fånen. Och hur säkert är det på en skala av ett till tio, minst minus tjugo.
Eftersom man är ordentlig och inte plippar när man kör så ska man stanna, plocka fram fånen och börja plippa. Men om man sitter på en motorväg eller en sån där vajerräckesväg var stannar man då. Räknas blogga på fånen som ursäkt om man stannar på motorvägen. Är lite osäker där.
Jag får nog skaffa en sån där talainapparat som stressade affärsmän har.
Ni vet; "boka in ett möte med Andersson på fredag, fixa rena skjortor till styrelsemötet osv". Sen lämnar man den bara tll sekreteraren så fixar hon allt som finns där.
Verkar skitbra. Ska bara skaffa en sekreterare.
Va, ska dom ha lön, det har dom aldrig på film och sådant. Dom bara jobbar på. Undrar om vän av ordning skulle känna för att dubbla som sekreterare. Fast å andra sidan, henne har jag redan haft i knät så det är ju inte samma tjusning att diktera brev för henne.
Sen tål hon inga dumheter så i slutändan fick väl jag koka kaffe själv och jag som inte ens tycker om kaffe.
Fan det skiter sig utefter hela linjen och allt är i-fånens fel.
Ska gå med i i-fånens vänner som sabotör och underminera hela etablissemanget.
Nu skiter jag i det här, det är ju ändå ingen som lyssnar.
Tack och adjö.

Ej för andras ögon

Sitter med lurar på och lyssnar på Desolation Road med John Bunzow.
Skitbra countrymusic.
Enda felet är väl att man blir lätt deppad om man lyssnar för mycket på texterna. Undrar om det är en variant på svensk dansbandsmusik eller rättare om svensk dansbandsmusik är en avläggare från countryn.
Så måste det ju vara, allt klarnar och allt faller på plats. Bara för att fem sekunder senare rasa ihop som ett korthus för texten är så bra och hur kan då dansbandsmusik vara så kass.
Allt ska varda dig givet stod det någonstans i bibeln men vem fan betalar för kalaset.
Min stora flämtboll ligger och tycker mitt behagliga inomhusklimat är rena helvetet. Fan så han låter, undrar om man skulle tejpa ihop truten på honom med silvertejp. Bara skojar fattar ni väl, jag har ingen silvertejp hemma.
Han får gå ut på balkongen och svalka av sig en timme eller två.
Annars har dagen som vanligt gått i stressens tecken. Mycket ska hinnas med på kortast möjliga tid.
Hundfan har i alla fall klarat av sin rabiesvaccinering så man kan dra dit pepparen växer om så skulle vara. Blandade ihop datumen på hundarnas vaccination sist så jag fick göra om hela skiten.
Dyrköpt slarv som jag inte kan skylla på någon annan än hunden. Han kunde väl sagt något.
Om ni letar efter något roligt i det här inlägget så lär ni bli besvikna. Skulle ni mot förmodan hitta något att dra på mungiporna åt så hojta så en annnan får lite uppryckning.
Den här låten var inge bra, Hog Wild med Hank Williams Jnr. Ja man behöver inte vara bra bara för att farsan var det. Fast han har gjort andra låtar som var bra, bestämmer mig för att det var låten som var skit.
Vidare i spelningslistan, nytt ord som jag inhämtat från datorn. Han tjatade om spelningslistor och favoriter varje gång jag skulle lyssna på musik så jag tröttnade och flyttade över all musik dit. Så nu tjatar han inte.
Klart det är en han, ingen smidighet, noll diplomati, regelryttare, inte fan kan det vara en tjej. Då skulle den vara falsk, inställsam, noll koll osv.
Nu får jag väl samlade kvinnokåren på mig men min förhoppning är väl att ingen orkat läsa så långt.
Bäst man slutar innan man gör bort sig alldeles.
Tack och adjö.

Mat i magen, tänk i huve´t

Har varit i Orrefors hos han Sven och slafsat i mig massor av smaskens mat. Var tvungen att ta extra allt för det var så gott.
Fläsksteken hans lilla fru gör är så god så den tar jag både som förrätt och efterrätt. Klarar jag det tar jag en skiva till kaffet som grädde på moset.
Idag hade dom ingen vispgrädde men annars är det smaskens till sån där kyckling med nötter dom brukar ha. Man kan blanda den med den sötsura såsen, smaskens.
Nehej det här börjar låta som ett sånt där matprogram på tv och jag börjar bli hungrig igen så nu byter vi ämne.
På vägen hem genom svarta skogen kom jag att tänka på hur trollen hittar. Det lär ju knappast finnas kartor för troll och deras GPS-service är nog inte så hiskeligt mycket att komma med.
Vän av ordning påstår att de går efter lukten men jag tror det är lur från hennes sida.
Skulle ju inte fungera, tänk om trollet det är på väg till badar i tallbar då hittar dom ju aldrig varandra.
Sorgligt är det. Måste nog fnula lite på det där.
Sen hoppade hjärnan över till en annan grej.
Hur är snöpinnarnas sociala status inbördes?
Ser dom någon skillnad på dom som har en reflex kontra dom med två reflexer?
Är det bättre status med två reflexer och vad innebär det fördelsmässigt för en snöpinne.
Hur fungerar hela deras samhälle med allt vad det innebär av rang och inbördes stridigheter.
Vän av ordning tycker inte jag ska vräka i mig så mycket för jag får så underliga ideer då.
Nu går jag och lägger mig en stund.
Tack och adjö.

Rätt ska vara rätt

Det är måndagsmorgon och mitt huvud känns så djävla tungt.
Ha, nu fick jag till det. Allting rätt, det är måndag, huvudet känns så djävla tungt. Allting lirar som det ska en måndagsmorgon fast det gör inget. Skrivbordslampan fungerar inte men om man viker ner skärmen så lyser den upp tangentbordet. Att jag inte tänkt på det förut fast det är lite marigt att se vad man trycker på.
Å andra sidan är ju inte samma sida som den här sidan men det var ju inte det jag skulle säga.
Vad jag ville ha sagt kommer jag inte ihåg förutom extasen över att pricka in rätt sång på rätt dag. Fast säg den glädje som varar, nu har jag fått den där sången av Nana Moskouri i huvudet. Ni vet, den som går; "Aldrig på en söndag , en söndag....". Fan nu måste jag vänta en hel vecka, den kunde ju ha ploppat upp igår tycker man, men det är sällan saker pluppar upp i rätt ordning.
Kommatecken ser ut som små musskitar på ett annars jungfrueligt ark.
Det var dagens poetiska ådra som snabbt tömde sitt innehåll över skärmen som en tonårings för tidiga utlösning i extasens barndom.
Tack och adjö.

Har ni längtat?

Det är måndags morgon och mitt huvud känns så djävla tungt. Inte en siffra rätt i vanlig ordning.
Det är söndag förmiddag och min rygg känns djävligt av ska det vara.
Annars är allt som vanligt, lätt kaos med en anstrykning av anarkistiska inslag.
Har släpat runt mitt skrivbord genom huset för att hitta en plats som inte skrämmer mig. Ni kommer ihåg att jag skrev om spegeln som irriterade eller snarare spegelbilden som irriterade.
Nu är det löst, nu står skrivbordet på andra våningen med utsikt över ortens nattliv och Sj´s irregulära störningar.
Fast med facit i hand hade det nog varit lättare att ta ner spegeln. Har nämligen ett sånt där asanstungt skrivbord i krom och tungt virke från någon finare firma som klart och tydligt annonserade att det minsann inte tänkte låta sig flyttas av någon plebejisk andra klassens flyttkarl. Ståndmässigt ska det vara, minst en välrenommerad flyttfirma helst med erfarenhet av att flytta bättre folks bohag.
Fast jag lura skiten, skruvade ner det i dess minsta bestånddelar och si då gick det att flytta om än med ett visst besvär.
Skaffa dämpare, djävla blöjraggare!!!
Ursäkta avbrottet.
Tog ett tag att skruva ihop det igen men som sagt nu står det där i all sin prakt. Vän av ordning säger att hon har en stor fet gris? Undrar om hon menar mig eller om hon leker på Farmen. Får väl kolla, är nog Farmen för hon mumlar om att det fattas plantor.
Här ute på landet är det rena autostradan i och med omläggningen.
Måste säga att Vägverket eller vad dom nu heter jobbar snyggt i alla fall. När jag kollade om trafiken skulle gå förbi huset sades det att så skulle det inte ske för vägen och den lilla bron efter järnvägsbron inte skulle klara belastningen.
Mycket riktigt så hade den lilla bron en massa skyltar om maxvikt och maxbelastning, en massa siffror som jag ej lade på minnet. Så när dom i alla fall släppte på trafiken gick jag för att kolla vad det stod men si då hade Vägverket varit där och mirakelfixat bron genom att ta bort skyltarna.
Ska bli kul att se om dom kommer upp igen när allt återgår till det normala.
Grannen är mest bekynmmrad över sprickorna i järnvägsbron som har blivit värre men det är ju bara bra. Om bron rasar får vi ju det där tågstoppet här som alla tjatar om och så blir alla nöjda och glada.
Så får man inte säga säger vän av ordning, det räknas inte som snällt.
Skit i snällt, fast det är kul att titta på alla bilar som susar förbi i 30 kilometer i timmen.
Tack och adjö.

Tänka tankar

Satt och kollade på tv´n igår kväll. Ett engelskt program om en kille som flyttade ut på landet och blev bonde.
Snygga upplägg och vacker natur fast det var inte det som var grejen.
Killen hade bipolär sjukdom snackade dom om flera gånger.
Då kommer frågorna;
A, Är bipolär en sjukdom?
B, är det inte som de andra neurologiska grejerna ett funktionshinder?
C, är det samma sak som det gamla manodepressivitet?
Varför undrar jag nu detta?
Jo för att det dök upp i huvudet igår och jag håller på att städa där inne.
I huvudet alltså och då måste man liksom plocka undan gammal skåpmat som ligger och skräpar på hyllorna.
Så de som vet kan väl hojta.
Inte för högt bara för om jag sover min skönhetssömn törs jag inte vakna och riskera något.
Man kan ju i och för sig gå ut på nätet och se vad man hittar. Nackdelen med det är ju att nätet är STORT och det är lätt att svepas med i störtfloden av information som flödar med en fruktansvärd fart och vips har man hamnat långt, långt borta och hittar inte hem igen och då kan man bli ledsen på ögat och svälta ihjäl och allt möjligt obehagligt.
Nej, det är bättre att ni hojtar om ni vet nåt. Annars får jag stoppa ner det i kommapåfacket. Där ligger så mycket skit redan att en grej till inte gör så stor skillnad.
Egentligen är det livsfarligt att ha storstädning i huvudet. Inte så att man kan städa bort bra att ha saker utan mer för att man öppnar dörrar till rum som inte varit öppna på länge och där är det dammigt kan jag lova. Sen när man nyser hamnar alla tankar i en salig röra och så får man ägna tid åt sortering istället.
Har man riktig otur flyttar sig tankar och ideer från ett rum till ett annat när dörrarna öppnas och allt blir kaos. Kan ta flera dagar att reda ut och leda tillbaka bångstyriga tankar till rätt rum.
När man äntligen fått allt på plats igen orkar man inte ens tänka vanliga tankar än mindre komplicerade frågetankar.
Så med tanke på detta skiter jag i alltihop, stoppar in huvudet i garderoben igen och säger;
Tack och adjö.

Kort blogg eller va.

Man kan skriva en kort blogg.
Man kan skriva en kort blogg.
Man kan skriva en kort blogg om man skriver den där ramsan 100 gånger så man tröttnar.
Å andra sidan blir det ju en andefattig blogg och inte särskilt rolig att läsa.
Nu är det inte så att jag med detta vill påstå att mina bloggar brukar vara vare sig fyllda med ande eller roliga, fast visst fan är dom bättre än man kan skriva en kort blogg.
Någon sådan där vetaregubbe sa en gång att folk som svär saknar ordförråd och sätt att uttrycka sig.
Var fan ställer det mig då.
I skamvrån skulle min gamla skolfröken säga.
Fast det var inte så dumt där i skamvrån, hade man hittat på nåt riktigt djävligt kunde man slappna av hela dan. Man var liksom off-limits i skamvrån. Inte en massa dumma läxförhör eller dumma krav på att gå upp till tavlan och räkna ut bla bla bla. Där kunde man sitta och karva på en pinne lite i smyg.
Man var tvungen att smyga lite med karvandet för fröken hade en del åsikter om knivar.
Undrar om tanten sålde alla knivar hon stal från mig genom åren.
Undrar om man kan skicka en räkning till skolstyrelsen i länet med ett krav på alla knivar. Ska man då ta upp knivarnas faktiska värde eller ska man gå efter affektionsvärdet. Kan ju vara knivigt ( ;-) ).
Jag kommer särskilt ihåg en skitvacker stilett med vitt pärlemorhandtag. Slipad så den gick att tälja med och härlig att jobba med.
Den tog hon och släpa iväg mig till rektorn som inte heller hade någon förståelse för mitt behov av sysselsättning när lektionerna blev långtråkiga.
Undrar vem av dom som behöll den, antagligen rektorn, för jag fick då inte tillbaka den.
Nu spårar vi iväg åt ett ovidkommande håll igen. Raskt tillbaka till vardagen som var att jag skulle skriva en kort blogg.
Vilket jag gjort nu beroende på hur långt du läser.
Tack och adjö.

ida eller ida(g)

Nu vill jag bara säga att jag är trött på snö,
så nu går jag och väntar på att det ska bli tö.
Skall sjungas till Idas sommarvisa,tror jag den heter. den går så här ta ta ta tata ta eller kanske tata ta ta.
Hur som helst så är jag det, trött på´t innan det ens har börjat.
Snacka om framförhållning.
Ont i nacken har jag också apropå ingenting.
Fan det är ju riktigt synd om mig.
Tycker ni att jag ska gå och lägga mig, alla som röstar för räcker upp en hand.
Få se nu.
En, två, tre? fyra?.
Allan,det är fusk att rösta flera gånger.
Hur som helst får jag böja mig för majoritetsbeslutet.
Tack och adjö

Reprisliv

Har ni tänkt på att livet kanske är en repris.
En sån där långkörare av sämre kvalite som SVT brukar köpa in.
Jag menar nu inte att det är SVT som köpt in reprisen på livet fast det är kanske vad man får för licenspengarna.
En tråkig repris på livet.
Det är nog det som man märker av när känslan av igenkännande infinner sig.
Fan det här har hänt förut är alltså bara en lapsus i redigeringsprogrammet som gjort att en gammal del av inspelningen finns kvar på fel ställe.
Så när man i sin lilla värld tror att man har levt en massa liv så har dom egentligen lagt en loop på skiten så samma liv går on and on i evighet amen.
Samma misstag varje liv.
Samma fruntimmer varje liv.
Är det förvånande att man tröttnar så här i slutet.
Nej nu ska vi inte deppa ihop alldeles. Finns säkert en massa fördelar också.
Det spelar tex ingen roll vad man hittar på för det är ju som det är och har man klarat ett liv så är ju resten så att säga redan fixade.
Ser ni, redan något positivt och det finns säkert fler saker.
Kommer inte på något just nu men kan ju fnula på det. Man kan ju också vänta ett tag så kommer det upp av sig själv, kanske.
Nu ska vi prata om roligare saker.
Det var inte lika kallt idag som igår.
Min pannan spottade ut en 15-20 liter vatten på källargolvet bara för att djävlas. Lyckades elda upp den så mycket att den fick spelet och kräktes, jävla mespanna.
Vad är 98 grader och upp för en stor anläggning.
Ska det vara varmt så ska det och jag trodde inte det koka innan 100 fast å andra sidan var jag inte hemma när det hände.
Mätarna stod på 98 på alla tankar både uppe och nere när jag kom hem och då hade det brunnit ut.
Jag har lärt mig en sak i alla fall. Jag ska sätta en slang på den där ventilen så kan den stå och kräkas rätt ner i golvbrunnen bäst fan den gitter. Smart va.
Undrar om det var så förra gången också, i reprisen på reprisen menar jag. Det måste det ha varit och då kommer naturligtvis frågan varför jag inte satte på en slang från början.
Det betyder alltså att jag sitter där på nästa varv också och plippar ner allt skit på bloggen.
Fast det roliga med hela grejen är att ni som börjat läsa detta måste göra det om och om och om och om igen i evighet amen.
Gapflabb och magknip va festligt, vad har ni stackare gjort för ont.
Tack och adjö.

annan dag samma liv.

Jahapp då gjorde man fel igen.
Skulle bara kolla en sak på bloggsidan.
Var tvungen att logga in.
Då sitter man här med sitt plippande igen.
Var ju inte riktigt meningen.
Har ni lagt märke till en sak.
De korta kärnfriska meningarna.
Kort och koncist.
Kraftigt anslag och kärnfulla fraser.
Pang på rödbetan.
Inget mesande med onödiga ord.
Fast om man har ett kraftigt anslag hur länge håller datorn då tro?
Och varför ska man panga på en rödbeta?
Är det någon nytta med en kärnfrisk mening om utsidan är rutten?
Har ni sett, bara ett par rader nedplippade och jag har redan lyckats skapa existensialistiska frågor som i slutändan ställer en rad sanningar mot väggen.
Å andra sidan, där kan dom stå medan vi går vidare i vår mödosamma vandring längs livets stig.
Ni har lagt märke till att jag skippat de korta, koncisa meningarna och övergått mer till ett slags lösdrift för ord. Passar mycket bättre, orden får flöda fritt och sköta sig själva inom vissa rimliga gränser.
Man får bara se till att de inte gaddar ihop sig och samlas i små huliganhopar som snabbt terroriserar andra mindre starka ord.
Passar man sig inte där kan man få en slags snöbollseffekt och vips har de åstadkommit något typ; "Maos lilla röda", "Barnen på Frostmofjället", "Mein Kampf" eller "Jag var Stalins mor" vilket sker ibland men lyckligtsvis inte för ofta. Tyvärr kan man inte få det ogjort utan man får konstatera att det hänt och läsa även dessa skrivna alster.
Dock med en viss distans så man inte går vilse i pannkakan vilket kan hända och faktiskt har hänt genom åren.
Jaha nu har vi varit semiallvarliga en lång stund så nu övergår vi till annat.
Har ni hört den där om Kålle och Ada? Inte jag heller men hittar ni den så skriv ner den som ett bidrag till all världen skriverier.
Låt orden flöda.
Om det nu satt en internationellt läst författare på Öland ( det gör det säkert) så kunde han/hon ha använd den här sloganen.
"Låt orden flöda långt utanför Böda."
Den bjuder jag på utan extra kostnad, allt för det skrivna ordets skull.
Tack och adjö.

Snorpaus.

Hej svejs i lingonskogen.
Passar på att plippa lite medan jag väntar på att snoret ska sluta rinna.
Hm, lät inte så trevligt men det är ingen fara för jag håller näsan utanför tangentbordet.
Har varit i den mellersta källaren idag och rensar bland allt skit och bråte. Dammigt och djävligt men ganska kul.
Dyker upp en del roliga saker fortfarande och då menar jag inte de gamla hoptorkade råttkropparna man hittar. Fast det borde gå att göra nåt kul av dom med, men vän av ordning låter konstigt och verkar nära handgripligheter när jag vill ta in dom så jag får väl hia mig lite.
Det värsta är ju egentligen att man får en massa ideer när man hittar grejor.
Som ett antal delar till en torvupptagare (tror jag).
Själva skovlarna eller vad det heter men grejen är att det skulle gå att göra en skitball installation av det för det ser ut som masker med lite hjälp och fantasi.
Så där är det hela tiden;
Den här kastar jag i metallhögen,
Nja, kolla vad man kan göra med den,
Jag väntar lite, tar den nästa runda istället,
Jaså det är nästa runda, men jag ha ju inte hunnit så den får ligga ett tag till.
Fattar ni att skiten ackumulerar, jag tror fan att skiten förökar sig eller också är det någon som tar hit nya grejor.
Förutom min samlande son då menar jag. Det skulle vara lättare att slänga hans grejor men det har jag inte hjärta att göra.
Hur som helst är det därför snoret rinner, för det var en massa damm menar jag. Inte för att jag har en samlande son som säkert valda delar av mina läsare skulle få det till.
För att återgå till allvaret, stavar man illa hamnar man på Öland.
Igår var det någon som sa att jag var uppkopplad hela dan på det där Messenger eller vad det heter. Det var den där rackarns ifånen som inte talat om att man skulle logga ut när man var färdig så den bara satt där och såg dum ut. Man får nog passa sig och inte lita för mycket på den. Den ser lite annorlunda ut.
Fy fan, på väggen bredvid skrivbordet sitter det en sån där väggspegel som var så poppis på 70-80 talet och när jag ockuperar mitt skrivbord ser jag mig i profil. Ingen snygg syn att vila ögonen på precis. Magen putar ut åt alla håll och kanter. Måste göra något åt det med det snaraste.
Frågan är bara vilket som är lättast, flytta skrivbordet eller ta ner speglarna.
Jag flyttar nog skrivbordet så är det problemet löst.
Smart va, sen stressar dom folk i alla tidningar med hur dom ska få snygg profil och figur.
Nu har snoret stelnat.
Tack och adjö.

att veta eller.......

Om man inte vet är man då osäker eller ovetande.
Ingetdera låter så där förtroendeingivande.
Osäker lutar åt en velig typ som aldrig kan bestäma sig och ovetande gränsar till dum.
Komplicerade saker att ta ställning till så vi gör som vanligt. Raskt vidare till nästa stollighet.
Jag har införfåttat en sån där I-phone.
Ska det där I-et stå för intelligent har dom fan missat något väsentligt. Den är precis lika korkad som mina gamla telefoner, batteriet tar slut när du bäst behöver det o.s.v.
Fast det värsta med den här är att den snackar. Höll på att skrämma skiten ur mig när jag hörde det första gången.
Varför den gör det vet jag inte, den kanske söker kontakt, men om jag skriver Kalmar börjar den vråla Kalmar redan efter ka. Sen håller den på tills jag är färdig med ordet. Inte undra på att den inte får några kompisar.
Ibland säger den något annat som den tycker passar bättre än det jag skrev.
Ni kan ju räkna ut att man blir vansinnig, jag som inte ens gillar telefonsvarare. Fast hitills har jag varit duktig för den fungerar fortfarande.
Kontaktlistan är en sak för sig själv. Om man ska ha ett namn kan man plippa med fingret så rullar hela listan förbi i en djäkla fart. Man blir åksjuk av hela skiten så den undviker jag så mycket som möjligt.
Lian försöker lära mig hur telefonen fungerar men det syns på honom att han tycker det är som att ge en data till en stenåldersman.
Fast i slutändan kanske vi blir sams i-fånen och jag. Jag kan i alla fall ringa på den och sen har jag lyckats koppla upp den mot datan men sen gick visst nåt snett. Lyckades tydligen trycka på fel knapp så nu har jag ca 400 foton överförda på telefonen och jag får inte bort dom igen.
Men det löser sig nog sa han som sket i slasken.
Ett av min kära mors dagliga ordspråk.
Nähä nu ska jag kolla på nyheterna. I min ålder måste man hålla sig ajour med världen, rätt vad det är så är det förbjudet att bli gammal och man torskar dit på massiva böter.
Tack och adjö

Tatatata!

Hej min lilla blogg, det var länge sen.
Har du saknat mig?
Nu dör alla snart för det är sån musik åsså kommer det vitt ljus åsså e guds ande eller nåt där och tar dö på alla bovisar åsså lever hjälten lycklig i alla sina dar fast inte me samma fruntimer för han bytte sen mot en annan modell.
Om ni undrar så kollar jag på Indiana Jones lite bredvid så att säga.
Tv´n står som vanligt och pratar för sig själv i ett hörn. Kan inte vara lätt att vara tv när ingen har lust att titta fast man dukar upp alla möjliga scener.
Fast levde han egentligen lycklig i alla sina dagar efter ha besegrat bovisarna.
Vem ska han bråka med nu då och egentligen var det ju inte han som vann utan den där guds ljus eller något sånt.
Kan han leva med det eller måsta han sadla om och bli musikpedagog i Sölvesborg istället.
Läs den spännande fortsättningen i kvällstidningarna. Titta efter de kodade meddelandena på sidan tre, åtta och fjorton.
Nyckelordet är ... tata spänningen stiger.
Nyckelordet är alltså, djup tystnad alla väntar med spänning. Läbbig musik och sånt och så kommer det.
Nyckelordet är DAG.
Tatatata, skrik och jubel, bright lights.
Hmmm, undrar om jag ska göra ett uppehåll med tv-tittandet ett tag. Ett långt tag. Vi väntar med spänning på fortsättningen. Tatata.
Nu skiter vi i det här.
Tack och adjö.

Tvi vale(t)

Nu är skiten över..... All spänning och förväntan borta.
Utgången blev som den blev och det får man acceptera i sann demokratisk anda.
Tycker mest synd om alla dessa människor som kämpat på barrikaderna med all glöd och entusiasm de kunnat uppbåda men inte fått den utdelning de förtjänat.
Sen blir jag asans förbannad och faktiskt lite rädd.
Inte över att SD kommit in i riksdagen för det låg i tiden utan vad som skrämmer mig är de olika partiledarnas sätt att helt borträkna ett partis demokratiskt lagda röster.
Att som Ohly gjorde, vägra vara i samma rum som Sd´s representant, att uppföra sig som Pelle 4 år, är ett sådant steg tillbaka att man undrar vad han har i politiken att göra över huvud taget.
Att som de olika partiledarna bara förkasta alla dessa människors röster bara för att det inte passar har väl knappast med demokrati att göra.
Trodde det var fritt att rösta på vilket parti man ville och att den rösten var lika mycket värd som alla andras men så är tydligen inte fallet.
Hur räknas då rösterna på de andra små partierna som V, Fp, C och Kd. Deras röstprocent ligger ungefär på samma nivå som SD, ska dom inte räknas heller då.
Vi vill inte ha ett främlingsfientligt parti i riksdagen säger de men fakta kvarstår ju att någon eller snarare några vill det och i en demokrati får man rätta sig efter det.
Som jag sagt förut: man får tycka vad man vill om deras politik men man måste respektera att de fått de röster de fått.
Gör vi inte det har vi helt plötsligt förflyttat oss till något annat land där de styrande bestämmer vilka du får rösta på och där har jag fan inte lust att bo.
Om de gått i svaromål från början istället för att sticka huvudet i sanden hade troligen inte den här situationen uppstått.
Jag är så stolt att vara svensk för helt plötsligt har vi skapat en politik som de flesta invandrare känner igen.
Du får tycka vad du vill bara du tycker som vi bestämmer.
Tack och adjö.

Politiska marknaden

Har sovit. Har vaknat.
Förhoppningsvis, för detta kunde ju faktiskt vara en släng av en verklighetsliknande dröm. Man kanske skulle nypa sig för att se om man är vaken.
Men om man drömmer att man nyper sig för att se om man är vaken är man vaken då om det gör ont eller drömmer man att det smärtar.
Det här smärtar mig mer än dig sa alltid en av mina rektorer när man fick sig en smäll. Som det intelligenta barn jag var listade jag snabbt ut att det var lögn. Men inte hjälpte det, när man påpekade det fick man en smäll till för att man var uppkäftig. Fast nu skiter vi i det.
Var på Emmaboda marknad igår och blandade mig med populasen. Tröjor, krimskrams och politiska partier.
Hade varit kul om dom hade satt alla politiska partier i en särskild avdelning. Som ett slags zoo med alla möjliga konstiga slags löftesgivare som fick försöka överrösta varandra.
Alla olika partier skulle vara där istället som nu utspridda över hela marknaden. Skulle vara lättare att jämföra dom sins emellan. För dom ser helt olika ut, dom människor som representerar partierna.
Det som slog mig speciellt var väl de i svenskarnas parti. De flesta andra såg ganska normala ut i utövandet av sin politiska gärning men här stod det en samling unga killar uppklädda i skjorta och slips och det som slog mig var att de såg ut som om de inte trivdes alls. Ni vet, det kommer en ny grupp till festen som inte känner en kotte så de står och pratar sinsemellan istället för att slippa den pinsamma tystnaden.
I alla andra partistånd stannade folk och pratade glatt eller diskuterade med varandra. Det låg en slags förväntan i luften, en glädje att få dryfta frågor eller lyfta fram sånt man hade åsikter om.
Men hos de här killarna var det tyst, ett slags vacum runt ståndet. Inga glada röster som hade åsikter om ditt och datt, inga leende människor som skakade hand. Dom stod där på sin sida om bordet avskilda från strömmen av människor på alla sätt. Nu kanske det var så just när jag stod och tittade för jag stannade upp av just den anledningen, tomheten. Dom kanske hade världens kommers resten av tiden med folk som hälsade och diskuterade men just i de ögonblicken jag var där var det tomheten som rådde.
Nu tycker jag att alla ska få höras annars är det inte mycket till demokrati så min ide om ett politikerområde hade kanske hjälpt i det här fallet.
Om man nu bortser från politiken så var det som vanligt. Massor av stressade ( varför stressar man på en marknad) och glada människor som alla letade efter något att släpa hem.
Det som brukar vara roligast är ju alla knallar man känner och pratar med. Samma år efter år det är bara sortimentet som växlar i en del fall.
Fan nu blev det så där långt igen.
Mariann, det är klart jag gör.
Tack och adjö.

Dagens

Dagens betraktelse.
Är de orden bara förbehållet religiösa tänk eller får allmänheten tillgång till det också.
Vara hur det vill med det för nu kör vi.
Kort och kärnfullt.
JAHA?????
Tack och adjö.

Vampyr eller varulv

Mötte en trevlig flicka på stan idag.
Egentligen såg jag massor av trevliga flickor men det var den här saken gällde.
Hon hade ryggen mot mig när jag morsade på henne och hon vände sig om och sa att hon sett mig speglas i skyltfönstret framför henne.
Detta föranledde mig att kommentera att det var tur att jag inte var en varulv för då hade jag inte haft någon spegelbild.
Efter diverse förvirringar kom vi fram till att jag naturligtvis avsåg vampyrer. Dom ska tydligen inte ha någon spegelbild enligt initierade källor.
Nåväl, alltså kunde jag fortfarande vara varulv men slogs då av en förfärande tanke. Hur skulle jag klara det, jag är ju pälsallergiker.
Tänk er att vara en varulv, fullt med hår i hela nobban, och snoret bara rinner ner längs morrhåren.
Ingen skön syn precis och som om det inte räckte skulle jag inte kunna smyga mig på några offer heller eftersom de skulle varnas av mina nysningar.
Efter en fullmånenatt skulle jag vara så igentäppt och svullen så ingen skulle se att jag var en varulv. Fan vad synd det skulle vara om mig.
I det här läget hade flickebarnet redan gått, säkert väldigt förvirrad och undrande hur jag skulle klara mig över nästa fullmåne.
Undrar om hon hälsar på mig nästa gång hon ser mig eller om hon låtsas att jag är en vampyr som inte syns. Håhåjaja, vad livet är besvärligt.
Tack och adjö.

Yttrandefrihet finns det?

Fnular lite på det här med yttrandefrihet som det snackas om.
Tv4 har ju stoppat visningen av SD´s valfilm med motiveringen att den är rasistisk.
Men är inte meningen med yttrandefrihet att alla ska få yttra sig och SEN om det visar sig vara rasistiskt eller något annat som inte följer svensk lag väcks åtal.
Går inte TV4 händelserna lite i förväg genom att bestämma sig för att den är rasistisk och vilken rätt har dom att avgöra vad som är vad.
Ska inte det avgöras i domstol i sådana fall.
Fungerar det att tiga ihjäl saker som det gärna görs när det gäller SD.
Tycker nog att i demokratisk anda ska väl även dom få komma till tals eftersom dom har folks röster.
Det är väl det som är demokrati att alla ska få göra sig hörda.
Sen får väl var och en tycka både si och så om deras politiska budskap.
Men likt förbannat har de fått en del röster och har därmed förtjänat sin plats i debatten.
Så varför de övriga partierna inte reagerar på TV4:as censur begriper jag inte. Så till vida det inte är så att de är rädda för konkurrensen och gladeligt håller med då det gynnar deras egna planer.
Avslutningsvis vill jag påpeka att jag är politisk vilde och genom det inte ser något enstaka parti som det ultimata valet.
Tack och adjö

Morsning

Vi har samlats här denna dag som i dag är för att hylla Herran.
Halleluleja, ära vare gud i höjden, denna gjorde jag i slöjden.
Tjing tjong karamellstång.
Impa vimpa väderkvarnsvinge.
Undrar ni vad allt detta betyder.
Det betyder att jag har 5 minuter över, sitter vid datorn och har tråkigt.
Så istället för att göra som jag brukar, sätta igång något projekt som inte kan avslutas inom fem minuter och komma försent sitter jag här och plippar.
Duktigt va.
Nu är det slut i rutan.
Tack och adjö.

Don Quijote och Fk

Att få uppleva en av barndomens hjältars känslor är inte många förunnat.
En av mina hjältar var Don Quijote med sin häst Rosinante och den stackars Sancho Panza som alltid råkade illa ut.
När jag bråkar med försäkringskassan förstår jag precis hur han kände när han kämpade mot väderkvarnarna för att försvara sina ideal. En kanske hopplös kamp som måste tas ändå för att inte helt dras ned i den svarta floden av byråkratförtryck och resignation som alla myndighetskontakter nu för tiden tycks leda till.
Låter det deppigt, javisst men å andra sidan kan jag låtsas att jag sitter på min trogne springare och slåss för att vinna min Dulcineas eviga kärlek.
Visst blir allt mycket roligare om man sätter saker i ett perspektiv som tilltalar en och som gör att det kan ses från en annan synvinkel.
Sen att Fk är som Don Quijotes väderkvarnar får man stå ut med ett tag. Dom bara snurrar på med sina vingar utan att ta hänsyn till andra fakta än dem de själva fabricerar.
Men med Don Quijotes envishet kastar jag mig fram i striden och till slut hamnar det tillräckligt mycket grus i maskineriet så vingarna stannar och då stormar jag och min trogne Sancho Panza fram och dräper den hemska jätten.
Allt detta gör att Dulcinea ser på mig med sina vackra ögon och förklarar mig sin kärlek.
Romantiskt eller hur.
Nu ska jag bara få Fk att fatta det också så är allt bra.
Tack och adjö.

Loppisat har jag.

Vart tog den stygga lilla loppan vägen?
Inte fan vet jag men Owe Törnqvist borde veta. Det var han som spred den hemska dängan i dess orginalform. Att den sen gjordes i ett antal olika versioner med allt från stygga flickor till Gud vet vad får väl anses vara någon annans fel. Men Törnqvist var originalutspridaren.
Vadan detta intresse för loppor då undrar naturligtvis ni nyfiket.
Jo, jag var på loppis igår och avyttrade diverse oönskade ting. Öonskade i mina ögon helt klart för folk köper dom väl inte annars och det gjorde dom. Inga vansinnesrusningar efter grejorna kanske men en svag ström av presumtiva intressenter smög förbi och inhandlade ett och annat.
Annars är det mest för att få slänga käft på ett trevligt sätt man sitter där, får man något sålt är det ett plus. Jag blir nog aldrig den där stora affärsmannen jag hoppas på, tänker nog på fel saker om jag tänker alls.
Det var en bakluckeloppis, något nytt som ploppat upp. Har nog kopplingar till den engelska varianten. Förut var det populärt ett tag med garageutförsäljning som måste varit en avart på den amerikanska varianten. Antar att alla dom som strömmade till för att få tag i ett billigt garage blev djupt besvikna men så är det. Loppis heter det så det så. Vill man köpa bakluckor går man på skroten.
För att kapa utläggen som inte har med saken att göra och återgå till kalla fakta så betalade man 50 spänn per bil. Tanken föresvävade mig att ta Cynthia men insåg att det skulle verka snålt så det fick bli Beppe. Man får in ganska mycket i stackars Beppe.
En byrå, ett sängskåp, en mysko stålhatthylla, fyra stora tavlor och ett fällbart tapetbord var väl de stora grejorna. Byrån och stålhatthyllan såldes relativt snabbt, tavlorna gick iväg och en del småplock som fällbara stolar, nallar och annat bråte.
Sängskåpet var med hem igen, verkade vara lögn att bli av med. Kanske skrämde jag presumtiva kunder med mina svador om hur man vek in folk i det, att man kunde fastna och bli inlåst där i veckor. Verkade kul men inte särskilt säljmässigt bra som det visade sig.
Annars är kunderna det roligaste, att se dem smyga runt en grej och till slut klämma fram med ett pris som ligger högre än det du tänkt dig.
Är det bara jag som prutar för det ska man på loppis fast det ska ju inte behöva vara jag som säljare som gör det.
-"Du får tjugo spänn!"-
-"Nähä du, jag hade nog tänkt mig en tia för den där!"-
-"Ok, vi säger väl femton så blir det affär!"-
Vad fan gör man, folk lyssnar inte på vad som sägs, dom är så uppe i sitt eget så allt annat försvinner.
Om jag sålde för femton? Javisst och fick en nöjd kund som minsann visat att han kunde pruta. Så var alla glada.
Om jag tjänade pengar? Låt oss säga att om jag levde på det där skulle jag inte leva alls. När man räknar ihop inser man att någon variant av att tälja guld med kniv är det ju inte, täcker det utgifterna är man glad. Men förbannat kul är det och det är väl hela poängen.
Tack och adjö.

Fem plus ett - fnul

Tut i rutan.
Var det inte något barnprogram som började så? Skit samma, det var antagligen inget att ha i alla fall.
Fick en fnul när jag satt i bilen och tuffade runt i Kalmar idag. Fnulet har inget med sagda stad att göra, det bara råkade sig att det ramlade ut från fnuleriet där. Man skulle ha en sån där röststyrd pratupptagare så man inte glömde bort hälften jämt. Fast å andra sidan är det väl begränsningar i utrymmet på en sån också och tänk er att man har världens bästa fnul på gång och så finns det inte plats för mer. Fan vad ilsk man skulle bli, aldrig att jag köper en sån skitgrej. Halva fnulen går ju förlorade.
Va. Vad fnulet handlade om. Det har jag glömt, jag köpte ju ingen sån där mojängsak som kunde komma ihåg det åt mig.
Nej, jag bara skojade. Fnulet handlade om sex. Det är ju så jättepopulärt med analsex nu för tiden. Det analas både hit och dit.
Frågan är då, om man gillar mycket analsex är inte det en slags smyghomosexuallitet då. Eller är det början på en fullt utblommande homosexuallitet. Samma killar har i de flesta fall åsikter om homosexualitet, typ djävla rumpknullare osv.
Rumpa som rumpa kan tyckas fast kvinnors är klart roligare att titta på tycker jag. Men när de vädrar sina åsikter är det då en front för att dölja något.
Sen har vi det där ryktet eller vad man ska kalla det att de flesta manliga porrskådisar skulle vara homosexuella. Detta skullle då göra dom mer uthålliga och därmed kunna hålla på längre.
Men om de håller på med analsex hela tiden skiter det ju sig i alla fall. Nästan så det blev en liten ordlek där.
Tur att det inte syns utanpå bilen vad föraren fnular på. Kan ju vara ett farligt område att blogga om som vän av ordning påpekade men visst kan man undra ibland. Undrar vad som styr de olika sexuella modeideerna.
Kanske sitter något sådant där modeorakel som säger att i år ska kjolarna vara långa och öronsex är inne. Varpå alla innefolk börjar idka öronsex och så småningom fattar den breda populasen att öronsex det är mumma det.
Skulle kunna vara så enkelt.
Nej nu skiter jag i det där med analsex och slår på tv´n istället.
Tack och adjö.

Gud sicket svammel

Huvudet sitter fortfarande fast men med viss tvekan.
Huvudvärken släpper inte taget, måste man inte ha något att gripa med för att få tag?
Kan man kalla en tv beroendeframkallande media? Varför envisas jag med att sitta här och plippa? Tar man bort l blir det mycket trevligare.
Har ni tänkt på att det ser ut som piss i flaskorna i den där Pripps blå reklamen. Skulle kunna vara en annons för urinprov.
Glöm inte att lämna in ert idag för säker analys av alla edra krämpor. Lita på Pripps blå analysen. Å andra sidan finns det ju porrfilmer med sådant innehåll men jag visste inte att det fanns buteljerat. Teknikens under.
Livet är underbart när underlivet är bart sa alltid min gamla mamma.
Vad hade det med saken att göra, inte ett skit men å andra sidan har det mesta inte ett skit med det mesta att göra så det kommer på ett ut.
Om det är två ut är det pardans.
Tycker ni jag ska lägga av nu, tycker jag också inte alls. Undrar varför det är så populärt att skriva positivt för att med sista ordet ändra det till något negativt. Typ; tycker det är skitkul, inte.
Vad är det för djävla svenska egentligen. Ska man vara riktigt ball slänger man in ett not istället för att visa att man är internationell.
Nationell törs man ju fan inte vara för då är man ju rasist och det vill man ju vara, nein.
Fan vilka språkkunskaper som ligger dolda i min hjärnas djup. Tror jag ska skänka den till vetenskapen vad det lider. Lider man då tror ni?
Lida, led, luden är den svenska böjningen av ordet lida och när man sa det till fröken ( som ansåg humor vara något påkommet av djävulen ) fick man lida.
Djävulens avföda kallades man och det tog ett bra tag att fundera ut vad avföda var. Sen insåg man att det var en komplimang när det kom från henne och då gjorde det ju inte så mycket.
Fast man fick inte le för då fick man en orre. Inte en sån där ilsk fågel utan en örfil av det sjungande slaget. Inte så att örfilen sjöng utan mera att det sjöng i huvudet efteråt. Då log man inte.
Skitkärring, fast hon är med all säkerhet död och förhoppningsfullt begraven vid det här laget. Alla har vi våra brister.
Tack och adjö.

Imse Vimse spindel

Imse Vimse spindel, har en djävulusisk huvudvärk, klättrar upp på trå´n.
Nacken krånglar, svårt att hålla huvudet uppe.
Ner faller regnet, skiter nog i det här, spolar spindeln bort.
Känner igen det, upp stiger solen, tar ett par dar enligt SMHI.
Torkar bort allt regn, går nog och trynar istället.
Imse Vimse spindel klättrar upp igen.
Han får klättra själv för nu däckar jag.
Tack och adjö.

Vänster, höger om september

Visst är det konstigt, det har regnat i en och en halv dag som mest och folk gnäller redan.
När det var 30 grader varmt gnölade folk om det och det är samma människor som gnölar nu för att det regnar.
Var tog det där vägen, var nöjd och glad med vad livet ger eller var det från Djungelboken. Kan ha varit från bibeln också man vet inte så noga nu för tiden.
Kollar man på facebook ser man att det börjar närma sig valmånad.
De politiska floskorna och försöken att övertyga om vem som är bäst, vackrast och gör mest för sina medmänniskor haglar över en när man tittar in. Fast egentligen är det väl mest floskor som visar hur dåliga alla andra är. Tråkigt.
Synd att man är så desillutionerad efter alla år av vallöften, kunde vara kul att få tro på något av alla löften om guld och gröna skogar som presenteras.
Men som sagt, har man hört dom tillräckligt många gånger och sett resultatet när valet är över och vardagen börjar ta vid skiter man i vad dom lovar. Man vet att ingen av dom håller sig till det dom sagt.
Det blir kohandel och kompromisser över hela linjen så i slutänden finns inget av det vackra löftena kvar.
Sen har vi ju det där med att om man röstar på ett parti så får man ta en massa andra partier på köpet.
Om man röstar på vänstern eller sossarna hänger miljöpartiet på och vem vid sina sinnens fulla bruk vill ha dom med om man bor på landet. Samma på den blå sidan, om man röstar på kristdemokraterna får man centern och de andra på köpet.
Lite lättare på den blå sidan eftersom de flesta ligger på ungefär samma våglängd men den röda sidan har ju ett jättehandikapp där. Stackars satar.
Stackars väljare också för den delen som ska försöka få någon fason på det hela.
Nåja man kanske ska kasta pil eller helt enkelt rösta på sverigedemokraterna som jag hör klunkas om uti stugorna. Verkar vara en hel del som sneglar åt det hållet.
Nåja, valet är inte här ännu och vi får väl se om man kan bli övertygad av någon eller något parti tillräckligt mycket får att vilja satsa sin röst på det.
Men fan tro´t som kärringen sa.
Tack och adjö

Diverse blandat utan gott

Att vårt svenska språk är fullt av konstiga uttryck och tveksamma ord är väl en välkänd sanning. Många ord har både en och två helt olika betydelser.
Bara för det kommer jag inte på ett enda men om jag fortsätter så ramlar snart poletten ner och det blir jackpot. Typiskt att det ska krabba nu när jag placerat arslet och resten av mig framför datorn.
Fast man kan ju börja lite smått med att säga: en älg som är smutsig förstår ju alla vad det är men en älg som är ren blir ju väldigt underligt. Visserligen tillhör de väl hjortdjuren bägge två men är det någon maskerad ren vi ser då.
För en unge och alla stackare som ska lära sig vårt välljudande språk måste det te sig som en mardröm.
Vi säger okk men stavar det och, varför säger man då inte kansar när det stavas chansar.
Börjar lossna, tv´n står och gal för sig själv igen.
Något om att man bara behöver sitta framför tv´n så blir man skitans smal. Låter ju toppen om inte det var så mycket skit på tv. Blir ju trist att sitta där och smala till sig medans man tittar på tråkiga program.
Man får väl fortsätta vara välväxt på valda ställen av kroppen. Hur fan kan man uppbåda en massa energi och skrika beundrande när någon plockar fram en dammsugare. Undrar om jag ska gå dit och stänga av den fast den kanske spökar. Den kanske inte ens är igång utan det är en bortgången variant på någon av mina gamla apparater som vill lämna ett meddelande.
Kan vara så för det har dom sagt på tv, så det så.
Annars är allt som vanligt, varmt, varmare, varmast. 29.4 grader Celsius i vardagsrummet, undra på att hundarna ligger i källaren. Inte ens där är det riktigt svalt längre. En fläkt står och surrar men den vispar bara runt varm luft så det skiter sig det med.
Men man ska inte klaga, det gäller bara att komma ihåg det när det blir vinter och kallt.
Fast den där globala uppvärmningen skulle den bara gälla på sommaren, är det någon som vet. I vintras var det ju skitkallt och under normaltemperatur vad det nu är. Det där svenska ordet lagom var fan tog det vägen.
Nu stänger jag av fanskapet, spöktv eller inte. En massa sirener och danska som låter illa hela tiden. Hualigen.
Så nu var det gjort sa han som försvor sig. Vad försvor sig betyder, jo att man svär över sin själ till djävulen i utbyte mot diverse förmåner.
Nu har jag gjort min kulturella gärning för idag. Kunde ha reciterat en dikt eller sjungit en stump för er men nu slipper ni det.
Stackaren, djävulen alltså, måste ha svårt att få folk att nappa på sånt nu för tiden när alla kan skaffa det mesta själva utan hans hjälp.
Vart tog det där om dubbelord vägen då undrar ni förstås. Det undrar jag också, men som vanligt dyker det säkert upp vid något annat tillfälle när det inte passar. Förresten har jag skällt ut försäkringsbolaget idag och det var skitkul. Fick ut alla aggressioner och tjänade 3500 på kuppen, vad man kan när man blir förbannad. Skit också, det blir långt det här.
Tack och adjö.

Svenska ord.

Nu ska jag gnälla på ord igen.
Kul sysselsättning när man är alldeles smällhet och snudd på smällfet. Ingen ansträngning krävs, bara luta sig tillbaka och slappa. Låter som en sund sommarsysselsättning eller hur.
Koppla om hjärnan till tomgångskörning och bara låt den puttra på i sin egen takt. Snart ramlar osannolikheterna ur som guld i en vaskpanna. Man behöver inte ens böja sig för att plocka upp dom, dom faller på plats av sig själva.
Nu kommer det:
När man frekventerar de småländska vägarna ser man ofta en typisk lokal variant på skyltar.
Glasbod står där ofta skrivet med olika varianter av proffsighet, allt i från handtextade lappar till proffsigt skurna dekaler. Men vad säger skyltarna egentligen, vad är en glasbod.
Är det en bod gjord av glas helt eller delvis och i så fall vad ska man ha den till?
Som vedbod betraktat måste den ju räknas som katastrof, man slänger in två vedträn och får en hög med glaskross. Varken särskilt användar eller naturvänligt. De enda som skulle ha nöje av den varianten vore väl tillverkarna som fick sälja nya hela tiden. Kan tänka mig hur det skulle låta.
-"Andersson har beställt en ny bod, hans kärring glömde bort sig igen."-
Att använda den som förråd är ju knappast rekommendabelt heller. Ställ något stöldbegärligt i den och det skulle försvinna på rotmos. Skulle kanske skapa en särskild klausul i alla försäkringsbrev.
-Vad som tillåts i glasbodar ur stöldbegärlig synpunkt-.
Skulle ju kunna dra med sig en massa skadeståndskrav också. Någon klantig oärling som skär sig på glaset och stämmer dig för att hans/hennes brottsliga karriär inte kan utveckla sig som det var tänkt.
-"Jo se domar´n, en annan hade ju planerat en karriär som kassaskåpsöppnare liksom. Å då behöver man ju fingertoppskänsla liksom. Sen jag skar mig på han Andersons bod funkar det inte liksom. Å man hade ju tänkt leva loppan me alla klöver liksom. Så nu vill ja ha skadestånd liksom."-
Kan ju få hemska konsekvenser för den enskilde bodägaren.
Gäststuga eller bastu är ju av lika förklarliga skäl ingen fullträff heller.
Ja, jag vet att de menar att de säljer glas i olika stilar och kvaliteter men det är inte vad skylten säjer eller hur.
Om jag skriver en skylt som det står skithus på inte fan tror någon att jag säljer skit.
Så vad är skillnaden?
Tack och adjö.

Bara på svengelska

Sur är jag, tror jag.
Vadå tror jag, jo det är mig själv jag är sur på och jag tror att jag skiter i om jag är sur på mig. Så därför vet jag inte säkert om det är någon ide att slösa energi på det.
Varför jag är sur på mig, jo jag missade att Snigeln skulle besiktigas. Tänkte ta ut henne på en liten promenad men så var det ju det här med påställning och dylikt. Glad i hågen till datorn, knappa mig fram genom djungeln av sifferrader som ska till och lyckades göra rätt första försöket.
Skulle precis trycka på registrera påställning nu eller vad det står när ett par ord i textraderna ovanför fångade min uppmärksamhet.
Körförbud, vadå körförbud, e´rom inte kloka. Snigeln har väl inte körförbud, vadå obesiktigad, den besiktigades ju förra året och är en veteran. Hm, eller var det förrförra året.
Kanske ska kolla. Det måste vara någon illasinnad myndighetsperson som skrivit fel datum för det står 2008 på besiktningspapperet. Skit också. Gott om besiktningstider finns det inte heller.
Därav surheten som skulle färga ett lackmuspapper lila. Fast å andra sidan missade jag bara med ett par dar så man kan ju inte begära för mycket. Till nästa gång har jag fått det nästan helt rätt.
Så det där med surheten skiter vi i för jag lär varken lyssna eller lära mig något av det, lyssnar jag inte på andra varför skulle jag lyssna på mig.
Annars går livet sin gilla gång som det heter. Varför det heter det har jag inte en susning om men kan väl vara en grej att fundera på när man har tråkigt.
De läsare som hänger med såg att jag skrivit en blogg på engelska, eller rättare sagt på en misshandlad variant av det engelska språket.
Varför undrar ni då, ja se det var ett rent misstag.
Finns det skitiga misstag, det är klart, en oljeinsmord engelsk ogift tjej med greppvänlig midja skulle väl kunna passa in där.
Fast det var ju inte grejen liksom, jag skrev bloggen på Yahoo.co.uk Pulse när jag registrerade mig och hittade en knapp med BLOGG på. Aha tänkte jag, nu ska vi testa och på den vägen blev det.
Sen hade jag tydligen tryckt på några andra knappar så allt som skrivs där hamnar tydligen på Facebook och tvärtom. Engelsmännen måste undra vad fan som står eftersom all text från facebook är på svenska, ballt, som en slags språkövning.
Bara att konstantera att trycka på knappar är jag bra på.
Nej nu skiter jag i det här.
Tack och adjö.

Battered english.

Mosquito bitten, When you write it like that it looks almost german.
Can I have a mosquito bitte, but that was not what I meant it to be when I started out on this writing.
What I wanted to say is that mosquitos do not bite or do they? Dogs, cats, horses and such bite but mosquitos, no. As I remember they have a sort of sting and suck apparatus mounted to put into our unsuspecting limbs.
Squirt in a drop of anticoagulant and then turn over to suction, a bit like those petrol-lorries Ken is driving.
I wonder if he who “invented” this shared his patentrights with some mosquitofarm as an acknowledgement to the theft off the original idea or do you skip that when you steal from nature.
If you wonder why I started this horrible battering of the english language I am not sure I can give you a straight answer. I think it all started with a request from an english friends to accept an invitation to Yahoo pulse.
When I registred there I saw that I could connect Facebook to it and as I show my blogg there I realised that very few people outside Sweden can read swedish.
If you read the papers over here not many swedes seems to be able to do that either but you should not believe everything that is written my Mom always said.
Then I set out to see if I could, making myself understood I mean. So far I can understand what I have been writing but as some of you probably point out, I am a bit biased concerning this question.
But on the other hand I can say that to 98% certainty that I write better english than you write swedish. I wonder if that turned out a bit cheeky, things that pass in swedish is not all that passable in other languages.
My computer is giving me a text full of red underlinings and have an odd way of spelling some words. Some words like other, my computer persists of spelling Otter whatever that is and I have to go back and override the spellingsystem.
Very annoying I must say.
There are words in the english language that are hard to understand, like of and off. When and why are they used. The swedish language is almost certain full of this type of annoying things.
It is just not noticeble to me as I am used to it but for all those foriegners that has to learn swedish they must seem mad.
My stepfather, an englishman born and raised in central London, always said that you swedes always sounds as you are angry at each other. The only words he ever learned was flicka, flaska, hej och tack.
As he said, why bother, everyone speaks english anyway and he was right, People felt a bit proud when he spoke to them in english in his natural way, just assuming they would understand what he was saying.
Nowadays each and everyone speaks english, if not like a native so at least like a immigrant.
Well, I think I have battered your language enough for one evening and will therefore leave you to go about your business.
Thanks and goodbye.