Facebookat har jag

Nu har jag Facebookat en hel massa.
Tycker jag inte gjort annat än att sitta där och pillat. Fast det tar ett tag innan man lär sig hur man ska göra. Verkar ju lite fånigt när det står att nu är du vän med den och sen är du vän med nån annan. Blir lite av klapp på huvudet, duktigt gosse känsla. fast det är kanske bara jag som tycker det. Förbaskat rörigt tycker jag det är i alla fall med alla namn som säger si och så hela tiden. Trodde inte man kunde prata i munnen på varandra via datorn men går tydligen. Men, men. Man kanske blir riktigt up to date och datarnördar sig fram genom resten av livet. Det är nog ingen fara, tröttnar nog på skiten först.
Imorgon ska jag lasta in 20 kubik björkved. Känner det i ryggen redan nu så hur ska det inte vara imorgon. Ska regna/snöa på fredag enligt alla elaka metrologer så den måste in fort. Fast visst luktar det gott om ved. Det skulle vara en bra bas till ett manligt rakvatten. Finns det kvinnligt rakvatten tro. Hoppas inte det.
Lite skogshuggare så där, skulle säkert sälja som tusan i storstan till alla som aldrig sett ett träd som inte växt i en park. Var det elakt, man får inte skriva elaka saker för då kan folk bli ledsna och det är inte snällt. Att göra dom ledsna menar jag.
Nu har jag en nödig hund som vill ut. Skulle vara bra om dom kunde lära sig gå på muggen som alla andra. Det går ju att lära ungar så varför inte hundar, dom är ju mer lättlärda än ungar. Jag menar att dom inte har en massa egna åsikter och tyckanden som hela tiden måste ventileras och krångla till det.
Morsan hade en katt som använde toastolen, hon satt alltid kvar och jamade tills man kom och spolade.
Fast jag har svårt att se mina hundar sitta där och skälla tills man kom och spola. Gränsle modellen skulle nog passa dom bättre.
Det här blev ju nästan som en sån där modern komedi, en massa bajssnack.

Nu har vi varit ute och lufsat runt överallt för att kolla av så ingen obehörig pinkar på fel ställe. Hemska tanke.
Om en kvart börjar spöktimmen så det är väl dags att avrunda det hela. Man måste ju hjälpa till så gott det går.
Morsning!

Nu vet jag.....

Nu vet jag vad Facebook är.
Men vad man ska ha den till begriper jag inte riktigt. Alla verkar skriva till alla om allting i en salig röra. Alldeles för stökigt för min smak. Får väl låta det gå ett tag för att se om jag vänjer mig. Allt nytt ska tas i små portioner så man inte storknar. Gammal beprövad metod.
Försökte lämna lillhunden på ett hundpensionat i dag för att se hur han reagerade, det höll bara i tre timmar sen fick jag hämta honom. Värt ett försök i alla fall. Var väl väntat med den bakgrunden han har men hoppet fanns ju där.
Nåja det är bara att jobba vidare. Nya friska tag och sen prövar vi nån gång längre fram i sommar. Just nu ska han först lära sig att man inte behöver tala om varje gång det kommer en bil eller cyklist.
Nu ska jag gå ut med hunden.
Morsning!

Facebook?

hej alla ni därute.
Vad är en facebook?
Fick höra uttrycket idag igen när min svärdotter talade om att tanten skulle ju åka till Stockholm. Det hade hon läst på facebook för ett av barnbarnen där uppe hade skrivit det på sin sida.
Låter lite som Georg Orwells framtidsroman. Storebror ser dig och allt det där. Verkar lite läskigt att det skrivs så mycket privata grejor som det gör på nätet.
Kanske är jag som är gammalmodig. Men hur många har fått ett riktigt brev på sista året. Jämför det med alla sms, mail, msn och allt vad det heter som folk skickar till varandra.
Det kommer att sluta med att människan inte kan använda penna och papper längre. Hualigen sicken tanke.
Var inne på Lians blogg och titta men där stod det bara gonatt till er alla och det var ju intressant läsning. Inte. Kommer ni ihåg när folk höll på med att säga nåt positivt och så avslutade dom det med ett Inte. Nån slags bakvänd ironi. Har inte sett eller hört det på länge nu så det är väl inte inne.

En kompis ska åka till det stora landet i väster snart och det är nästan så man är avundsjuk. Inte riktigt men nästan. Skulle vara kul men en annan skulle ju aldrig kunna bestämma sig vad man skulle titta på. Indianer och bilar är ju självklara val men vilka delar av naturen skulle man kunna välja. Man skulle ju få tillbringa år där om man skulle se allt man ville. Han har ganska klart för sig vad han ska göra så han så han får nog ut vad han vill ha av besöket.

En av ungarnas hundar avlivades idag. Han var tretton år gammal så han hade väl gjort sitt men visst är det sorgligt. En stor personlighet i litet format som på senare år blev lite egensinnig med selektivt hörande och allt annat som hör hundlivets höst till. Man blir lika ledsen varje gång det händer, spelar ingen roll om det är en gammal hund eller en ung som går bort genom sjukdom eller olycka. Det är ju en bit av familjen som försvinner för en. Man inlemmar ju hundarna i familjen och vänjer sig vid deras sätt att vara. Sen försvinner det bara och då blir det jobbigt.

Tittade på vad jag skrivit genom förhandsgranskning och det slog mig att en blogg är väl egentligen inget annat än en förtäckt sporadisk dagbok. Då är ju jag lika dum som alla andra och lägger ut privata saker på nätet som alla andra. Fan, inte blir man klokare för att man blir äldre. Den som försöker lura i ungar det ljuger bara. Jag tror man är så klok man kan bli redan från början. Det är bara erfarenheten som ökar genom åren och det är ju ínte sagt att det är något plus. Min ursäkt är att jag är gammal och gaggig, vad är din.
Morsning!

Det är fredagkväll och Lets dance börjar snart.
Om jag ska titta?
Nix, är alldeles för lat för att titta på sånt där folk svänger runt i en sjuhelvetes fart i takt eller otakt till musik. Allt sånt där gjorde man när man var ung och skulle impa på tjacken. Mest svängde runt i otakt vad jag kommer ihåg.

Jag har varit på bio med en av sönerna och ett av barnbarnen, festligt värre var det.
Vi såg Bedtimes stories, förutsägbar men mycket rolig och gullig på nåt sätt. Rolig historia och ett fantasifullt upplägg med han Adam Sandler. Brukar inte gilla honom för han låter som en vit version av Eddie Murphy men i den här filmen höll han sig på mattan. Det var många glada skratt i salongen men den som tog hem mest poäng var nog marsvinet Bugsy. Kul var det i alla fall.
Jag och barnbarnet satt i baksätet på både dit och hemvägen , levde rövare medans stackars pappan fick köra under en skur av kommentarer. Ni vet, -gasa, kör om, är vi framme snart, är det långt kvar, jag är hungrig/törstig/måste gå på toaletten/mår illa osv.
Som jag sa till ungarna när dom levde fan i baksätet, -vänta bara tills ni får egna ungar då ni ska ni få se-.
Fast man ska nog lyssna när ungarna låter i baksätet. En gång var det en av ungarna som tjata om att jag skulle stanna för han mådde illa.
Men ni vet, man kan ju inte tvärnita överallt så jag letade efter en plats att stanna på och tog väl inte det alltför allvarligt. Ända tills jag kände hur han spydde i nacken och över axeln på mig, det var ingen höjdare, tro mig.
I det läget skulle man nog lagt på en nit i början av gnället så hade man sluppit resten. Men två rullar hushållspapper ,avspolning och en doftgran senare var det lugnt att köra igen.
Sånt är livet.
Var det inte det hon sjöng, Anita som jag inte kommer ihåg efternamnet på. Hon schackade ihop med boxaren Bosse Högberg och det var alltid ett djävla liv om dom i tidningarna. Dom skilde sig och hoppa ihop ungefär varannan vecka enligt tabloiderna. Fast man ska ju inte tro allt man läser.
Det här är ju nästan som när man satt i skolan och skulle skriva uppsats.
Ämnet idag är.............. och så skulle man hitta på nåt fyndigt att plita ner på minst 2 A4 ark.
Båda sidor, inget radavstånd och tänk på grammatiken.
När man äntligen kommit på vad man skulle skriva var det bara en halvtimme kvar och man fick snabba på som han som har horn. En omskrivning som kan tolkas på olika sätt. Är man jägare kanske man tänker på en hjort eller en älg. Jag vet vad jag menar i alla fall. Fast det här är ju självvalt så det blir ju en annan sak, liksom, ba.
Nu ska jag lufsa ut med hunden en stund så nu släcker jag ner.
Morsning!

Uppsala,bildelar och pregnans

Hej igen alla ni där ute i cyberrymden.
Ballt uttryck, hörde det i nån sån där rymdfilm för länge sen och det fastnade tydligen.
Jaha då var söndan slut och en ny vecka tar sin början.
Tänk på att det här är början på resten av ert liv. Visst fan får det en att helt säcka ihop. Vilka framtidsperspektiv det framkallar.
Skit i det nu.
I lördags var jag i Uppsala med en del prylar. Körde den långa snabba vägen över Stockholm , en sträcka på 51,nånting mil, allt enligt Eniro. Eftersom jag kapade en del hörnor i början genom att gena över småvägarna borde slutresultatet ha slutat på strax under 50 mil. Oturligt nog begrep inte min bil detta så slutsiffrorna på trippmätaren stannade på 54,nånting mil.
Nu till kärnfrågan. Vem har fel, min bil eller eniro.
Jag vill ju gärna tro att trippmätaren stämmer men man vet ju aldrig. Om det nu är Eniro som har fel, vad beror det på i sådana fall.
Det är ju knappast så att dom anställt nån liten gubbe som knallar E22:an uppåt med ett sånt där mäthjul framför sig.
Dom kör väl med sån där satelitmätning som alla andra kartföretag och i sådana fall måste ju i rimlighetens namn alla kartor vara fel.
Vilken hemsk tanke, tänk på alla de mil ni har missat eller åkt för långt under en hel livstid. Ni kanske inte ens bor där ni tror att ni bor. En liten avvikelse ökar ju lavinartat ju längre bort man kommer.
Paniken kommer krypande, VAR ÄR JAG EGENTLIGEN.
Lugn bara det är ingen fara. Så länge nyckeln passar i dörren och man känner igen ungarna är det lungt. Har man inga ungar och bor i tält blir det värre. Men hur många gör det så här i vinter/vår tid.
Idag var jag i Kalmar på en veteranmarknad, inträde 60:-. Var väl inte värt det så här i efterhand . Få säljare och höga priser. Ingen glad amatör som stod och sålde överblivna grejer från senaste renoveringarna utan mest proffssäljare och då blir det gärna lite tråkigt. Hittade i alla fall han som alltid säljer klistermärken och plastskyltar.
Trevlig snubbe med massor av roliga grejor.
Om inte tanten skrek huvudet av sig skulla man kunna dekorera hela bilen och på så sätt slippa både rost och lack. Smart va? Nähä, nåja jag trodde väl inte att nån skulle hålla med.
Köpte i alla fall en del grejor av honom så snart har vi större lager än vad han har. Det bästa är att man kan beställa av honom till nästa marknad till vettiga priser.
Nåja, for till Ikea för att inmundiga stärkande drycker och kost. I det här aktuella fallet, kaffe och en mandelkaka.
Fullt med folk, hela p-platsen byst med bilar. Verkar vara ett folknöje att kila in där en sväng och titta på grejorna. Han Kamprad var nog inte så dum han. Mer folk än på Grönan en lördagskväll.
Av någon underlig anledning var en påfallande stor del av kunderna gravida kvinnor. Nåt hormonellt kanske? Kila in på IKEA och lugna ner hormontopparna, eller. Ja vad vet jag.
Har aldrig varit gravid fast man börjar se ut som man var i femte månaden. Jag får skylla på min svärdotter. Hon har smittat mig så jag är bara sympatigravid. Så det så.
P.S Hem från Uppsala körde jag den korta,långsamma vägen, 48 mil lång. Allt enligt Eniro. Så var hamnade jag i slutändan?
Morsning!

Solen och troll

Idag har solen hedrat oss med sin närvaro.
Kände väl på sig att vi höll på att deppa ihop alldeles. Så han/hon tittade fram för att tala om att: -Ge inte upp. det kommer en sommar i år också.-
Har varit utomhus hela dan och lapat sol. Försöker inreda en snickarverkstad i ett av uthusen men har lite problem med utrymmet. För mycket grejor och för liten plats.
Fick elen inkopplad i förrgår så nu kan man i alla fall vara där efter mörkrets inbrott och pilla. Varför säger man mörkrets inbrott, det kan väl lika gärna heta mörkrets utbrott.
Kan fan inte vara lätt att komma till Sverige och försöka få någon reda i alla konstiga uttryck vi har.
Min styvfar som kom från England lärde sig aldrig mer svenska än flicka, flaska och hicka. Det var de som var lätta att säga, resten sket han i. Han trodde alltid alla människor var arga när dom pratade med varandra. Ni har ett hårt språk sa han alltid, hur kan ni säga kärleksfulla saker till varandra om ni alltid låter arga.
Ja, inte vet jag. Kanske uppfattas svenskan som hårt om man kommer utifrån. Tur att man är född och uppvuxen här så man fattar vad man säger, eller som gubben sa: - tur man inte är född i Kina för då hade man svultit ihjäl, man kan ju inte språket. -
Min dator spökar fortfarande. Stänger av sig stup i kvarten ( återigen ett sånt där uttryck ). Om den hade varit så förutsägbar hade man ju kunnat hantera det.
En engelsk bekant är övertygad om att jag har troll i min dator. Bor man i Sverige finns såna överallt och varför inte.
Skulle kunna vara en förklaring lika bra som någon annan. Kan kanske behövas när det går åt pipan ( ett till ) och man vill skylla på någon.
Kom försent för trollen hade gömt bilnycklarna.
Trollen hade tagit min mobil så jag kunde inte ringa dig som jag lovat.
Det får du ta med trollen det är deras fel osv i all oändlighet.
Skulle ju kunna göra alla lama ursäkter lite roligare. Sen kan man ju blanda in älvor och vättar, i slutändan behöver man ju inte stå för något själv över huvud taget ( ett till ).
Nähä, nu tar jag mina tomtar på loftet och går och lägger mig.
Morsning.

Det är måndags morgon

Så var det måndag igen.

Visserligen bara 36 minuter gammal men den började inget vidare. Datorn bara la av. Plupp, allt borta ingen bild ingen nånting. Försökte knäppa igång den igen men det tog ett par minuter innan den startade upp igen. Sicket skit. Har hänt förut men varje gång den har blivit bortlämnad för kontroll sköter den sig perfect. Kan det vara ren illvilja från datorns sida tro.

Var det inte Povel Ramel som sjöng en måndagssång
- det är måndag morgon och mitt huvud känns så djävla tungt-.

På tal om musik. Sitter och lyssnar på en skiva med nån grupp som heter Smokies. Blev förvånad, mest covers men dom är ju bra. Bara gamla klassiker, kul. Ska dåna upp volymen lit grann.

Fördelen med att inte ha några grannar är att man kan låta hela natten lång om man vill och orkar. Fast för det mesta orkar man inte, måste vara åldern.

Irriterande när huvudet och kroppen inte ligger på samma kommunikationsnivå ( vilket ord va, 18 bokstäver ). Huvudet är fullt av sprall och kläcker ur sig ideer på löpande band. Bara för att höra kroppen säga
- Är du inte klok, det kan vi inte göra och det orkar vi inte osv i det oändliga.

Det är fan värre än när man var liten och morsan och farsan sa åt en att man inte fick göra det eller det. Dom kunde man ju skita i och göra det i alla fall, dom var ju mossiga som inte fattade något.

Men när kroppen säger NEJ blir det inte mycket mer sagt. Är liksom ingen ide att argumentera. Visst kan man skita i det men det straffar sig märker jag. Man har inte så djävla kul när man hittat på nåt och lungorna känns som dom sitter utanpå.

Fy fan va deppigt det här blev då. Var inte meningen att det skulle bli någon klagoskrift eller så.

Man får se det från den glada sidan. Tanten sa åt mig i dag att jag blivit alldeles för fet och det glada är att för en gångs skull har hon rätt. Det händer inte ofta men när det händet måste man påvisa det. Nu ska jag bara komma på nåt enkelt sätt att bli av med skiten också. Har funderat på elhyvel men det verkar inte vara en alltigenom övertänkt lösning.
Jag får väl gå ner till vårdcentralen och kolla i tantblaskorna efter nåt smaskigt bantningstips.

Har ni några vettiga ideer så hojta.

Morsning

Snöar fortfarande

Sportlovet är slut i hela landet och alla går och väntar in våren. Vårtecken börjar dyka upp och upptiningen av det svenska sinnet har så sakteliga börjat.
Vad händer då, jo det börjar snöa igen. Hela dagen. Alldeles i onödan för det enda resultatet är slask överallt.
Gräsmattan ser ut som en gyttjegrop med desperata grässtrån här och var som försöker undvika att sjunka ner i ävjan. Hundarna är skitiga långt upp på magen och hallen ser ut som ett grustag med vattenskada. Inget roligt alls.

Såg de första gässen häromdagen som flög över huset. mäktigt på nåt sätt och samtidigt igenkännande. En slags nedärvd känsla att nu vänder det, den svåra årstiden fasas sakta ut och den hoppfulla, livgivande kommer in i våra liv.
Kan nog fan behövas som det ser ut nu med arbete och allt.
Fy bubblan som Rasmus sa?

Vet ni inte vem Rasmus var? En barnbokshjälte i en bok som hette Rasmus på luffen. Fast var han nån hjälte egentligen? Han var nog mest bara ett barnhusbarn som rymde och slog följe med en luffare, undrar om han inte hette Karlson. Det måste jag kontrollera.
Fast var det Rasmus som sa fy bubblan nu när jag tänker efter. Kanske det var nån annan.
Är det nån som läser detta och vet hur det ska vara kan ni väl plita ner en kommentar och tala om hur det för oss andra.

Förresten hittade jag det där inlägget som jag tappade bort i går. Jag försökte föra över det till den här sidan men det gick inte så bra. Jag får väl fråga ungarna hur man gör.
Morsning

ska det va nåt

det här med bloggandet menar jag. Av den stora massan bloggar som jag förstår finns på nätet måste de flesta vara olästa och skrivna enbart för att tillfredställa skrivarens ego. Att kunna få lufta sina åsikter, ta ut sina funderingar ur skrymslen och vrår och visa upp dom för andra som förhoppningsfullt kan ge svar eller åsikter tillbaka. Men med den enorma mängd som finns att tillgå är det väl en stilla nåd att hoppas på.
Vara som det vill, det är kul att plita på en blogg. Fast det jag skriver nu är en del av ett inlägg jag skrev för en stund sedan och som försvann ut någonstans på nätet när jag skulle lägga in det. Då var det fan inte kul.
Upptäckte att jag inte skrivit nåt på bloggen sen 2007, men å andra sidan om ingen läser det så... Hur vet man om nån läst det, är det bara något man får gissa sig till. Om man får en kommentar ser man det ju men annars. Hur hittar folk hit? Helt klart en berättigad fråga eftersom jag själv inte hittar hit. Låter inte klokt men jag har lagt det på favoriter annars har jag ingen aning om adressen. Tekniskt under. Nja, data och jag har väl inte dragit så där jämnt genom åren. Nu var jag smart och sparade så jag inte behöver sitta och skriva om allt igen när det försvinner. För det gör det antagligen eller är det ett negativt synsätt. Kanske blir dålig karma och allt sånt där om man tror det. Det här ska nog gå bra sagt med en hurtfrisk röst....
Nej nu skiter jag i det här och går och lägger mig.
Morsning